Vetenskapliga studier på LCHF och Diabetes typ 2

Mann 2004 Nutr Metab Cardiovasc Dis. För de som undrar över stödet för konventionella fettsnåla kostråd vid diabetes typ 2. Evidensbaserade guidelines från EASD. Kostråd om högt intag av kolhydrater och lågt intag av fett har båda evidensgrad C. Detta innebär åsikter från auktoriteter på området, utan stöd i vetenskapliga studier av kvalitet.

Mann JI, De Leeuw I, Hermansen K, Karamanos B, Karlström B, Katsilambros N, et al. Evidence-based nutritional approaches to the treatment and prevention of diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2004 Dec;14(6):373-94.

Nielsen 2005 (Karlshamnsstudien). UJMS Den omtalade svenska studien på lågkolhydratkost där 16 typ-2 diabetiker åt 20% lågkolhydratkost, och jämfördes med kontrollgrupp som åt 60% (ungefär vad livsmedelsverket rekommenderar). Lågkolhydratsgruppen fick kraftigt sänkt blodsocker, behövde mindre mediciner, och gick ner i snitt 11,4 kg på 6 månader. De som åt högkolhydratskost klarade sig ungefär som tidigare. 22-månadersuppföljningen visar fortsatt betydligt bättre värden för lågkolhydratsgruppen. Här finns en populärversion på svenska och här är 22-månadersuppföljningen. Och här finns diskussion och länkar till 44-månadersuppföljningen.

Nielsen JV, Joensson EA. Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up. Nutr Metab (Lond). 2008 May 22;5:14.

Haimoto 2007 DRACP (abstract) En lite större studie – 76 typ 2 diabetiker som åt en väldig snäll lågkolhydratkost (45% kolhydrater) jämförs med en kontrollgrupp som åt lite mer kolhydrater (57%). Grupperna följdes under två år. Under studiens gång gick personerna i lågkolhydratsgruppen ner signifikant mer i vikt, fick signifikant bättre blodsocker, och kunde även minska sina mediciner mer och fick bättre blodfettsprofil, än de som åt mer kolhydrater. Detta visar intressant nog att även en mindre minskning av kolhydratsmängden i kosten verkar ha positiva effekter för diabetiker.

Haimoto H, Iwata M, Wakai K, Umegaki H. Haimoto, H. Long-term effects of a diet loosely restricting carbohydrates on HbA1c levels, BMI and tapering of sulfonylureas in type 2 diabetes: a 2-year follow-up study. Diabetes Res Clin Pract. 2008 Feb;79(2):350-6.

Daly 2006 Diab Med. (abstract) 102 feta diabetiker med dålig sockerkontroll randomiserades till antingen lågkolhydratkost (max 70g/dag) eller kalorireducerad lågfettskost, under 3 månader. Lågkolhydratsgruppen gick ner i vikt betydligt mer (p=0,001), och fick bättre blodfetter (p=0,01).

Boden 2005 AIM. En kort studie, men med dramatiska resultat. 10 feta typ 2 diabetiker åt sin vanliga mat i 7 dagar, och sedan lågkolhydratkost i 14 dagar (21 gram/d, obegränsat med fett, protein), allt under ständig övervakning på sjukhus. Bland annat blodsockret förbättrades kraftigt – trots att flera fick minska sin medicinering. Värd att titta på bara för blodsocker- och blodinsulinkurvorna före och efter kostförändringen, där man ser en helt spektakulär skillnad. Visar även kraftig förbättring av insulinkänsligheten.

Boden G, Sargrad K, Homko C, Mozzoli M, Stein TP. Effect of a Low-Carbohydrate Diet on Appetite, Blood Glucose Levels, and Insulin Resistance in Obese Patients with Type 2 Diabetes. Ann Intern Med. 2005 Mar 15;142(6):403-11.

Halton 2008 AJCN. 20 års uppföljning av 85000 kvinnor i Nurse´s Health Study. Kraftigt ökad risk utveckla diabetes typ 2 för de som ätit mat med högt glykemiskt load (mycket snabba kolhydrater). Läs mer i detta blogginlägg.

Barclay 2008 AJCN. En genomgång av 37 studier på området som visar högre risk att utveckla typ 2 diabetes (bland annat) för personer som äter stor mängd och/eller snabba kolhydrater. Läs mer i detta blogginlägg.

Gannon MC, Nuttall FQ. Effect of a High-Protein, Low-Carbohydrate Diet on Blood Glucose Control in People With Type 2 Diabetes. Diabetes. 2004 Sep;53(9):2375-82.

Yancy WS Jr, Foy M, Chalecki AM, Vernon MC, Westman EC. A low-carbohydrate, ketogenic diet to treat type 2 diabetes. Nutr Metab (Lond). 2005 Dec 1;2:34.

Gutierrez M, Akhavan M, Jovanovic L, Peterson CM. et al. Utility of a Short-Term 25% Carbohydrate Diet on Improving Glycemic Control in Type 2 Diabetes Mellitus. J Am Coll Nutr. 1998. 17(6):595–600.

Dashti HM, Mathew TC, Khadada M, Al-Mousawi M, Talib H, Asfar SK, et al. Beneficial effects of ketogenic diet in obese diabetic subjects. Mol Cell Biochem 2007 Aug;302(1-2):249-56.

Vernon MC, Mavropoulos J, Transue M, Yancy WS, Westman EC. Clinical Experience of a carbohydrate-restricted diet: Effect on diabetes mellitus. Metabolic Syndrome and Related Disorders 2003;1:233-7.

Hays JH, Gorman RT, Shakir KM. Results of use of metformin and replacement of starch with saturated fat in diets of patients with type 2 diabetes. Endocr Pract 2002;8:177-83

Garg A, Bantle JP, Henry RR, Coulston AM, Griver KA, Raatz SK et al. Effects of varying carbohydrate content of diet in patients with non-insulin-dependent diabetes mellitus. JAMA 1994; 271: 1421-8.

Campbell LV, Marmot PE, Dyer JA, Borkman M, Storlien LH. The high-monounsaturated fat diet as a practical alternative for NIDDM. Diabetes Care 1994;17:177-82

Rasmussen OW, Thomsen C, Hansen KW, Vesterlund M, Winther E, Hermansen K. Effects on blood pressure, glucose, and lipid levels of a high-monounsaturated fat diet compared with a high-carbohydrate diet in NIDDM subjects. Diabetes Care 1993;16:1565-71

Coulston AM, Hollenbeck CB, Swislocki AL, Chen YD, Reaven GM. Deleterious metabolic effects of high-carbohydrate, sucrose-containing diets in patients with non-insulin-dependent diabetes mellitus. Am J Med 1987;82:213-20.

9 kommentarer

  1. JCM
    Låt mig få påpeka att ingen av dessa studier har med LCHF att göra, dvs nollkolhydratkost. Det handlar i dessa studier om lågkolhydratkost ställt mot högkolhydratkost.
  2. Fia
    Låt mig då få påpeka att LCHF ≠ nollkolhydratkost
  3. JCM
    Ok.
  4. JCM
    Ok. Tack, då vet jag bättre.
  5. lennart rudstrom
    Måste en fungerande diet lchf verkligen innebära noll kolhydrater ? Vad händer då med hjärnan??
  6. Nej, det behöver den inte, men med hjärnan händer ingenting. Googla glukoneogenes.
  7. Nej lennart rudstrom, det är i praktiken nästan omöjligt och har absolut aldrig varit något krav. Till och med Skaldemans fakirkost hamnar väl runt 5 energiprocent typ.
  8. Gullsan
    Jag läste igenom artikeln från DN häromdagen och började fundera... när jag var liten hette det inte diabetes - det hette sockersjukan, åtminstonde där jag bodde. Kanske inte så konstigt med det namnet med tanke på kolhydraterna i socker och effekterna av det. Någon som vet mer varför det kallades sockersjukan??
  9. Zepp
    L-et står för Low, H-et före fettet står för High!

    I överförd betydelse står det för att man ta huvudelen av sin energi från fett.

    Oandra sidan om man är frisk kan man hantera mer kolhydrater än vad en diabetiker kan, det viktiga om man tex vill gå ner i vikt torde vara att man inte äter mer än att man får ett normalt blodsocker.

    Sen så.. pratar man vetenskapliga studier får man vara lite mer precis, tex procent av energiintaget vid populationsstudier, eller antal gram per dag, annars blir det svårt att kunna dra några som helst slutsatser.

    Man måste ju kunna konkludera att vid 20% händer si eller så och vid 5% så ändras det till något annat.

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av