Att ha högt blodtryck är en vanlig hälsofara idag. Högt blodtryck är inget du nödvändigtvis känner, men är den viktigaste av de vanligaste riskfaktorerna för allvarliga sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt1, samt förtida död.2 Därför är det till stor hjälp att du känner till dina blodtryckssiffror, förstår vad de betyder, samt vet vad du kan göra åt det.3

Den goda nyheten

Den goda nyheten är att du kan förbättra ditt blodtryck med enkla livsstilsförändringar.

Den vanliga behandlingen för högt blodtryck är idag mediciner. Det kan ofta vara ett klokt val. Men tänk om du kan få förbättrat, om inte perfekt blodtryck med färre eller inga mediciner alls? Tänk om du dessutom kan få förbättrad hälsa och vikt helt utan biverkningar som en välkommen bonus?

Vi på Diet Doctor finns här för att hjälpa dig! Denna guide kommer att granska tillgänglig evidens samt ge dig resurser om hur du normaliserar ditt blodtryck på ett naturligt sätt.

Innehåll

  1. Vem behöver blodtrycksmedicin?
  2. Orsaker till högt blodtryck
  3. Fem sätt att sänka ditt blodtryck

Testa en gratis provmånad

Få omedelbar tillgång till hälsosamma veckomenyer, snabba och enkla recept, goda råd från experter och mycket, mycket mer. Ett hälsosammare liv startar med vår provmånad!

Gratis provmånad


1. När bör högt blodtryck medicineras?

Mediciner som ger högt blodtryck

Den senaste uppdateringen av de amerikanska AHA-riktlinjerna gällande högt blodtryck förfinade gränserna för vad som klassificeras som högt blodtryck.4 Ett systoliskt tryck mellan 120-129 och ett diastoliskt tryck under 80, klassificeras nu som ”förhöjt blodtryck”.5

Ett systoliskt tryck mellan 130-139 och diastoliskt tryck på 80-89 defineras som ”grad 1 hypertoni”, alltså högt blodtryck av första graden. Ett systoliskt tryck över 140 eller diastoliskt tryck över 90 defineras som ”grad 2 hypertoni”, allstå högt blodtryck av andra graden.

Baserat på de uppdaterade definitionerna, är det idag nästan hälften av alla amerikanska vuxna som klassificeras som att de har högt blodtryck.6 Men betyder det att alla som har diagnosen högt blodtryck behöver medicineras? Det beror på utifrån en detaljerad analys av risker, fördelar och alternativ till läkemedelsbehandling.

Observationsstudier tyder på att hälsoriskerna ökar när vi går in i kategorin ”högt blodtryck”, och omvänt korrelerar lägre blodtryck med mindre hjärtsjukdomar och längre livslängd.7

Detta är dock inte samma sak som att påstå att läkemedelsbehandling för att uppnå lägre blodtryck i allmänhet är att föredra. Det visar snarare att det är fördelaktigt att ha ett naturligt lågt blodtryck.

Vad händer då om vi sänker blodtrycket till normala nivåer med hjälp av mediciner – skulle det inte vara lika bra?

SPRINT-studien

En studie från 2015 visade att personer över 50 år som hade högt blodtryck samt andra kardiovaskulära riskfaktorer, levde längre och minskade risken för hjärtsjukdomar om de använde extra mediciner för att försöka sänka sitt systoliska blodtryck under 120 mmHg, jämfört med att nöja sig med att komma under 140 mmHg.8

Tyvärr kommer denna hälsovinst med en signifikant ökad risk för biverkningar inklusive fallrisk, njursjukdom och medvetslöshet.9

Vidare studerade SPRINT-studien personer med hög risk för hjärtsjukdomar vilket innebar att endast 1 av 6 personer med högt blodtryck i USA motsvarar sådana som inkluderades i studien.10 Detta innebär att det för majoriteten inte finns klara bevis från populationen i SPRINT-studien som stöder användningen av extra mediciner för att få ner systoliskt blodtryck under 120 mmHg.

Medan ett naturligt lågt blodtryck är förknippat med längre livslängd, kan användning av mediciner för att sänka blodtrycket till dessa nivåer istället medföra risker. Det är alltså oklart om det är värt att riskera biverkningar av medicinering om man bara har ett lätt förhöjt blodtryck.

Livsstilen först

Fördelen är att riktlinjerna som gäller för behandling av högt blodtryck primärt rekommenderar livsstilsterapi som behandling för tidiga stadier av högt blodtryck.11 Vid lätt förhöjt blodtryck (grad 1), i kombination med att också ha låga värden på andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, rekommenderas tre månader med livsstilsåtgärder innan medicinering påbörjas.

Vid grad 2 ”mild hypertoni”, om inga andra allvarliga riskfaktorer för hjärtsjukdomar finns (och så länge blodtrycket är lägre än 160/100 på läkarmottagningen), rekommenderas även en bekräftelse med blodtrycksövervakning hemma innan behandling påbörjas.12

Men hur vanligt är det att läkare börjar med läkemedelsbehandling istället för att ge en detaljerad livsstilsvägledning? Och om de nu ger livsstilsrådgivning, hur ofta ges då det traditionella rådet om att äta fettsnålt och mindre mat samt röra på sig mer? Bortsett från anekdotiska rapporter, har vi inga tillförlitliga data om hur ofta detta inträffar, däremot finns det data som visar den förhållandevis ineffektivitet som traditionella råd har gällande viktminskning.13

Läkemedel är inte alltid bättre

De traditionella livsstilsåtgärdernas ineffektivitet är problematisk, särskilt när det saknas övertygande bevis för att medicinering förbättrar hälsan hos i övrigt friska personer med lätt förhöjt blodtryck.14

En annan studie är en omfattande kartläggning av över 38 000 patienter med lätt förhöjt blodtryck samt låg risk för hjärtsjukdomar som behandlades med blodtrycksmedicin. Under en genomsnittlig uppföljning på nästan sex år, fann de ingen minskning av risken för hjärtsjukdomar eller risk för dödsfall hos de som förskrivits mediciner. Däremot hittade de en ökad risk för lågt blodtryck, svimning och akut njurskada bland dem som behandlades med mediciner.15 Studiens författare hävdar att läkare använder generaliserande resultat baserat på data från högriskindivider och utövar de på personer med lägre risk.

Tillgänliga data är inte så definitiva som riktlinjerna antyder. Vi föreslår därför att du samråder med din läkare och ber om att få prova en livsstilsförändring innan mediciner ordineras så länge blodtrycket bara är lätt förhöjt.

Patienter med diabetes

Rekommendationer för blodtryckskontroll för typ 2-diabetes är inkonsekventa. Då personer med typ 2-diabetes har ökad risk för hjärtsjukdom, rekommenderas ett blodtryck under 130/80 enligt AHA och ACC.16

ACCORD-studien samt en metaanalys av randomiserade studier tyder dock på att aggressiv behandling till denna nivå inte minskar alla kardiovaskulära utfall (det minskade risken för stroke i ACCORD) och det kan öka en del negativa biverkningar.17

Därför är de senaste rekommendationerna från American Diabetes Association ett blodtrycksmål på att nå under 140/90 för diabetiker i allmänhet och ned till 130/80 mmHg för de som har hög risk för hjärtkärlsjukdom, om det fungerar utan bieffekter.18

Vi anser att bevisen stöder att i övrigt friska individer med lätt blodtrycksförhöjning behandlas bäst med livsstilsinterventioner. Dessa livsstilsförändringar bör riktas till de bakomliggande orsakerna till högt blodtryck och minska risken för långvariga komplikationer. Användningen av läkemedel bör individualiseras mer baserat utifrån individuell respons på livsstilsförändringar, individuell preferens och kardiovaskulära riskfaktorer.

Sammanfattning

Följande är ungefärliga gränser när medicinering är lämpligt och som stöds av forskning:19

  • I övrigt friska: över 160/100.20
  • Hjärtsjuka och diabetiker: över 140/90
  • Personer över 50 år med andra kardiovaskulära riskfaktorer som inte har förbättrat sitt blodtryck med hjälp av livsstilsinterventioner: Över 140/90

2. Orsaker till högt blodtryck

Alla som nyligen diagnostiseras med högt blodtryck bör träffa sin vårdgivare för att säkerställa att det inte finns en reversibel eller farlig orsak till det förhöjda blodtrycket. Dessa mindre vanliga orsaker till högt blodtryck utgör cirka 10 % av alla fall (så som njur- eller binjuresjukdomar, vissa mediciner eller kosttillskott etc.).21

Den överlägset vanligaste typen av förhöjt blodtryck kallas primär eller essentiell hypertoni. Essentiell hypertoni är ofta en del av metabolt syndrom, även känt som syndrom X eller insulinresistenssyndrom.22

Metabolt syndrom och högt blodtryckMetabolt syndrom och BukfetmaMetabolt syndromHögt blodsocker – en del i metabolt syndromSkadligt kolesterol – en del i metabolt syndrom

Ovanstående hälsoproblem kopplas ihop eftersom de ofta förekommer tillsammans hos en och samma person. Personer med högt blodtryck har exempelvis ofta extra vikt runt midjan och inte sällan kan de också ligga i riskzonen för högt blodsocker och typ 2-diabetes.

Den goda nyheten är om du lyckas genomskåda grundorsaken, kan du ofta förbättra alla dessa hälsomarkörer genom en enda livsstilsförändring.23

Den vanliga orsaken

5-junk-food

Det är ofta svårt att hitta en ensam orsak till högt blodtryck. Ålder, fetma, stillasittande, rökning med mer, kopplar samtliga till ökad risk för högt blodtryck.24

Metabolt syndrom har emellertid blivit en global epidemi och en bidragande orsak till inte bara högt blodtryck utan även fettlever, typ 2-diabetes, hjärtinfarkt och stroke. Den främsta faktorn som driver denna epidemi är konsumtionen av extremt processade livsmedel med högt kalori- och kolhydratinnehåll.25 Detta resulterar i ökade insulinnivåer med ökad insulinresistens.26

Högt insulin och högt blodtryck

Insulin är kroppens huvudsakliga fettlagrande hormon och för mycket insulin kan därför i längden leda till övervikt.27 Ett stegrat insulin har saltsparande egenskaper vilket kan leda till mer vatten och volym i blodet som höjer blodtrycket.28

Högt insulin kan i längden förtjocka vävnaden runt blodkärl (så kallad glatt muskulatur) vilket också kan öka blodtrycket.29 Dessutom kan hyperinsulinemi direkt bidra till andra processer som leder direkt till hjärtsjukdomar.30

Därför är det logiskt att interventioner som syftar till att minska insulinnivåerna samt förbättra insulinresistensen även kommer att förbättra metabolt syndrom, högt blodtryck och kardiovaskulär risk.



3. Livsstilsåtgärder för bättre blodtryck

Det finns flera möjliga livsstilsåtgärder för att sänka blodtrycket, nedan listar vi fem av dessa. Den första är sannolikt den viktigaste då den tar bort den vanligaste orsaken till högt blodtryck:

1. Bota metabolt syndrom med LCHF

Allt mer forskning tyder på att reducering av socker och stärkelse (kolhydrater) i kosten kan förbättra metabolt syndrom och högt blodtryck, speciellt vid lågkolhydratkost.31 Trots detta är det enligt många riktlinjer en rekommendation att äta fettsnål kost och öka intaget av fullkorn vid högt blodtryck.32 Det är troligtvis en kortsiktig rekommendation då data visar att LCHF kan ge samma, om inte ännu bättre effekt vid förbättring av högt blodtryck och metabolt syndrom, jämfört med fettsnål kost.

En studie har till exempel visat att lågkolhydratkost förbättrade blodtrycket mer än fettsnål kost som konsumerades tillsammans med viktminskningsmedicinen Orlistat. 33 En översikt av flera randomiserade kontrollerade studier visade att lågkolhydratkost jämfört med fettsnål kost både var effektivare gällande viktnedgång, sänkning av blodtrycket samt förebygger andra kardiovaskulära riskfaktorer.34

Som bonus medför lågkolhydratkost inte bara förbättrat blodtryck utan förbättrar även samtliga fem markörer för metabolt syndrom.35

Detta ses inte bara i vetenskapliga studier utan också i det verkliga livet med flera rapporter om framgång.

LCHF för nybörjare

2. Att salta eller inte salta

Salt

Att äta mindre salt kan sänka blodtrycket en aning.

Trots att flera studier har visat en liten sänkning av blodtrycket vid kost med lägre intag av natrium, saknar vi idag helt övertygande bevis för att råd om mindre salt i maten påverkar risken för hjärtsjukdomar eller dödsfall. Detta visades i en genomförd metaanalys av samtliga randomiserade kontrollerade studier som gjorts inom ämnet.36

Dessutom sänker ett högt kaliumintag oftast blodtrycket lite grann.37 Eftersom kalium kommer från naturliga livsmedel, så som grönsaker och avokado, är det möjligt att sådan kost med hög kaliumhalt, har en gynnsam effekt på blodtrycket.

Eftersom mycket av saltet vi får i oss kommer från snabbmat, färdigmat, bröd och läsk – sänks saltintaget automatiskt på lågkolhydratkost då dessa livsmedel bör undvikas. Dessutom ger lågkolhydratkost hormonella effekter som leder till att kroppen lättare kissar ut ett eventuellt överskott på salt – detta förklarar delvis dess blodtryckssänkande effekt.38

Slutligen visar stora observationsstudier som PURE-studien, att den hälsosammaste befolkningen äter en måttlig mängd natrium, med högre risk vid extremt höga och låga nivåer av natriumintag.39

Med alla motstridiga bevis är det oklart om du kommer att bli friskare genom att äta mindre salt eller inte. Men håller du dig till lågkolhydratkost bör du kunna njuta av måttliga mängder salt (4-7 gram natrium per dag eller cirka 2 till 3 teskedar salt) utan en överdriven risk.40

Mer om salt och hälsa

3. Undvik annat blodtryckshöjande

Blodtrycket kan sänkas genom att undvika sådant som höjer det. Här är de vanligaste ämnena som tenderar att höja blodtrycket:41

  • Vanliga värktabletter, så kallade NSAID, kan höja blodtrycket genom att minska utsöndring av salt i njurarna. De inkluderar receptfria tabletter som Ipren, Ibumetin, Ibuprofen, Diklofenak och Naproxen samt receptbelagda Celebra. Värktabletter med paracetamol i (Alvedon, Panodil m.m.) är bättre för blodtrycket.
  • Kortisontabletter, exempelvis Prednisolon eller dexametason
  • P-piller (för vissa personer kan detta bli ett problem, diskutera olika alternativ med din vårdgivare)
  • Kaffe (koffein)
  • Alkohol i stor mängd
  • Nikotin (rökning, snusning) kan ge kortvarig blodtrycksstegring på 15-20 mmHg
  • Droger som amfetamin och kokain
  • Lakrits i stor mängd 42

Man måste knappast sluta helt med kaffe eller alkohol, men är man storkonsument kan det vara klokt att minska intaget. Att helt sluta röka är förstås klokt. Det är utmärkt för hälsan i allmänhet, inte bara blodtrycket.

4. Träna gärna

Regelbunden träning kan spela en viktig roll för blodtrycket. Även om träning kan öka blodtrycket under själva träningspasset, tenderar det att vara förknippat med sänkt blodtryck på lång sikt.43

Träning sänker inte bara blodtrycket utan är också förknippat med minskad risk för dödsfall och flera andra kroniska tillstånd.44 En stor granskning av nästan 400 randomiserade studier bland ~ 40 000 patienter visade att motion hade en trycksänkande effekt på mottagningsblodtryck, men att det var mindre effektivt än läkemedel att sänka systoliskt blodtryck.45

Läs mer om träningens positiva effekter i vår evidensbaserade guide om träning och hälsa.

5. Periodisk fasta

Periodisk fasta är bra ur ett mekanistiskt perspektiv, då fastan kan sänka insulinnivåer samt gynna viktminskning, som båda kan förbättra blodtrycket.46 Vissa studier visar att periodisk fasta är förknippat med minskat systoliskt blodtryck.47

Dock är inte alla studier överens och varierande definitioner av periodisk fasta begränsar generaliseringen av data.48

Läs mer om periodisk fasta och tidsbegränsat ätande i vår evidensbaserade guide.

Följ upp ditt blodtryck

När du gör livsstilsförändringar är det bra att kontrollera ditt blodtryck regelbundet. Detta kan antingen göras på din läkarmottagning, eller ännu bättre på egen hand. Ta gärna med din egen blodtrycksmätare till din läkarmottagning ibland för att se att den matchar deras avläsning.


Sammanfattning:

Definitionerna av förhöjt blodtryck har nyligen förändrats, vilket visar både vikten av att vara medveten om sitt blodtryck samt vikten av livsstilsinterventioner för att naturligt förbättra det.

Alltför ofta används läkemedel när livsstilsinterventioner kan vara ett bättre alternativ.

Vi bör fokusera på livsstilsåtgärder som tar hand om själva grundorsaken till högt blodtryck genom att ta itu med de underliggande metabola tillstånden.

Läkemedel är fortfarande viktigt vid allvarligt förhöjt blodtryck eller blodtryck som inte förbättras med livsstilsinterventioner. Kan vi dock hantera själva grundorsaken är detta en mycket kraftfullare åtgärd än att endast undertrycka symtomet.

Tyckte du om den här guiden?

Vi hoppas det. Vi vill passa på att berätta att Diet Doctor inte visar några annonser, tar emot pengar från industrin eller säljer några produkter. Vår inkomst kommer från våra medlemmar som vill stötta oss i vårt uppdrag att ge människor över hela världen makten att dramatiskt förbättra sin hälsa.

Vill du bli medlem och hjälpa oss att göra LCHF enkelt?


  1. American Journal of Hypertension 1994: Established risk factors and coronary artery disease: the Framingham Study [översiktsartikel; ograderad]

  2. Lancet 2006: Global and regional burden of disease and risk factors, 2001: systematic analysis of population health data [översiktsartikel; ograderad]

  3. NEJM 1999: Hypertension. Silent killer [översiktsartikel; ograderad]

  4. Hypertension 2018: 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines [översiktsartikel; ograderad]

  5. Systoliskt tryck refererar till den övre siffran och är trycket när hjärtat pumpar ut blodet. Diastoliskt tryck hänvisar till den nedre siffran, vilket är trycket som finns kvar i kärlen mellan hjärtslagen. Ett blodtryck på 120-129/under 80 låg tidigare inom området för pre-hypertoni, en kategori som AHA nu har bytt namn på. Detta är alltså på en blodtrycksnivå som ligger strax under den för sjukdomen ”hypertoni”, högt blodtryck.

  6. Denna data kommer från CDC statistics 2019

  7. Hypertension 2005: Blood Pressure in Adulthood and Life Expectancy With Cardiovascular Disease in Men and Women [icke randomiserad studie; svag evidens]

  8. De viktiga aspekterna av denna studie var att försökspersonerna var över 50 år och hade hög risk för hjärt-kärlsjukdom (de var därmed inga friska personer med högt blodtryck), och de övervakades initialt varje månad och därefter fyra gånger per år för eventuella biverkningar från medicinerna. Således kanske dessa resultat inte går att tillämpa på individer med låg risk och ge mediciner för att sedan, så som rutin är idag, följa upp dem en eller två gånger per år.

    NEJM 2015: A randomized trial of intensive versus standard blood-pressure control [randomiserad studie; måttlig evidens]

  9. Major New Study: Getting Blood Pressure Below 120 Saves Lives – and Increases Risks

  10. Journal of the American College of Cardiology 2016: Generalizability of SPRINT Results to the U.S. Adult Population [icke randomiserad studie; svag evidens]

  11. Hypertension 2018: 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines [översiktsartikel; ograderad]

  12. Många människor kan uppmäta ett högt blodtryck på läkarmottagningen men normalt blodtryck hemma – så kallat ”vitrockshypertoni”

    Clinical and Experimental Pharmacology and Physiology 2014: White-coat hypertension [översiktsartikel; ograderad]

  13. Journal of the American Medical Association 2019: Trends in self-perceived weight status, weight loss attempts, and weight loss strategies among adults in the United States, 1999-2016 [observationsstudie; mycket svag evidens]

    Följande metaanalys av randomiserade kontrollerade studier visar att endast ett kommersiellt viktminskningsprogram har bevis för en viktminskning på 5 %, men andelen personer som hoppade av inom ett år var så hög som 67 % i flertalet av programmen.

    Annals of Internal Medicine 2005: Systematic review: an evaluation of major commercial weight loss programs in the United States
    [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

  14. Alltså när blodtrycket ligger mellan 140-159 i övertryck och/eller 90-99 i undertryck.

    Cochrane Reviews 2012: Benefits of antihypertensive drugs for mild hypertension are unclear [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

  15. JAMA Internal Medicine 2018: Benefits and harms of antihypertensive treatment in low-risk patients with mild hypertension [observationsstudie; svag evidens]

  16. Hypertension 2018: 2017 ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. [översiktsartikel; ograderad]

  17. NEJM 2010: Effects of intensive blood-pressure control in type 2 diabetes mellitus. [randomiserad studie; måttlig evidens]

    Circulation 2011: Blood pressure targets in subjects with type 2 diabetes mellitus/impaired fasting glucose: observations from traditional and bayesian random-effects meta-analyses of randomized trials. [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

  18. Lägre mål på mindre än 130/80 kan övervägas hos vissa patienter där målet kan uppnås utan onödiga behandlingsbesvär.

    Diabetes care 2018: Cardiovascular Disease and Risk Management: Standards of Medical Care in Diabetes-2018 [översiktsartikel; ograderad]

  19. Rådgör alltid med din vårdgivare för att ta reda på om medicinering är lämplig just för dig

  20. Studier likt den som anges här, visar större nytta av mediciner för personer som även har andra kardiovaskulära riskfaktorer. I avsaknad av andra riskfaktorer ses nyttan vanligtvis bara på högre totala nivåer.

    European Heart Journal 2018: 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension: The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Cardiology (ESC) and the European Society of Hypertension (ESH). [översiktsartikel; ograderad]

  21. European Heart Journal 2018: 2018 ESC/ESH Guidelines for the management of arterial hypertension: The Task Force for the management of arterial hypertension of the European Society of Cardiology (ESC) and the European Society of Hypertension (ESH). [översiktsartikel; ograderad]

  22. En definition av metabolt syndrom är om man har tre eller flera av följande markörer:

    • Fastande blodsocker över 5,5 mmol/l
    • Förhöjda triglycerider över 1,69 mmol/l
    • HDL under 1,03 för män och 1,3 för kvinnor
    • Förhöjt blodtryck över 130/85
    • Ökad bukfetma med midjemått över 102 cm för män och 89 cm för kvinnor.

    Alla dessa egenskaper brukar också vara vanliga vid insulinresistens.

    Arteriosclerosis Thrombosis and Vascular Biology 2004: Definition of metabolic syndrome: report of the National Heart, Lung, and Blood Institute/American Heart Association conference on scientific issues related to definition [översiktsartikel; ograderad]

  23. Följande studie visade större förbättring av markörer för metabola syndrom med hjälp av kolhydratbegränsning, oberoende av viktminskning. Även om det inte bevisar den exakta orsaken kan vi anta att en sänkning av insulin förbättrar metabolt syndrom.

    JCI Insight 2019: Dietary carbohydrate restriction improves metabolic syndrome independent of weight loss. [randomiserad studie; måttlig evidens]

    Diabetologia 2012: In type 2 diabetes, randomisation to advice to follow a low-carbohydrate diet transiently improves glycaemic control compared with advice to follow a low-fat diet producing a similar weight loss. [randomiserad kontrollerad studie; måttlig evidens]

  24. Hypertension 2017: Trends in prehypertension and hypertension risk factors in US adults: 1999-2012. [icke randomiserad studie; svag evidens]

  25. Current Hypertension reports 2018: The Global Epidemic of the Metabolic Syndrome. [översiktsartikel; ograderad]

  26. Canadian Journal of Cardiology 2020: Role of Hyperinsulinemia and Insulin Resistance in Hypertension: Metabolic Syndrome Revisited [översiktsartikel; ograderad]

  27. Journal of Endocrinology 2017: A causal role for hyperinsulinemia in obesity [översiktsartikel; ograderad]

  28. Hypertension 2018:
    Role of Insulin-Mediated Antinatriuresis in Sodium Homeostasis and Hypertension
    [översiktsartikel; ograderad]

    Drugs 1993: The inter-relationship between insulin resistance and hypertension. [översiktsartikel; ograderad]

    Clinical Science (Lond) 1997: Renal handling of urate and sodium during acute physiological hyperinsulinaemia in healthy subjects. [icke randomiserad studie; svag evidens]

  29. Molecular Endocrinology 1989: Insulin, insulin-like growth factor I and platelet-derived growth factor interact additively in the induction of the protooncogene c-myc and cellular proliferation in cultured bovine aortic smooth muscle cells [djurstudie; mycket svag evidens]

  30. Circulation 1995: Induction of plasminogen activator inhibitor type-1 (PAI-1) by proinsulin and insulin in vivo [djurstudie; mycket svag evidens]

  31. Obesity Reviews 2012: Systematic review and meta-analysis of clinical trials of the effects of low carbohydrate diets on cardiovascular risk factors. [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

    PLoS One 2020: The effects of low-carbohydrate diets on cardiovascular risk factors: A meta-analysis. [metaanalys av randomiserade kontrollerade studier; stark evidens]

  32. Advances in Nutrition 2020: Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) Diet and Blood Pressure Reduction in Adults with and without Hypertension: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials [randomiserad studie; måttlig evidens]

  33. Archives of Internal Medicine 2010: A randomized trial of a low-carbohydrate diet vs orlistat plus a low-fat diet for weight loss.[randomiserad studie; måttlig evidens]

  34. Obesity reviews 2009: Systematic review of randomized controlled trials of low-carbohydrate vs. low-fat/low-calorie diets in the management of obesity and its co-morbidities. [stark evidens]

  35. Obesity reviews 2009: Systematic review of randomized controlled trials of low-carbohydrate vs. low-fat/low-calorie diets in the management of obesity and its comorbidities. [stark evidens]

    JCI Insight 2019: Dietary carbohydrate restriction improves metabolic syndrome independent of weight loss. [randomiserad studie; måttlig evidens]

    International Journal of Environmental Research and Public Health 2019: Substantial and sustained improvements in blood pressure, weight and lipid profiles from a carbohydrate restricted diet: an observational study of insulin resistant patients in primary care [kohortstudie; svag evidens]

  36. Man sammanfattar dock i analysen att det ”fortfarande finns otillräcklig statistik styrka för att utesluta kliniskt viktiga effekter av minskat saltintag på dödlighet eller kardiovaskulär sjuklighet hos de med normalt eller högt blodtryck.”

    Cochrane reviews 2011: Reduced dietary salt for the prevention of cardiovascular disease [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

    Till skillnad från WHO och AHA, konstaterade dessutom National Academy of Medicine att det inte fanns några konsekventa bevis mellan natriumintag och direkta hälsoeffekter eller dödsfall.

    Advances in Nutrition 2014: Institute of Medicine. 2013. ”Sodium intake in populations: assessment of evidence.” Washington, DC: The National Academies Press, 2013 [översiktsartikel; ograderad]

  37. America Journal of Epidemiology 1994: Urinary electrolyte excretion in 24 hours and blood pressure in the INTERSALT Study. II. Estimates of electrolyte-blood pressure associations corrected for regression dilution bias. The INTERSALT Cooperative Research Group. [observationsstudie; svag evidens]

  38. Eftersom ökade insulinnivåer stimulerar njurarna att behålla natrium, stimulerar en sänkning av insulinnivåer med hjälp av LCHF istället njurarna att avge mer natrium.
    Diabetologia 1981: The effect of insulin on renal sodium metabolism. A review with clinical implications. [översiktsartikel; ograderad]

  39. Även om det är oklart om dessa resultat gäller för de som äter hälsosam lågkolhydratkost, visar de på trender för allmänheten.

    The Lancet 2018: Urinary sodium excretion, blood pressure, cardiovascular disease, and mortality: a community-level prospective epidemiological cohort study [observationsstudier; svag evidens]

    Metoden för att mäta saltintaget i PURE-studien har emellertid kritiserats hårt av flera forskare för att vara alltför oprecis (man mätte enbart koncentrationen i en skvätt morgonurin, så man hade inte ens information från ett helt dygn så som man brukar kräva.

    J Renin Angiotensin Aldosterone Syst 2018: Salt and cardiovascular disease in PURE: A large sample size cannot make up for erroneous estimations. [översiktsartikel; ograderad]

  40. Detta är baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost och godkändes enhälligt av vår expertpanel. Du kan lära dig mer om vår panel här [svag evidens].

    Ibland kan ökat intag av natrium behövas för att fylla saltförlusten som kan uppstå under de första veckorna på ketogen kost, vid varmt väder eller ansträngande fysisk aktivitet. Kom dock ihåg att om du har saltkänsligt högt blodtryck, måste du vara mer försiktig än andra.

    Om du har medicinska tillstånd som högt blodtryck, svullnad, leversjukdom, hjärtsvikt eller äter blodtrycksmedicin är det viktigt att du rådgör med din vårdgivare.

  41. Journal of Clinical Hypertension 2008: Secondary hypertension: interfering substances. [översiktsartikel; ograderad]

  42. Observera att en del personer kan få klart högre blodtryck bara av att äta lakrits några dagar i veckan:

    Journal of Human Hypertension 2017: The association between consistent licorice ingestion, hypertension and hypokalaemia: a systematic review and meta-analysis [översiktsartikel; ograderad]

  43. Medicine 2017: Reducing effect of aerobic exercise on blood pressure of essential hypertensive patients [metaanalys av observationsstudier, svag evidens]

  44. Dessa tillstånd inkluderar hjärt-kärlsjukdom, diabetes, lipidstörningar, bröst- och tjocktarmscancer, viktökning, svaghet och benskörhet.

    International Journal of Behavior, Nutrition, and Physicial Activity 2020 A systematic review of the evidence for Canada’s Physical Activity Guidelines for Adults [översikt av randomiserade och icke randomiserade studier, svag evidens]

  45. British Journal of Sports Medicine 2019: How does exercise treatment compare with antihypertensive medications? A network meta-analysis of 391 randomised controlled trials assessing exercise and medication effects on systolic blood pressure [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

  46. Nutrition Review 2014: Time-restricted feeding and risk of metabolic disease: a review of human and animal studies [översiktsartikel; ograderad]

  47. Nutrition Journal 2012: Effects of Ramadan fasting on cardiovascular risk factors: a prospective observational study. [observationsstudier; svag evidens]

    Journal of Diabetes and Metabolic Discordes 2013: The effects of modified alternate-day fasting diet on weight loss and CAD risk factors in overweight and obese women [icke randomiserad studie, svag evidens]

    Journal of the American Society of Hypertension 2018: The effect of intermittent fasting on blood pressure variability in patients with newly diagnosed hypertension or prehypertension [icke randomiserad studie, svag evidens]

  48. Blood Pressure Monitoring 2017: Trend of blood pressure in hypertensive and normotensive volunteers during Ramadan fasting [icke randomiserad studie, svag evidens]