Professor Fredrik Nyström
Fredrik Nyström läste medicin i Uppsala och flyttade efter sin läkarexamen 1988 hem till Östergötland igen. Han skrev sin doktorsavhandling om högt blodtryck och dess koppling till övervikt parallellt med kliniskt arbete (på så kallat jourkomp) och blev klar med den 1997.
Efter avhandlingen och specialisering i endokrinologi (1994) och internmedicin (1996) fick han ett amerikanskt stipendium som finansierade två års forskning i USA på världens största medicinska forskningscenter, National Institutes of Health i Bethesda, Washington DC.
Här bytte han alltså delvis fokus från att tidigare ha arbetat med högt blodtryck och riskfaktorer som kopplar till övervikt och fetma, till att istället arbeta med fettceller från råttor på laboratorium för att undersöka hur hormonet insulin fungerar i cellerna.12
Efter dessa två år av experimentell forskning flyttade han och familjen åter till Sverige sommaren 1999 och det blev möjligt att meritera sig för en fast kombinationstjänst som läkare och forskare vid Linköping Universitet. Fettcellsforskningen fortsatte i Sverige men nu med riktiga fettceller från patienter som togs vid olika operationer i buken. Fredrik vidareutvecklade metoden han lärt sig i USA, tillsammans med sina doktorander, så att man kunde använda molekylärbiologiska metoder för att undersöka de mänskliga fettcellerna.3
Inspirerad av dokumentärfilmaren Morgan Spurlocks film ”Super-Size Me” utförde Fredrik Nyström en vetenskaplig variant på samma överätningstema på 18 friska försökspersoner.4Studien var i stort sett en kopia på Spurlocks upplägg med fördubblat intag av kalorier och stopp på motionsträning i fyra veckor.
Studien rönte stort intresse och många fynd har gjort avtryck i forskningen. Särskilt de fynd som visade att det var farligast att överäta kolhydrater,5 men snarast bra att konsumera mycket mättat fett,6kom att leda till att Fredrik Nyström fann att den klassiska fettsnåla kosten inte alls var så bra för metabolismen och kroppen, som man framställt det i sjukvården.
Andra forskningsprojekt på samma tema visade bland annat att jordnötter höjde energiförbrukningen bättre än kolhydraterna i smågodis och att nötterna därmed inte ledde till samma viktuppgång.7
Han gjorde också en mer direkt LCHF-baserad studie tillsammans med doktoranden Hans Guldbrand där lågkolhydratkost, med extra mycket mättat fett, gav bättre sockerkontroll och mindre bukfetma,8mindre insulinbehov samt mindre inflammation9än klassisk lågfettkost under viktnedgång hos patienter med typ 2 diabetes. Dessutom visade han att patienterna upplevde högre livskvalitet när de åt lågkolhydratkost10– ett riktigt segertåg till förmån för att undvika kolhydrater för patienterna!
Senare har han också fokuserat på att visa att man får både bättre mättnadskänslor, samt höga halter av mättnadshormonet GLP-1, samt lägre halt av hungerhormonet ghrelin, när man äter en måltid med fettrik kost jämfört med fettsnål kost.11Han har i samma undersökningar visat att man slösar mer med energiförbrukningen om man äter mycket på en gång, snarare än att dela upp maten i småportioner. Detta är alltså fynd som passar bra med nyttan av 16:8-diet och liknande.
Fredrik Nyström blev professor och överläkare i internmedicin år 2008 vid 44 års ålder och var då den yngsta professorn i det breda kliniska ämnet i modern tid i Sverige. Han har nu ca 140 publicerade vetenskapliga originalartiklar (publikationstakt 5-10 artiklar/år, se komplett CV på engelska). Han skrev redan 2015 en översiktsartikel som lyfter fram LCHF-kostens fördelar, tillsammans med professor MJ Quon som var den forskare han vistades hos i USA.12
I överensstämmelse med det, och med de många resultat han fått i sin egen forskning, så har han nu med glädje tackat ja till att ingå i Diet Doctor-teamet för att kunna hjälpa alla som vill vara med på denna hälsoresa till ett så friskt, gott och långt liv som möjligt.
Inlägg
Mol Endocrinol 1999: Caveolin-1 interacts with the insulin receptor and can differentially modulate insulin signaling in transfected Cos-7 cells and rat adipose cells. ↩
Cell Signal 1999: Insulin signalling: metabolic pathways and mechanisms for specificity. ↩
-
Biochem Biophys Res Commun 2007: Human, but not rat, IRS1 targets to the plasma membrane in both human and rat adipocytes. ↩
Gut 2008: Fast-food-based hyper-alimentation can induce rapid and profound elevation of serum alanine aminotransferase in healthy subjects. ↩
Gut 2008: Fast-food-based hyper-alimentation can induce rapid and profound elevation of serum alanine aminotransferase in healthy subjects. ↩
Obesity (Silver Spring) 2011: Transient increase in HDL-cholesterol during weight gain by hyperalimentation in healthy subjects. ↩
Scand J Clin Lab Invest 2009: Two weeks of overfeeding with candy, but not peanuts, increases insulin levels and body weight. ↩
Diabetologia 2012: In type 2 diabetes, randomisation to advice to follow a low-carbohydrate diet transiently improves glycaemic control compared with advice to follow a low-fat diet producing a similar weight loss. ↩
Ann Med 2014: Advice to follow a low-carbohydrate diet has a favourable impact on low-grade inflammation in type 2 diabetes compared with advice to follow a low-fat diet. ↩
Diabetes Res Clin Pract 2014: Randomization to a low-carbohydrate diet advice improves health related quality of life compared with a low-fat diet at similar weight-loss in Type 2 diabetes mellitus. ↩
-
Peptides 2017: A randomized cross-over study of the effects of macronutrient composition and meal frequency on GLP-1, ghrelin and energy expenditure in humans. ↩