Får det vara ett glas torrt vin till maten?

Grilled ribeye beef steak with red wine, herbs and spices

Herr Banting, författaren av den första LCHF-boken, ansåg att det fungerade extra bra med vin till maten.

Fördel vin?

Jag kan inte låta bli att hålla med herr Banting, den förste att skriva en bok om LCHF (även om det dröjde många år innan det begreppet myntades), och även gav upphov till uttrycket “att banta”, att det faktiskt finns många fördelar med vin som måltidsdryck. Det var i boken ”A letter on Corpulence” som William Banting föreslog ett (ganska) måttligt intag av torra former av alkohol till middagen. Själv botade han sin för tiden uttalade övervikt med LCHF och det var även det boken handlade om. Han tyckte också att man fick dricka alkoholhaltig dryck som nattfösare enligt denna gamla skrift som kom ut redan 1863.

Boken skrevs alltså av den faktiska författare som gav upphov till uttrycket ”banta” men han var inte själv läkare utan faktiskt begravningsentreprenör (nästan alltså tvärtom mot att vara läkare). Han hade alltså själv ätit enligt LCHF med stor framgång och det var efter att ha rekommenderats denna kost mot sin fetma av doktor Harvey som var specialist i öron-näsa-halssjukdomar. En rätt ovanlig expert och författaruppställning för en så revolutionerande skrift om kost alltså. Så här står det i originaltexten avseende hur kostrekommendationer för middag med dryck kan se ut:

For supper, three or four ounces of meat or fish, similar to dinner, with a glass or two of claret.

Min översättning: ”Till middag ett drygt hekto kött eller fisk med ett glas eller två av rött vin.” 1

Sedan också:

For nightcap, if required, a tumbler of grog (gin, whisky, or brandy, without sugar), or a glass or two of claret or sherry.

Min översättning: ”Som nattfösare, om du vill, ett glas grogg (gin, whisky, cognac utan socker), eller ett till två glas rödvin eller sherry.”

Här får man nog komma ihåg att sherry i England på den tiden i regel var torr, alltså utan socker, medan det snarare är en söt variant av sherry som dricks här i Sverige. Men vad finns det då för medicinska och kanske rent av vetenskapliga belägg för att alkohol i måttlig mängd kan bringa en del nyttigheter och kanske mättnad ihop med LCHF?

Alkoholintag ur ett epidemiologiskt perspektiv

Epidemiologi är i detta fall studier av kopplingar mellan alkoholintaget och risker kontra nytta i olika populationer i samhället. Det finns flera epidemiologiska undersökningar från olika områden där fynden talar för att det är klart nyttigt på många sätt med ett måttligt alkoholintag. Men epidemiologiska undersökningar kan egentligen inte ge ett säkert svar på om det finns ett orsakssamband. Det är således inte omöjligt att ett måttligt dagligt alkoholintag bara är en markör för andra faktorer som står för den minskade risken för kardiovaskulär sjukdom, eller att få diabetes, som man ser hos t ex vindrickare.

Men när jag var med och gjorde SBU-utredningen Mat vid fetma så studerade vi även alkoholens effekter. Där delades en slags ”pluspoäng” ut till det potentiellt nyttiga med alkohol eftersom just regelbundet nyttjande av alkohol vanligtvis är kopplat till en massa risker, snarare än nyttigheter. Exempelvis så dricker ju en del personer för mycket för att de helt enkelt mår dåligt av olika psykosociala faktorer som i sig är kopplade till ohälsa. Och trots detta såg vi även i SBU-rapporten samband mellan att ett måttligt alkoholintag var kopplat till lägre förekomst av exempelvis diabetes.

Att de som dricker cirka 1-2 glas vin (eller annan osötad dryck med samma mängd alkohol) har en extra låg risk för framförallt hjärtkärlsjukdom passar med flera medicinska effekter man ser av alkohol. Således har man funnit att måttlighetskonsumenter har bättre kolesterolvärden, blodsocker samt blodtryck än de som inte dricker alls eller som konsumerar alkohol väldigt sällan.2

Här tänkte jag nu mer detaljerat presentera vad ett måttligt alkoholintag kan ge för effekter på kroppen.

Alkoholintag kan sänka blodsockret

I linje med att vin kan ge lägre blodglukos råder det tämligen stor konsensus om att de som har ett måttligt alkoholintag alltså har lägre risk att utveckla typ 2-diabetes. 3

Jag har med två läkarstudenter (Samuel Stagling och Ismael Midean) nyss avslutat en studie av de akuta effekterna av rödvin till måltid. Data är ännu inte officiellt publicerade så resultaten får anses preliminära. Vi hade 14 friska frivilliga personer som fick äta en standardiserad frukost och en stor söt kaka. Man fick antingen 3 dl rödvin med 13.5% alkohol eller en lika stor mängd alkoholfritt rödvin med samma druva. Vi fann att blodsockret sjönk ca 10% 3 timmar efter maten när man drack riktigt rödvin jämfört med alkoholfritt vin. Flera deltagare hade imponerande låga värden, den som hade lägst var nere i ett blodglukos på 2,9 mmol/l efter rödvinet! Han fick gudskelov inga påtagliga symtom av detta. Som du kanske vet är ett fasteglukos normalt ca 4,5-6,0 mmol/l och han fick alltså detta värde, 2,9 mmol/l, 3 timmar efter en middag med stor söt kaka.

I SBU-rapporten Mat vid fetma sammanfattade vi såhär: …det finns ett ”måttligt starkt underlag för att måttligt intag av alkohol, jämfört med inget eller mycket litet intag, har ett samband med minskad risk för diabetes hos personer med fetma”. 4

Alkohol, vin och kardiovaskulär sjukdom

Halten av det skyddande HDL-kolesterolet är högre hos måttlighetskonsumenter av alkohol än hos absolutister. 5 Och jag har själv publicerat data om kolesteroleffekter från en randomiserad studie som pågick i tre månader. Vi fann att de som lottats till 1 glas vin/dag (kvinnor) eller 2 glas vin/dag (män) fick en sänkning av det farliga LDL-kolesterolet på ca 10% medan de som lottats till helnykterism inte fick några förbättringar. 6

Kärlvidgning ger värmekänsla och röda kinder

Att alkohol har en kärlvidgande effekt är nog rätt allmänt känt, och detta leder till en akut sänkning av blodtrycket. Men det är viktigt att observera att alltför stora mängder kan ge en tryckstegring istället. 7 Jag tror de flesta har erfarenhet av att man kan få lite hjärtklappning när man dricker alkohol, precis som man av kärlvidgningen också kan få lite rödare näsa. Detta är kroppens sätt att kompensera för den kärlvidgande effekten av alkoholen så att blodtrycket inte faller alltför mycket. Blodflödet stiger av denna pulsstegring som då uppkommer. Det har diskuterats om denna effekt uppkommer av annat än av alkoholen i rödvin. Men i en välgjord studie där man jämförde vanligt rödvin med alkoholfritt sådant kunde man inte finna kärlvidgande effekter av alkoholfritt vin. 8

I en välgjord randomiserad studie undersöktes blodtryckseffekter av att dricka mineralvatten eller vin till maten. Med 24-timmarsblodtryck9 kunde man hos patienterna, som alla hade typ 2-diabetes, påvisa en sänkning av systoliskt tryck vid midnatt på minus 11 mmHg efter vin till maten. Mineralvattenintaget gav istället en liten stegring på 2 mmHg. En skillnad på hela 13 mmHg lägre blodtryck således, till vinets fördel. 10

Men alkohol ger ju ganska mycket extra energi

Alkohol är den fjärde så kallade makronutrienten som finns utöver de mer vanligt förekommande kalorierna som kommer från fett, protein och kolhydrater. Alkohol har ett relativt högt energiinnehåll som ligger mitt emellan kolhydrater (4 kcal/g) och fett (9 kcal/g) på 7 kcal/g. Så det verkar ju inte så bra? Men vänta, det finns tecken på att alkohol kan ge viss mättnad. Och det är möjligt att rödvin har en extra kraftig förmåga att få magsäcken att tömma sig långsammare än annan alkoholhaltig dryck. 11 Detta bidrar i så fall förstås också till ett jämnare, och lägre, blodglukos. 12 Kanske kan det också ha betydelse för en minskad hungerkänsla efter rödvinsintag?

Jag kan här inte låta bli att ta fram mer data från min egen studie av regelbunden rödvinskonsumtion, där kvinnor alltså lottades till ett glas rödvin dagligen, och män till två, jämfört med helnykterism. Vi fann ingen viktökning alls trots ökat kaloriintag från alkohol motsvarande 10 000 kcal för kvinnor och det dubbla för män under de tre månaderna som studien pågick. 13 Teoretiskt borde det blivit ett kilo extra för kvinnor och två för män eftersom man lagrar ca 9000 kcal per kg fettväv. Och deltagarna hämtade exakt den mängd alkohol som det var tänkt att de skulle konsumera. Vi visade också med olika specialprover att de verkligen drack mer alkohol. 14 15

Cancer av alkohol?

Det har ibland hävdats i debatten att risken för bröstcancer skulle öka vid måttligt alkoholintag. 16 Mot detta står emellertid data från en av mycket få studier som var randomiserad och flerårig och som verkligen innehöll en rekommendation om dagligt intag av rödvin; PREDIMED-studien. I den studien jämfördes en medelhavskost inklusive rödvin till maten mot traditionell fettsnål kost (utan vin) hos cirka 7000 personer i Spanien med hög risk för hjärtsjukdom. 17 I huvudresultaten för sjuklighet fann man 28-30% minskad risk för hjärtsjukdom i medelhavskostgruppen.

Man publicerade även en separat artikel om bröstcancerrisken hos kvinnorna. Här visades att medelhavskosten kombinerad med rödvin, minskade risken för invasiv bröstcancer med hela 68% i gruppen som fick extra olivolja och att den minskade 41% hos de som fick nötter utöver medelhavskostrekommendationen. 18 Att rödvinet då i sig skulle ha en påtaglig omvänd bröstcancerframkallande effekt kan då knappast alls stämma! Antagligen beror just påståendet om att cancer skulle orsakas av alkohol just på andra störfaktorer, såsom att de som dricker alkohol regelbundet t ex röker, passivt eller aktivt, oftare än mer nykteristiska individer. 19 20

Färsk metaanalys

Nyligen publicerades en stor metaanalys av alkohol och risk efter en hjärtinfarkt. 21 Man fann mycket övertygande skyddande effekter av ett måttligt alkoholintag utifrån en analys av tre stora register. Sammantaget fann man, baserat på 48 423 patienter, att alkoholkonsumtion var associerad (i förhållande till nykterister) med en maximal riskreduktion vid 7 g/dag på -21% för dödlighet av alla orsaker, 8 g/dag och -27% för kardiovaskulär dödlighet. Även om måttligt alkoholintag således relaterar till klart förbättrad kardiovaskulär prognos så är det fortsatt kopplat till att utveckla förmaksflimmer. 22 Vid vilken grad av alkoholintag som dessa problem uppstår är svårt att säkert avgöra; det finns skillnader i alkoholmetabolism mellan individer, och dessutom förstås storleksskillnader mellan våra kroppar.

Alkohol och levern

Det krävs förstås lägre alkoholintag för att skada en lever om man har leverförfettning, inte bara av sitt alkoholintag utan även om man dessutom har övervikt eller fetma. I den randomiserade tremånadersstudien av 1 glas vin/dag till friska kvinnor och det dubbla till män, som omnämnts tidigare, där nästan ingen hade fetma, såg vi ingen utveckling av regelrätt leverförfettning hos någon deltagare som lottats till att dricka rödvin dagligen. 23 Den enda person som hade leverförfettning vid start minskade sin leverfetthalt från 21% till 15% när hen hade fått vin under 3 månaders tid av undertecknad.

Det finns väldigt få studier av detta slag med regelrätt test av att ge alkohol eller be deltagare att vara helnyktra under några månader. Men på 70-talet undersöktes effekterna av 4 burkar folköl (3,5% alkohol) dagligen på 10 friska manliga studenter. I denna unika studie tog man ut små leverbitar vid upprepade tillfällen på deltagarna med en tjock nål (nålbiopsi). Man fann att mängden leverfett ökade efter 3 veckor hos de flesta, men i slutet av studien, efter 5 veckors ölkonsumtion, hade denna relativa leverförfettning gått tillbaka igen. 24 Levern anpassade sig alltså framgångsrikt till en mängd alkohol motsvarande ca 5 dl vin/dag, trots alla extra kolhydrater som ju också följde med ölen.

Slutlig reflektion

Historiskt så är det två saker som jag tycker är extra intressanta med vin. Att låta druvor jäsa sockret till alkohol med hjälp av jästceller gör att hållbarheten blir påtagligt bättre. Dessutom tål ju vinrankor torka utomordentligt bra. Således var det säkert helt naturligt att en stor del av kalorierna för sådär 50 år sedan på Kreta, där man hade mycket låg förekomst av hjärtinfarkt, och där sol och frånvaro av regn var gjorde sommarmånaderna torra, kom från vin samt från olivolja. 25 Det har sedermera varit två särskilt viktiga komponenter i medelhavskosten, som alltså slutligen fått sina goda skyddande effekter bevisade genom PREDIMED-studien. 26 Olivträd är ju också väldigt tåliga mot torka. Så nog passar vin med fett även ur historiskt perspektiv.

Men visst, man skall sikta på att dricka lagom mycket vin till maten, om man vill vara så säker som möjligt på att få mest nyttiga effekter i enlighet med moderna studier. Att både dricka två glas till kvällsmaten och två till när man skall sova kan nog vara för mycket, men det passade uppenbarligen entreprenören Banting bra! Hans bok sålde som smör!

Fredrik Nyström, professor i internmedicin, medarbetare på Diet Doctor

DD+ MEDLEMSKAP
  1. Mer exakt från Bourdeaux, Frankrike; claret är det engelska uttrycket för vin från den trakten. Jag kan bara hålla med om det, där görs de godaste vinerna…

  2. Annals of medicine 2011: Effects of moderate red wine consumption on liver fat and blood lipids: a prospective randomized study

    Nutrition, metabolism, and cardiovascular diseases 2010: Alcohol and type 2 diabetes. A review

    American journal of hypertension 2016; Differential Effect of Initiating Moderate Red Wine Consumption on 24-h Blood Pressure by Alcohol Dehydrogenase Genotypes: Randomized Trial in Type 2 Diabetes

  3. Nutrition, metabolism, and cardiovascular diseases 2010: Alcohol and type 2 diabetes. A review

  4. ”Mat vid fetma”. SBU, 2013.

  5. Nutr Res 2019: Wine and beer within a moderate alcohol intake is associated with higher levels of HDL-c and adiponectin

  6. Annals of medicine 2011: Effects of moderate red wine consumption on liver fat and blood lipids: a prospective randomized study

  7. Pharmacol Res 2007: Alcohol, cardiovascular diseases and diabetes mellitus

  8. Hypertension 2005: Red wine and beer elevate blood pressure in normotensive men

  9. Vilket mäts med hjälp av en automatisk apparat som man bär i ett dygn och som mäter trycket några gånger per timme Dessa värden sparas sedan i ett minne för senare analys.

  10. American journal of hypertension 2016; Differential Effect of Initiating Moderate Red Wine Consumption on 24-h Blood Pressure by Alcohol Dehydrogenase Genotypes: Randomized Trial in Type 2 Diabetes

  11. Alcohol Alcohol 40, 2005: The effect of ethanol and alcoholic beverages on gastric emptying of solid meals in humans

  12. Nutrition, metabolism, and cardiovascular diseases 2010: Alcohol and type 2 diabetes. A review

  13. Annals of medicine 2011: Effects of moderate red wine consumption on liver fat and blood lipids: a prospective randomized study

  14. Vi mätte alkoholinlagringen i håret samt testade ett nytt blodprov som visade sig mkt specifikt, foasfatidyletanol.

  15. Alcohol Alcohol 50, 2015: Phosphatidylethanol Compared with Other Blood Tests as a Biomarker of Moderate Alcohol Consumption in Healthy Volunteers: A Prospective Randomized Studyy

  16. Br J Cancer 2012: Alcohol intake and mortality among women with invasive breast cancer

    International journal of epidemiology 2017: Pooled analysis of active cigarette smoking and invasive breast cancer risk in 14 cohort studies

  17. The New England journal of medicine 2013: Primary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet

  18. JAMA Intern Med 2015: Mediterranean Diet and Invasive Breast Cancer Risk Among Women at High Cardiovascular Risk in the PREDIMED Trial: A Randomized Clinical Tria

  19. Se resonemanget ovan om ”pluspoäng” i SBU-rapporten.

  20. International journal of epidemiology 2017: Pooled analysis of active cigarette smoking and invasive breast cancer risk in 14 cohort studies

  21. BMC Med 19, 2021: Association of alcohol consumption with morbidity and mortality in patients with cardiovascular disease: original data and meta-analysis of 48,423 men and women

  22. Journal of the American College of Cardiology 2016: Alcohol and Atrial Fibrillation: A Sobering Review

  23. Annals of medicine 2011: Effects of moderate red wine consumption on liver fat and blood lipids: a prospective randomized study

  24. Acta medica Scandinavica Supplementum 1973: Prolonged administration of ethanol to young, healthy volunteers: effects on biochemical, morphological and neurophysiological parameters

  25. J Cardiovasc Risk 1994: Traditional Greek diet and coronary heart disease

    The American journal of clinical nutrition 1995: Diet and survival of elderly Greeks: a link to the past

    Public Health Nutr 2006: Changes in food supply in Mediterranean countries from 1961 to 2001

    World Archaeol 1999: Food technologies/technologies of the body: the social context of wine and oil production and consumption in Bronze Age Crete

  26. The New England journal of medicine 2013: Primary prevention of cardiovascular disease with a Mediterranean diet