Professor Fredrik Nyström om att ketogen kost skulle vara farlig
På Wellness, som drivs via Aftonbladet med professor emeritus Stephan Rössner som en av experterna, skriver man i en aktuell artikel att ”Keto-dieten är en extrem lågkolhydratdiet som kan vara farlig för personer med underliggande sjukdomar”. Framförallt intervjuas docent och näringsfysiolog Ingrid Larsson från Sahlgrenska akademien. Jag har arbetat med henne i SBU-rapporten ”Mat vid Fetma” från 2013 där vi kom fram till att ”På kort sikt (sex månader) är råd om strikt eller måttlig lågkolhydratkost mer effektivt för viktnedgång än råd om lågfettkost” 1. Men ketogen kost diskuterades inte egentligen i den rapporten – det fanns helt enkelt så lite forskning om det som publicerats fram till 2013. Nedan följer mina kommentarer till Ingrids olika varningar i artikeln med citerad text i kursiv stil. Vi börjar med detta citat om den ketogena kosten:
”Det är ingen enkel sak för alla att göra och Ingrid Larsson, näringsfysiolog och docent vid Sahlgrenska akademin, menar att man ska vara försiktig med att börja med denna diet. – Den är så extrem att den är svår att följa och vissa näringsämnen kommer inte med, så man måste supplementera med vissa näringsämnen.”
Vad skall man säga om detta? Jag vet faktiskt inte vilka näringsämnen hon syftar på här. En bra och genomtänkt ketogen kost ger kort och gott inte brist på några näringsämnen. Men visst, i artikeln skrivs sedan också istället att ”Ofta behöver dieten kompletteras med vitamintillskott”, och så kan man ju säga om alla möjliga kosthållningar som ges till olika personer där ju en del kan ha svårigheter att ta upp vissa vitaminer ur maten. Det ser jag ofta hos mina patienter med diabetes. Vitamin B12-brist är t.ex. ett ganska vanligt tillstånd, men det beror nästan alltid på nedsatt upptag som följd av autoimmunitet i magsäcken (brist på så kallad intrinsic factor). Så det har ju inget specifikt att göra med ketogen kost. Man kan helt enkelt behöva komplettera alla möjliga olika kosthållningar ibland – det kan jag hålla med om utifrån min kliniska erfarenhet.
Vidare skriver man i artikeln i Wellness att:
”Enligt Ingrid Larsson är keto inte en diet som man bör utöva på egen hand. – Det finns dödsfall där personer har gjort keto-dieten på egen hand. Det är inte något man ska testa själv. Därför är det väldigt synd när man diskuterar en sådan här diet som att det är vilken diet som helst.”
och:
”– Om vi tittar på de dödsfall som beskrivits i litteraturen är det ett fall där selenbrist påverkade hjärtats funktion. Personen hade en underliggande sjukdom, säger Ingrid Larsson.”
Detta är ett medicinskt mystiskt påstående, anser jag. Selen finns i flera livsmedel som passar bra i en ketogen kost. Så antagligen var det den underliggande sjukdomen som var orsaken till detta dödsfall. Man kan ju dessutom inte med säkerhet avgöra exakt orsak och verkan baserat på en enstaka händelse. Jag har bett Ingrid att återkomma med mer detaljer om fallet och hon har svarat att hon gör det om ca en vecka. Jag kommer att komplettera denna kommentar efter att jag fått den informationen. Hon skriver också vidare:
”– Man äter nästan inga kolhydrater alls. Men i ett livsmedel som innehåller kolhydrater finns det andra näringsämnen. Ett fiberrikt fullkornsbröd till exempel, innehåller B-vitaminer, mineraler och exempelvis selen.”
Ja, men som redan sagts, selen finns också i passande ketogen kost såsom i kött och nötter. B-vitaminbrist eller mineralbrist uppstår inte av bra ketogen kost heller. Artikeln är klart motsägelsefull tycker jag, och man skriver senare i texten att “Ingen frisk person ska vara orolig” och Ingrid Larsson konstaterar att ”de få dödsfall som rapporterats är fallbeskrivningar” som drabbat ”personer som haft underliggande sjukdomar. I ett fall är det en person med svår epilepsi, i det annat fall är det obehandlad diabetes.”
Sedan konstateras att:
”– Ingen frisk person ska vara orolig för att dö bara för man äter en keto-diet. Det är inte en hälsosam diet, men man dör inte av den för det, säger Ingrid Larsson.”
Nej precis, så i de tre fall man nämner fanns ju svåra sjukdomar; epilepsi, hjärtsjukdom och obehandlad diabetes. Vid så kallad refraktär epilepsi (epilepsi som inte svarar på läkemedel) finns tvärtom flera kraftfulla fallbeskrivningar om hur patienter kunnat bli helt botade från att ha upprepade fall med epilepsi dagligen efter att ha ätit ketogen kost 2. Och märkligt nog konstaterar Ingrid Larsson just det senare i texten
”– Inom epilepsivården och forskningen har man sett att en extrem lågkolhydratkost i vissa fall kan hjälpa personer med svår epilepsi, säger Ingrid Larsson.”
Att det kan vara farligt att inte behandla sin diabetes behöver knappast bemötas vidare, så här behöver jag mer information från Ingrid för att kunna bedöma om man verkligen hade en skadlig effekt av den ketogena kosten i det fallet. Det verkar dock högst osannolikt eftersom ketogen kost tvärtom kan vara mycket effektiv mot diabetes. Jag ger strax en referens på det men arbetar mig vidare i texten på Wellness där det nu också står att:
”Livsmedel med mycket selen: fisk, inälvsmat, nötter, fröer, mjölk, ost och ägg är några av de livsmedel som innehåller mest selen, enligt Livsmedelsverket. Många av dessa är grundpelare i en keto-diet. Man kan alltså inte påstå att det finns reella risker för selenbrist hos friska personer som äter enligt keto-dieten.”
Här behövs inte mycket till kommentar för att se hur självmotsägande artikeln är, tycker jag. Menar man helt enkelt att den kan vara farlig om man är sjuk för då äter man av någon anledning en annorlunda och selenfattig ketogen kost? Hur passar det annars ihop med det förstnämnda fallet där ”selenbrist påverkade hjärtats funktion”? Sedan kommer ett stycke gammal skåpmat in:
”Det mättade fettet i livsmedel som smör, grädde, bacon och rött kött kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom kan rött kött och chark öka risken för tarmcancer.”
Du som läsare av Diet Doctor har god tillgång till informativ text som visar att detta är helt fel, se till exempel dessa avsnitt En guide om mättat fett och Rött kött – är det hälsosamt?
Ett ytterligare tveksamt parti i artikeln är detta:
”Får hjärnan i sig för lite glukos drabbas den av energibrist. Då fungerar istället fettsyror i kosten som en alternativ energikälla. Till följd av det lugnar nervcellerna ner sig och retligheteten minskar. Detta kan antingen dämpa eller helt ta bort de epileptiska anfallen.”
Detta är bara delvis korrekt. Hjärnan får inte ”energibrist”, utan den förbränner ketonerna istället för en del av glukoset vid ketogen kost. Man har beräknat att ketoner kan ersätta upp till cirka hälften av den energi som nervceller behöver 3 4 och det är just den processen som är en naturlig del i att leva av ketogen kost. Man tror numera snarare att det är ketonerna i sig som kan verka hämmande på epileptisk aktivitet 5 6.
En äkta energibrist vid låg glukosnivå som följer av överdos av insulin, kan istället öka risken för epileptiska kramper. Det är mycket välkänt och det är något som man måste tänka på vid behandling med insulin. Jag har tyvärr haft diabetespatienter som fått krampanfall under hypoglykemier 7. Det är riktigt farligt men en helt annan sak än när kroppen anpassat sig till låga sockervärden genom att också leva av ketoner. Idag pågår flera studier om att ketogen kost snarare kan vara verksam vid energibrist i hjärnan, så som vid bl a Alzheimer. Jag var för ett år sedan så kallad halvtidskontrollant för en avhandling av Jonas Norgren på det temat på Karolinska institutet. 8 9
Ingrid menar vidare att man inte förbättrar diabetes med ketogen kost:
”– Det är helt fel att säga att om man äter ketogen kost så förbättrar man sin typ 2-diabetes. Det är personer som har åsikter, som inte tar något medicinskt ansvar för vad de säger. De presenterar ju sin åsikt. Men vi som jobbar inom vården har ett medicinskt ansvar och måste ge korrekt fakta.”
Jag tillhör absolut en av de som har den ”åsikten” att ketogen kost förbättrar diabetes (!) och har haft flera patienter som klarat detta alldeles utmärkt och som därmed just reverserat sin diabetes. Jag har också en regelrätt studie på gång (som tyvärr går långsamt nu då det är corona som gäller i vården) där vi verkligen testar en ketogen kost vid diabetes och prediabetes. Så jag har bett henne återkomma till mig på det temat. Jag kommer som sagt att skriva mer om detta så fort jag fått hennes kommentarer, om det skulle finnas några studier som jag missat. Men tills dess kan jag konstatera en av mina favoritstudier i ämnet av Shai och medarbetare redan 2013 i New England Jolurnal of Medicine visade att ketogen kost var mycket effektivt vid diabetes.
Det var effektivare än både fettsnål kost och medelhavskost, och dessutom gav det förbättrade kolesterolvärden 10. Själv har jag publicerat en studie på måttlig lågkolhydratkost, med extra intag av mättat fett, som visade minskat insulinbehov och förbättrade kolesterolvärden11, och dessutom mindre inflammation12 och som också gav deltagarna som åt lågkolhydratkosten mer friskhetskänsla än de som lottats till klassisk fettsnål kost13.
Slutligen menar Ingrid att ”Risk för hjärtinfarkt kan öka” genom att ”– Man ökar risken för höga blodfetter, och det är något av det sämsta man kan få om man har diabetes typ 2. I grunden finns det en hög risk för hjärt- kärlsjukdomar eftersom de flesta med typ 2-diabetes har fetma. Ost, grädde och bacon är livsmedel som ofta specificerar en ketogen kost och de innehåller mycket mättat fett. Så risken för hjärtinfarkt kan öka.” Efter att tidigare ha arbetat med Ingrid Larsson i SBU-rapporten blir jag extra förvånad över detta och har specifikt bett om att få svar på vad detta bygger på. Sedan den stora PURE-studien kom i Lancet för några år sedan och visade att ett högt intag av fett var förenat med mindre risker för dödlighet och att ett stort intag av mättat fett också snarast var förenat med riktigt bra prognos, är jag mycket förvånad över att någon påläst forskare fortsatt säger att mättat fett skulle var farligt 14. Citat från den artikeln: ”Intake of total fat and each type of fat was associated with lower risk of total mortality” alltså att stort intag av allt fett och olika fettsorter var associerat med lägre risk för förtida död. Men som sagt, Ingrid återkommer om detta till mig, har hon sagt.
Sammanfattningsvis kan man hittills konstatera att Aftonbladets Wellness-texter håller en inte alltför imponerande vetenskaplig kvalitet. Men så är det ju Stephan Rössner som har varit deras ledstjärna i alla tider. Lyssna gärna igen på den nu rätt gamla debatten om mättat fett mellan mig och honom. Det är länge sedan den gjordes och de vetenskapliga bevisen för att fett, och det gäller också mättat fett, är bra har bara blivit starkare och starkare sedan den tiden. PURE-studien som är störst i sitt slag (135 000 deltagare) visade tvärtom att det är farligt att tillhöra den grupp som äter en särskilt stor del av energin från kolhydrater vilket man i abstract uttrycker så här tydligt: ”Higher carbohydrate intake was associated with an increased risk of total mortality.”
Skall bli spännande att få veta hur Ingrid kan tolka det annorlunda än att det nu verkligen börjar bli accepterat att det är kolhydrater som är farligt i stora mängder! Det är inte förrän nu i modern tid som man kunnat äta stora mängder kolhydrater dagligen. När vi människor selekterades fram genetiskt för 100 000 år sedan odlade vi ingenting. Vi var samlare och jägare. Man får inte tag i bröd pasta eller potatis i några mängder då. Man kan inte heller hitta frukt eller andra källor till kolhydrater så att det kan konsumeras dagligen såsom man kan idag. Det är helt enkelt väldigt naturligt för oss att äta kolhydratfattigt och dessutom att konsumera maten med långa måltidsuppehåll. Vi har försetts med en gallblåsa så att vi är beredda att äta mycket fett på en gång. Om vi hade varit konstruerade att leva av fullkornsbröd hade vi inte behövt någon gallblåsa alls. Evolutionen tar inte fram sådant som är onödigt i våra kroppar.
Fredrik Nyström, professor i internmedicin, medarbetare på Diet Doctor
SBU: Mat vid fetma. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/mat-vid-fetma-/ 2013 ↩
Hassan AM, Keene DL, Whiting SE, Jacob PJ, Champagne JR, Humphreys P: Ketogenic diet in the treatment of refractory epilepsy in childhood. Pediatr Neurol 1999, 21:548-552. ↩
Redies C, Hoffer LJ, Beil C, Marliss EB, Evans AC, Lariviere F, Marrett S, Meyer E, Diksic M, Gjedde A, et al.: Generalized decrease in brain glucose metabolism during fasting in humans studied by PET. Am J Physiol 1989, 256:E805-810. ↩
Hasselbalch SG, Knudsen GM, Jakobsen J, Hageman LP, Holm S, Paulson OB: Brain metabolism during short-term starvation in humans. J Cereb Blood Flow Metab 1994, 14:125-131. ↩
Likhodii S, Nylen K, Burnham WM: Acetone as an anticonvulsant. Epilepsia 2008, 49 Suppl 8:83-86. ↩
Simeone TA, Simeone KA, Rho JM: Ketone Bodies as Anti-Seizure Agents. Neurochem Res 2017, 42:2011-2018. ↩
Graveling AJ, Frier BM: The risks of nocturnal hypoglycaemia in insulin-treated diabetes. Diabetes Res Clin Pract 2017, 133:30-39. ↩
Norgren J, Sindi S, Sandebring-Matton A, Kareholt I, Akenine U, Nordin K, Rosenborg S, Ngandu T, Kivipelto M: Capillary blood tests may overestimate ketosis: triangulation between three different measures of beta-hydroxybutyrate. Am J Physiol Endocrinol Metab 2020, 318:E184-E188. ↩
Norgren J, Sindi S, Sandebring-Matton A, Kareholt I, Daniilidou M, Akenine U, Nordin K, Rosenborg S, Ngandu T, Kivipelto M: Ketosis After Intake of Coconut Oil and Caprylic Acid-With and Without Glucose: A Cross-Over Study in Healthy Older Adults. Front Nutr 2020, 7:40. ↩
Shai I, Schwarzfuchs D, Henkin Y, Shahar DR, Witkow S, Greenberg I, Golan R, Fraser D, Bolotin A, Vardi H, et al: Weight loss with a low-carbohydrate, Mediterranean, or low-fat diet. N Engl J Med 2008, 359:229-241. ↩
Guldbrand H, Dizdar B, Bunjaku B, Lindstrom T, Bachrach-Lindstrom M, Fredrikson M, Ostgren CJ, Nystrom FH: In type 2 diabetes, randomisation to advice to follow a low-carbohydrate diet transiently improves glycaemic control compared with advice to follow a low-fat diet producing a similar weight loss. Diabetologia 2012, 55:2118-2127. ↩
Jonasson L, Guldbrand H, Lundberg AK, Nystrom FH: Advice to follow a low-carbohydrate diet has a favourable impact on low-grade inflammation in type 2 diabetes compared with advice to follow a low-fat diet. Ann Med 2014, 46:182-187. ↩
Guldbrand H, Lindstrom T, Dizdar B, Bunjaku B, Ostgren CJ, Nystrom FH, Bachrach-Lindstrom M: Randomization to a low-carbohydrate diet advice improves health related quality of life compared with a low-fat diet at similar weight-loss in Type 2 diabetes mellitus. Diabetes Res Clin Pract 2014, 106:221-227. ↩
Dehghan M, Mente A, Zhang X, Swaminathan S, Li W, Mohan V, Iqbal R, Kumar R, Wentzel-Viljoen E, Rosengren A, et al: Associations of fats and carbohydrate intake with cardiovascular disease and mortality in 18 countries from five continents (PURE): a prospective cohort study. Lancet 2017, 390:2050-2062. ↩
hade samma nivåer av blodsocker, så även där har förmodligen nog Ingrid. Larsson fel om att det skulle vara så lätt att manipulera blodsocker nivåerna, och har jag fel så bir jag glad om jag blir rättad. Så där är en fördel att vara en glad amatör, som ser fram emot flera liknande artiklar av professor Fredrik Nyström.
Jag arbetar som Allmänläkare och har konfronterats med dessa saker. Jag har ännu inte vågat ta steget fullt ut och rekommendera mina patienter att äta LCHF/KETO rakt av. (Jag började själv äta denna kost i augusti förra året och har gått ner 6-7 kg. Jag siktade på strikt LCHF men har nog hamnat på måttlig efter hand). Jag har dock en patient som har en hyperlipidemi (förhöjda blodfetter) samt högt blodtryck. Han har stått på blidfettsänkande medicin i flera år. För något år sedan slutade han ta dem. När jag träffade honom i början av året hade hans sambo börjat äta LCHF och hon hade gått ner i vikt och hennes blodfetter hade normaliserats. Patienten som halvhjärtat hade hakat på hade också gått ner i vikt men hans blodfetter hade ökat. Jag rådde honom att fortsätta med LCHF och göra det mer ordentligt. 3 månader senare hade han gått ner ytterligare i vikt men hans blodfetter hade ökat ytterligare. Han sa dock att han brukade äta en skiva lågkolhydratbröd samt dricka öl ibland. Oklart hur detta påverkar resultatet. Han tänkte själv att han måste sluta med LCHF med tanke på de höga blodfetterna men jag tyckte att han skulle fortsätta. Eftersom jag ändå inte vågade låta hans blodfetter vara så höga satte jag in Atrovastatin 20 mg och så ska jag följa värdena igen efter 3 månader. Fredrik, har du något tips hur jag bör tänka i detta fall?
vh Fredrik
Är personligen själv hjärtopererad, före det diabetiker 2.
Tack vare ändring till denna typ av beskriven kost har jag blivit av med D2, tappat ca 30 kilo och nästan helt fri från all kemisk medicinering. Allt från diabetes medicin blodtrycks medicin och statiner.
Varje gång jag följt skolmedicinens hjärtläkare och hjärt sjuksköterskas kostråd och rekommendationer om statiner, för ett lägre LDL mm har jag dragit på mig nya infarkter, vid 2 tillfällen, innan jag tog saken i egna händer och började läsa på själv. Då förstod jag att många läkare är förmodligen väldigt styrda och extremt okunniga i kostfrågor.
Hade förmodligen inte levt idag om jag fortsatt följa skolmedicinens rekommendationer.
Jag är 80 år nu och ägnade hela mitt aktiva liv efter fyllda 20 åt agronomstudier och praktiska experiment dvs lantbruk med fokus på köttproduktion och skog.
Då lärde jag mej bl a att kopplingen mellan jordbrukets fotosyntes med metankopplingar är en lika grundläggande förutsättning för en fungerande och hållbar produktion oavsett om det handlar om livsmedel, djurfoder, biogas eller skogsprodukter
Ett av de senaste rönen som uppmärksammades nyligen är att alla våra animalieproducerande husdjur faktiskt är växtätare/herbivorer. När de inte är byggda som välkända idisslare med förmagar, kan tidigare i litteraturen okända växtätarna ha ett tarmsystem som liknar de mera välkända hästarnas förstorade jäskammare i blindtarm och tjocktarm. Fläskproducerande svin liksom försökdjur och köttproducenter från rodentsläkten tillhör gruppen blindtarmsjäsare medan det tredje köttlivsmedlet ägg och kyckling också produceras av en tredje anatomisk variant av herbivorer med förstorat mikrobiotainnehållande tarmsystem.
Dom nämnda systemen är alla konstruerade för att djurarter i sina vildlevande miljöer måste livnära sej på svårsmälta kolhydrater som inte fungerar för människor, vars tarmodling av växtfiberätande mikrober befinner sej långt ner i en kort och trång tjocktarm där inget näringsupptagande till värddjuret är möjligt.
Mera grävande visade att primater som t ex de stora trädlevande människoaporna med gorillan i topp också har samma hästliknande tarmsystem fullt utvecklat, medan människan helt saknar gorillans stora biologiska jästankar som krävs för kunna omvandla alla former av fibrer i grön växtmassas cellväggar från osmältbara kolhydrater till de energirika fettsyror som krävs för att bygga och underhålla ungefär hälften av den mjuka vävnadsmassans torrsubstans av fett i alla levande organismer. Den andra halvan av mjukdelarna innehåller bl a de proteinvävnader i muskler, som i matsammanhang kallas för kött.
Med andra ord visar det här att både växtätarnas och rovdjurens inklusive människans smältbara kost var sammansatt som lchf (utan grönsaker!) innan vi började odla stora och naturfrämmande mängder av konstgjorda växtsammansättningar där socker och stärkelse blivit huvudprodukter i den moderna highcarbkosten.
Jag har själv haft två perioder i livet med hälsopåverkande övervikt, dels som barn under mjölktandstiden fram till kanske tioårsåldern då min smala mamma utfodrade mej och brorsan med rikligt utbud av kakor, saft och sylt och drog iväg med mina ruttnande mjölktänder för lagning och t o m rotfyllning. Som tur var för fortsatt hälsa i livet balanserades detta med att vi bodde långt ifrån stans fikaställen och kiosker, och alltid baserade måltiderna hemma med helmjölk och filmjölk och grädde från lagårn som flytande inslag till den köttbaserade husmanskosten. Sedan var det tack vare ett fysiskt aktivt liv ”på landet” inga problem med att hålla normalvikten fram till sextioårsåldern, när tilltagande småkrämpor började begränsa rörelseintensiteten, och min andra viktuppgång startade – den som jag sedan hävde med lchfanpassning från 2014 när jag var 73 år med bmi31, snabbt och bekvämt sänkt till dagens ca bmi23 och efterföljande utläkning av småkrämpor och värktillstånd.
Det känns så oerhört frustrerande med det vi vet idag att se snart hälften av alla både män och kvinnor i hela världen drabbas och resignera inför alla dessa så tydligt insulinrelaterade folkhälsoproblem.
Samtidigt vägrar skolmedicinen uppenbarligen inse och berätta för politikerna om att Diet Doktors tänkande utanför boxen kan ge nya vägar att komma tillrätta med den skenande utvecklingen efter botemedel för att minska de kroppsskador som i grunden kanske bara beror på att vi på lång sikt tillfört kroppen ett alldeles för lågt energiintag som är bundet till smältbara fettsyror i kosten.
I sina senare hälsoråd om neddragning av socker och stärkelse i kosten vågar man inte ens idag uttala i klartext att mera fett i maten är enda möjliga ersättningsalternativet för våra livs bränslebehov!
Det är av rena känsloskäl omöjligt att helt sakligt diskutera och föra fram faktafrågor, som t ex i din diskussion med Wellnessartikeln och den uttalat veganska försvarsuppställningen i Göteborgsområdet. Där har man enligt mina erfarenheter under lång tid hårdnackat hävdat att man kan bortse från gammal naturvetenskaplig och uppenbar evidens genom att referera till ett dominerande utbud av politiskt och ideologiskt initierade så kallade miljöstudier som aldrig har resulterat i annat än fritt framkastade spretande hypoteser.
Dessa har i många fall så småningom blivit till helt ovetenskapliga sanningar – som t ex deras mycket hårda angrepp på animalieprodukter med hjälp av näringsfysiologernas och dietisterna förment klimatpåverkande livsmedelstabeller (se Oatlys stort uppslagna röda alarmsidor i rikspressen de senaste dagarna!).
Jag menar att de nu påvisat lögnaktiga livsmedelstabellerna med det snaraste bör revideras från grunden och rensas från alla helt obevisade och grundlösa klimatvärderingar.
Människor är som alla ryggradsdjur över huvud taget tvungna att transportera och lagra huvuddelen av naturens fotosyntetiserade växtenergi i form av fettsyror i blodet och cellbundet mättade fetter i de delar av kroppen som har direktkontakt med blodbanorna. Överföringen mellan olika tillstånd regleras bl a av hormonet insulin och en naturligt låg men nödvändig blodsockerkoncentration som nyckelfaktorer i det zoologiska livet.
Alla djurarter kan också enligt evidensforskning i lantbruket ta in både enkla kolhydrater (glukos), aminosyror och fettsyror genom tarmväggens slemhinnor till blodet på några olika ställen – men nedbrytningen från växtcellullosa till dessa grundmolekyler måste ske i själva tarmutrymmet eller vara gjord innan näringen tas in genom munnen. De små mängderna socker, fett och råproteiner som finns i naturlig växtmassa kan oftast bearbetas med alla däggdjursarters normala enzymsystem och galla i tarmarna.
Den stora skillnaden mellan karnivorer och herbivorer ligger i att köttätare i naturmiljö utan odlat fett måste hämta allt sitt fett från predation med ursprung från växtätare, vilket är långt ifrån den civiliserade situation som råder idag.
Mänsklighetens första steg mot att effektivisera och förtäta jakten blev domesticering av jaktbyten, som senare följdes av att man överlistade naturens snåla produktion av stärkelselagring i frön och rotknölar, som också domesticerades och förädlades till något helt nytt i kolhydratväg anpassade för artificiella odlingsanläggningar som kostade mycket samfällt arbete att anlägga.
Sedan kunde man relativt enkelt så och skörda de nya åkrarna, som lämnade stora näringsöverskott till försörjning av allt flera familjer med helt andra arbetsuppgifter inom civilisationsuppbyggandets ram.
- javisst, detta är en av de största medicinska skandalerna någonsin tycker jag. Han som "uppfann" att mättat fett skulle vara farligt, Ancel Keys, och som därmed indirekt kan ha gett oss denna fetmaepidemi som vi har nu, var med och utförde en lottad studie för att se om det var sant. Och det var det inte, tvärtom, mättat fett var bättre än fleromättat, och då väljer han att inte publicera resultaten ordentligt! Jag skulle verkligen velat se en kommentar om det hos Livsmedelsverket, men jag har inte funnit någon sådan.
Fredrik Nyström
Vilka svar fick du av dietisten Ingrid Larsson?