Professor: mättat fett naturligt och ofarligt

Fredrik Nyström

Fredrik Nyström, läkare och professor i internmedicin, tvekade inte det minsta i P1 härom dagen. Mättat fett är inte bara helt naturligt för människan att äta, det finns heller inga bevis att det skulle vara farligt. Livsmedelsverkets fettsnåla råd bör därför dras tillbaka.

Jag har nu skrivit ner hans radiodebatt med Rössner. Läs och njut.

(Intresserade kan lyssna på inslaget här:  SR: Är fett skadligt?)

Inslaget

R = reportern

FN = Fredrik Nyström

SR = Stephan Rössner

R: Det är ju fredag. Dags för fredagsmys i många familjer. Vilket allt för ofta betyder chips i vår familj får jag nog lov att tillstå. Och trots att det kanske stramar lite vid byxlinningen så försöker vi intala oss att det nog inte är så farligt det där med lite fett. Och kanske är det inte det heller. Fredrik Nyström är läkare och professor i internmedicin vid Linköpings Universitet, godmorgon!

FN: Godmorgon

R: Är fett så farligt?

FN: Nej absolut inte, det är nyttigt.

R: Det säger du. Med självklarhet?

FN: Ja, man behöver inte äta lika mycket kolhydrater om man äter mer fett.

R: Det är ju det mättade fettet som fortfarande är kontroversiellt. Det som finns i bacon och smör och så. Hur påverkar det hjärtat?

FN: Nej det är inte farligare än något annat eventuellt överintag av kalorier. För det skall man ju undvika. Det är ju energitätt med fett så på så sätt kan det vara lurigt. Men å andra sidan ger det mycket mättnadskänsla.

Mättat fett är inte farligt. Det vore väldigt konstigt om det skulle vara farligt eftersom det är det vi gör själva i kroppen, när vi bildar fett från exempelvis kolhydrater. Det är också det som finns i bröstmjölk i ganska stor utsträckning. Det känns ganska konstigt att säga att våra mammor skall ha förgiftat oss som har haft lyxen att ammas som små.

R: Men kan man äta hur mycket som helst?

FN: Nej då blir det för mycket kalorier och fetma är farligt. 

R: Men så länga man inte blir fet?

FN: Då får man nog äta det alldeles utmärkt. Då får man nog äta ganska mycket vad som helst egentligen, så länge man inte blir överviktig.

R: Vi har också med oss Stefan Rössner, som är läkare och fetmaexpert vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, godmorgon!

SR: Godmorgon.

R: Det är inte farligt att äta mättat fett hörde vi här. Vad säger du om det?

SR: Nej, det handlar ju som alltid om mängderna. Och det finns ju en intensiv debatt som alla har känt till. Problemet är att fett – min uppfattning i motsats till Fredriks är att fett ger dålig mättnad. Och därmed ökar så att säga risken för energität mat. Och därmed överäter man innan bromsarna slår till. 

Om man äter lite då kan man äta precis vad som helst, och din fredagschipspåse tror jag inte är bekymret utan det är det faktum att fett plus socker ger extremt energität mat, och då överäter vi och då går vi upp i vikt. Och att fetma är ett problem idag, det är nog numera alla helt överrens om.

R: Mm, men du är ju expert åt Livsmedelsverket, som har rekommendationen att max 25-30% av energiintaget skall komma från fett och av den mängden får max 10% vara mättat fett. Stephan Rössner, hur mycket är det?

SR: Alltså, om man äter balanserat och håller vikten så kan jag hålla med Fredrik om att då kanskle det inte spelar så stor roll. 

R: Men hur mycket är det där, 10% av det här energiintaget då?

SR: Ja 10% är 10%. Sen beror det på hur stor du är, hur gammal du är och hur många kalorier du äter om dagen. Om du motionerar väldigt mycket så kan ju en ung grabb äta 4000 kalorier om dagen och då är 10% lika med 400, det är liksom enkel matematik. Alla är vi överens om att det är bra att vi undviker det mättade fettet av det vi skall äta, eftersom mycket fleromättat…

R: Men om man då äter mer än den här rekommendationen säger, vad händer med oss då?

SR: Det beror på hur många kalorier man äter, energilagarna gäller ju för alla, äter man mer än man förbränner så går man upp i vikt.

R: Jo men det har man ju förstått. Men det här med att ni rekommenderar inte mer mättat fett. Vad händer om man äter mer mättat fett?

SR: Det som händer på sikt, och det finns ju hundratusentals studier sedan hundra år tillbaka är ju att man tror att en inlagring av mättat fett på sikt skadar hjärta och kärlsystem och kanske också ökar risken för tumörer.

R: Fredrik Nyström, vad säger du om det?

FN: Eh (skratt). Nej det finns inte hundratusen studier på det. Alltså, jag återkommer till det att mättat fett är naturligt för oss, vi gör det själva i kroppen. Och det vore ju väldigt konstigt om vi skulle långsamt förgifta oss själva. Även i vardagslag när vi inte kanske överkonsumerar kalorier. Det finns inga bevis för att mättat fett skulle vara farligt. Det är snarare så att, som i min egen korta snabbmatsstudie så var det just mättat fett som höjde halten av nyttigt HDL-kolesterol. 

Det finns en stor studie där man minskat allt intag av fett under åtta år på kvinnor, som inte kunde visa att kardiovaskulära, alltså hjärtkärlsjukdom gick ner. Det hade absolut ingen effekt på cancer heller. Trots att man i samma studie också ökade intaget av grönsaker och fibrer.

R Stephan Rössner, det finns inga vetenskapliga bevis för att mättat fett är skadligt?

SR Äh, vi tolkar ju vetenskapen på olika sätt, och det är ju det som bidrar till att det blir den förvirring det blir. Det finns lika många studier som pekar i den andra riktningen. Så här beror det på vilket utsnitt man gör av den vetenskapliga litteraturen och det är ju där som allmänheten kan säga att de är förvirrade när de hör att vi har olika åsikter…

R: Ni är också förvirrade, är det så man skall tolka det?

SR: Nej vi är inte förvirrade, och vi är vana vid att leva med de här motstridigheterna. Det är ju inte så att forskarna ligger sömnlösa för att det är olika uppfattningar, det är ju så som forskningen drivs framåt. Men det är ju klart att det finns mängder med undersökningar som har visat att fett ger sämre mättnad än protein, det är allihopa överens om. Och som visar att det mättade fettet har skadliga effekter på lång sikt. Sen är en del studier bättre, och en del studier sämre…

R: Fredrik Nyström.

FN: Jag måste få invända lite att det är ju inte antalet studier som är det viktiga, det viktiga är om de har kvalitet och om de har storlek och verkligen är designade för att testa det som man sedan uttalar sig om. Och det finns bara en stor sådan studie idag, och det är Womens Health Initiative. Och den kunde inte visa att det var bra att undvika fett och öka mängden kolhydrater.

Sen spelar det ju ingen roll om det finns 99,000 andra jättesmå studier som inte har kunnat visa det, som är mycket sämre. Det är den senaste studien, den är störst, det är den enda som är designad för verkligen visa effekt på hjärtkärlsjukdom och inte bara på lab-prover. 

R: Stephan Rössner, skall man tolka dig som att du ändå blivit lite mindre kritisk till mättat fett?

SR: Ja jag, eh, det är inte så det fungerar, eh, man röstar ju inte om forskning med tio röster mot fem och så vinner en åsikt. Utan det är genom den här debatten som kunskapen förs framåt. Vad jag tror att vi är inne i nu är ett läge där vi kanske allmänt kommer att bli mer och mer liberala. Det ligger ju också i samhällets linje.

För några år sedan fick man inte köpa vin på systemet på lördagar, för att det ansågs vara skadligt för befolkningen. Idag är systemet öppet på lördageftermiddagarna. Så rent allmänt tror jag att vi kommer att få en inställning där man är mer och mer liberal och säger att det här är fakta, tolka dom. Vissa individer har av genetiska skäl tur. Det finns ju de som blir 95 år och äter bacon varenda dag.

R: Men det är ju ändå en allvarlig fråga, det finns ju många som lider av hjärtkärlsjukdomar det är många som dör i de sjukdomarna..

SR: 50% är det som dör av de sjukdomarna.

R: Men Fredrik Nyström, hur ser du på Livsmedelsverkets rekommendationer här?

FN: Ja kort och gott – jag tycker inte man skall gå ut med några rekommendationer alls, när läget är såhär oklart. Det tror jag att både jag och Stephan Rössner är ganska överens om. Man borde dra tillbaks dem, så att man inte skuldbelägger folk som äter på ett visst sätt, och till exempel ändå inte blir tjocka. Och även i viss mån de som är tjocka som kanske har dåligt samvete för saker som är helt onödiga, för det bygger på så svaga data det Livsmedelsverket säger.

Sen vill jag replikera mot det här med mättnadskänsla. Jag tror alla känner till att om det är någonting som automatiskt inte ger mättnadskänsla så är det kolhydrater. Man kan dricka en liter light-cola och bli precis lika mätt som på en liter vanlig cola och det skiljer 500 kalorier mellan de dryckerna, och det märker man inte.

R: Men, Fredrik Nyström, den som har höga blodfetter då? Vad skall den göra?

FN: Det är en helt annan fråga. Den skall få statiner, blodfettsänkande läkemedel. Vi har nästan ingenting i medicinhistorien som är så välbelagt att det inte bara sänker labprover utan också minskar hjärtkärlsjukdomars förekomst.

R: Men kan de äta mättat fett?

FN: O ja. Absolut. Kosten har mycket lite med LDL-kolesterol att göra, det onyttiga kolesterolet, det påverkas i väldigt liten utsträckning av dieten. Det som dieten möjligen kan påverka är halten av det skyddande kolesterolet HDL och de så kallade triglyceriderna. 

R: Specialmargarin som tar ner kolesterolet?

FN: Nej. Det skall man inte slösa pengar på. Det påverkar blodprover, det finns inga bevis på att det påverkar hjärtkärlsjukdom. Vi skulle aldrig godkänna sådant i läkemedelssammanhang.

Det är inte blodprover som skall snyggas till, det är sjuklighet som skall gå ner.

R: Stephan Rössner, sista ordet till dig då, är det dags att dra in de här rekommendationerna tills man är mer klar hur det vetenskapliga läget ser ut?

SR: Ja, eh, det är ju så här att de svenska rekommendationerna bygger på de nordiska. Och där sitter världens främsta experter och ältar och digererar och kokar ihop det här. För det bygger i sin tur på den bästa vetenskapliga expertis vi har internationellt.

Så det här är ju inte något som det sitter några lirare i en källare och hittar på…

R Jag får lov att tacka er där, tack så mycket Stephan Rössner och Fredrik Nyström, båda läkare.

Kommentar

Vackert gjort av Nyström. Ytterligare en påläst professor med sunt förnuft, och förmåga att uttrycka sig. En mer än värdig motståndare till Rössner, som tidigare fått stå oemotsagd alltför ofta i min uppfattning. Nu kom han inte ens undan bra uppföljande frågor från reportern. Tiderna förändras!

Jag har bara lite invändningar mot Nyströms syn på LDL-kolesterol och statiner. Nyare studier visar faktiskt att kosten kan påverka i hög grad, inte mängden LDL-kolesterol kanske, men fördelningen av storleken. Mycket socker och andra kolhydrater ökar lätt mängden små täta farliga LDL-partiklar.

Undviker man sådan mat kan nog många fler klara sig bra utan statiner.

Sen innehöll ju inledningen en vanlig och tråkig missuppfattning av reportern (som annars var mycket bra). Bara för att fett och mättat fett är ofarligt betyder det inte att man kan äta hur mycket chips som helst. Tvärtom. De består ju till mycket stor del av lättsmälta kolhydrater. Perfekt för viktuppgång bland annat.

Någon som har andra kommentarer till debatten?

Mer

Fet föreläsning – Lyssna på professor Fredrik Nyström berätta om sin forskning på mat och hälsa.

Fler professorer utan fettskräck:

Professor Frostegård sågar kostråden i ny bok

Fett-strid i morse Professor Göran Berglund debatterar professor Mai-Lis Hellenius i TV – Även här helt olika åsikter om mättat fett.

Snabbkurs i blodfetter / kolesterol

1 2

90 kommentarer

  1. L o k e
    Intressant läsning, skönt att det mättade fettet tas upp till ytan och SR & co inte är lika tvärsäkra längre. Har länge känt, utan några som helst belägg mer än varför man inte dog som flugor förr, att det känns konstigt att byta ut osten mot en "bara 4% fett"-ost.

    Sedan, och nu svär jag väl i kyrkan, tror jag inte det spelar speciellt stor roll om man utöver ett stadigt intag av proteiner har x eller y % av fett och kolhydrater i sin kost så länge man är medveten om vad sitt kcal/dag är och inte överstiger detta allt för ofta. Detta gällande övervikt alltså, sedan är det väl upp till var och en vilken % av fett/kolhydrat man mår bäst av.

    Tummen upp för LCHF gällande ifrågasättandet av det mättade fettet...

  2. Mimmi
    Ja, det var njutbar läsning doc! Tack! Det känns ju som om rond ett börjar vinnas när Rössner säger att man kanske "kommer att bli mer liberal". Rond två handlar om statinerna och den kommer också att vinnas. Man får inte allt på en gång.

    Det här uttalandet tycker jag är så kul:

    "SR: Ja, eh, det är ju så här att de svenska rekommendationerna bygger på de nordiska. Och där sitter världens främsta experter och ältar och digererar och kokar ihop det här. För det bygger i sin tur på den bästa vetenskapliga expertis vi har internationellt."

    Väldigt trovärdigt eller hur? "Ältar och kokar ihop", herregud. Ska det vara seriöst, det handlar om människors liv. Det är skrämmande att de sitter där och kokar ihop. Men det är dödsryckningar vi ser, det är jag helt övertygad om, det är bara att kämpa på!

    Så det här är ju inte något som det sitter några lirare i en källare och hittar på…"

  3. Nyström är den förste professor av betydelse som i klartext, så att alla förstår, har klätt av en professorskollega. En ung avspänd och leende professor på uppåtgående mot en gammal, halvknarrig professor på väg mot pension.

    Fem mättade fettsyror av fem möjliga blir betyget!

  4. Zepp
    Det är ju lite lustigt att chips förknippas med fett men inte med kolhydrater!
  5. Mats Lindberg
    Loke,
    självklart ska man äta som man slälv tror är bäst. Problemet är att så många "experter" lurat i sig själva och oss andra att äta på ett visst sätt (tallriksmodellen), och det har inte funkat så bra. LCHF fungerar uppenbarligen mycket bättre för många med blodsockersvängningar, och för oss diabetiker. Det är ju heller ingen ny kunskap. Innan insulininjiceringarna kom behandlades diabetiker, med viss framgång, med en variant av LCHF.
    Lite tråkigt bara att Nyström verkar vara helt inne på kolesterolspåret och statinernas lov. Alldeles för många människor äter statiner i onödan.
  6. Om man har två studier på ett visst fenomen som pekar åt olika håll måste med det med naturnödvändighet vara fel på upplägg, metodik, genomförande eller gjorda förutsättningar i en eller båda. Det kan aldrig finnas två sanningar i en sådan här sak, antingen är mättat fett farligt eller också är det inte det, möjligen skulle det teoretiskt kunna vara farligt bara i kombination med någon annan faktor, tror man det måste man i så fall finna och eiliminera den faktorn innan man har en studie med ett slutgiltigt svar på frågan.

    Sedan kan man ju fråga sig hur sannolikt det är att ett livsmedel som ätits av människor i så många generationer plötsligt kan bli skadligt, och vad som i så fall orsakat det?

    Man kan tillåta naturfrämmande ämnen som aspartam på mycket tvivelaktig grund, men kan plötsligt få för sig att ett naturligt ämne, som vi till och med tillverkar själva i våra kroppar och som ingår i våra nyfödda barns naturliga mat, plötsligt blivit farligt och gå ut med varningar för det, på lika tvivelaktig grund. Då är det något som är allvarligt fel i vetenskapen och livsmedels- och hälsopolitiken.

  7. Chilisalsa
    Fredrik är ju inte bara kunnig och påläst och väldigt vältalig. Han har dessutom glimten i ögat och är nyfiken på att testa hyposeser. Vid min sista läkarkontroll kom vi i diskussion om Fredrik. Hon hade tydligen haft honom i undervisning och vad det verkar är han en mycket uppskattad föreläsare hos läkarstudenterna... sånt är väldigt viktigt !
  8. McSteamy
    Rössner:
    , energilagarna gäller ju för alla,

    Hur mycket av den klassiska fysiken* har en medicinare egentligen läst? Naturvetenskaplig linje, tidigare real, på gymnasiet men där når man inte fram till termodynamiken ordentligt (som kräver mer matematik än gymnasiet), jag vet hur mycket vi läste på tekniska högskolan. Medicinutbildningen innehåller väl ingen matematik?

    Det blir så fel när personer som inte på rak arm känner till Carnot åkallar termodnamikens andra huvudsats.

    *Klassisk fysik: Allting från Newton (1600-talet) fram till dess att Niels Bohr och Albert Einstein (början av 1900-talet) började böka till det.

  9. Hanna
    Zepp:
    Jag håller med! Varför ser inte folk det dubbla antalet kalorier som kommer från kolhydraterna jmf med fettet när de läser innehållsförteckningen på chipsen?

    När jag skulle försöka förklara LCHF för min kära svärmor fick jag till svar: "Så då är det bara att trycka i sig chips? Men det kan ju inte vara nyttigt?" *suck*

    I övrigt en riktigt bra debatt, Fredrik Nyström visade att han hade vettiga åsikter (förutom om statinerna då ) :-)

  10. Janne
    Mättat fett är ju helt klart farligt.....jag får så förbaskat ont i ryggen av att bära hem alla smörpaketen från butiken:)
  11. Erik Kilborn
    Bo,

    Fem mättade fettsyror av fem möjliga blir betyget!

    Fem fettmyror är fler än fyra kolhydratelefanter!

  12. McSteamy,
    Vad skall du med ett Carnotdiagram till? Var kommer trycket in i bilden?

    Mig veterligen har de experiment som gjorts mätt upp värmeutveckling, innehåll i avföring och energi ut i andningen. Vad mer kan ändras?

  13. HerrBanan
    Herr Eenfeldt! Du var duktig igår i Ystad. Synd att du fick stressa, hade så gärna hört dig massakrera Becel och deras råd.
  14. HerrBanan,
    ja jag hade fått förhandsbesked om 5-10 minuter till så det blev mindre tid än jag trodde tyvärr. Synd att kapa för lång frågestund - sån är lite överskattad tycker jag.
  15. Erik E
    Hur kan Rössner sitta i Radio och säga att fett ger dålig mättnadskänsla? T.o.m. de värsta kritikerna av LCHF-metoden brukar vara med på att man blir mättare och håller sig mätt betydligt längre på fett. Var det bara någon slags ryggmärgsreaktion som gjorde att han kände att han var tvungen att säga emot?
  16. Chilisalsa
    Sämre mättnad än protein sa han ju... vilket är korrekt.
  17. HerrBanan
    Doc:

    Jag gillade visserligen frågestunden på slutet av dagen, men det märktes hur frågetrycket ökade när du startade.
    Men jag tror jag kan förstå dig, som har ett upplägg och vill framföra ett budskap, så får man stressa fram o hoppa över, det kan inte kännas bra.

    Det hade kanske varit bättre om det hade varit 4 förläsningar på samma totaltid, då hade nog tiden räckt fint. Jag och kompis var där kl.9, sen sa han konferenciern att det hela startade kl.10. Det var ju inte heller så skoj.

    Men summa summarum, så var jag mycket nöjd ändå. Det var ju väldigt kul att få träffa andra som håller på med LCHF.

    Tyvärr hörde jag lite illa emellanåt, mina bihålor strulade, antagligen fulla med vispgrädde. Därför jag fick snyta mig hela tiden.

    Bra jobbat, det är ett viktigt jobb ni gör!

  18. Nja, enligt min erfarenhet ger protein en snabbare mättnad men fett en mer långvarig. Jag upplever det inte som en kvantitativ skillnad, snarare kvalitativ.

    Däremot ger socker för mig snarare motsatsen till mättnad. Normalt äter jag frukost någon gång mellan 8-9 och är inte hungrig förrän någon gång mellan 17-19. Men äter jag ett äpple vid 12-tiden är jag garanterat vrålhungrig en halvtimme senare.

  19. GreenWorm
    Om jag minns mina studier från KTH rätt så handlar andra om entropin. (Allt går mot kaos :)) Det brukar vara första som professorerna hänvisar till, dvs energins oförstörbarhet, som väl ingen betvivlar, hoppas jag. Så det torde betyda att det är hur kroppen använder energin som ändras. Själv känner jag mig mycket varmare på LCHF vilket är en del energi som går åt. Jag är dessutom piggare, så lite mer går till det. Så visst är det första som gäller. Det stora problemet är väl att det är relativt enkelt att mäta energi in, men att mäta energi ut i varje givet ögonblick för varje individ är desto svårare. Så om då LCHF bidrar till att kroppen använder mer energi, så blir det inte konstigt att man går ner i vikt. (alt. om man äter LCHF så är avföringen mer energirikt...) Eller??
  20. Chilisalsa
    Ja enbart fett ger inte alls omedelbar mättnad. Man kan t.ex lätt dra i sig 1000 kcal kokosfett utan att känna mättnad i vanlig bemärkelse, däremot känner man inte hunger på ett bra tag efter det. Äter man å andra sidan 6hg fläskkarré med samma kalorimängd blir man redigt mätt...
  21. Det håller jag med om. Jag tror också herrarna avser olika mättnat. Det enda som verkligen gör att det tar stopp (i rimlig tid) just när man äter tycker jag är protein, särkilt om man äter nästan bara det. Tänk på att gnaga i sig en klyckling utan nåt till. Det blir äckligt ganska fort.
  22. "FN: Det är en helt annan fråga. Den skall få statiner, blodfettsänkande läkemedel. Vi har nästan ingenting i medicinhistorien som är så välbelagt att det inte bara sänker labprover utan också minskar hjärtkärlsjukdomars förekomst."

    Ja, ha nur är vi där igen... Statiner eller inte??? Du, Doc, förespråkar INTE statiner. Jag har tagit det ad notam trots hög kolesterolemi.
    De här olika åsikterna i frågan om statiner eller inte gör mig orhört frustrerad. Vad är rätt eller fel??

    Anita, sjuksköterska

  23. Jonas
    Mycket bra Nyström, ända till statinerna! ...... Piller istället för att ändra på orsaken till det onda.

    /Jonas

  24. Perenna
    "R: Men det är ju ändå en allvarlig fråga, det finns ju många som lider av hjärtkärlsjukdomar det är många som dör i de sjukdomarna..
    SR: 50% är det som dör av de sjukdomarna."
    Doc, vad tycker du är den tillåtna orsaken att dö av? Om man dör av hjärtkärlsjukdomar vid 89 års ålder, har man ätit och levat felt? :D

    "R: Men, Fredrik Nyström, den som har höga blodfetter då? Vad skall den göra?
    FN: Det är en helt annan fråga. Den skall få statiner, blodfettsänkande läkemedel. Vi har nästan ingenting i medicinhistorien som är så välbelagt att det inte bara sänker labprover utan också minskar hjärtkärlsjukdomars förekomst."
    Är det något felt med min läsförståelse? Jag läser här att statiner absolut minskar hjärtkärlsjukdomars förekomst. :o

    "Bara för att fett och mättat fett är ofarligt betyder det inte att man kan äta hur mycket chips som helst."
    Mättat fett i chips är industriell transfett.

    (Jag får bäst mättnadskänsla av kolhydrater. Faktiskt. Och känner till andra också. Mättnadskänsla som dröjer 6-7 timmar. Trots detta tror inte att stora mängder kolhydrater är bra för mig.)

  25. Smulan,
    Eftersom så mycket visat att många tolkar studier väldigt "fritt" kan en bra utgångspunkt vara att själv göra ett försök att hitta någon studie som visar en signifikant minskning av död i hjärtinfarkt av statiner, en minskning som uppväger de svåra och kraftigt underrapporterade biverkningarna.

    Jag skulle inte bli förvånad ifall bara antalet dödsfall i självmord där impotens och/eller muskelvärk varit avgörande faktorer överstiger det högsta antalet minskade hjärtinfarkter någon studie kan visa.

    Det finns många studier som visar att de minskar kolesterolet, men inga som visar att den mekanismen har någon positiv hälsoeffekt.

    Det är självklart att vittrande murbruk är en delorsak till skador på hus, det innebär inte att dessa skador minskar av att man tar bort det gamla murbruket och hindrar tillförsel av nytt friskt.

    Den lilla positiva effekten av statiner har inte kunnat visas bero på att de sänker kolesterolet utan enbart på de mycket svaga antiinflammatoriska och antioxidativa effekterna, och de effekterna kan man ju få ifrån många andra preparat och även många livsmedel som i praktiken saknar biverkningar och dessutom kostar betydligt mindre för både konsumenten och samhället.

  26. Smulan,
    jag är varken okritiskt för eller helt emot statiner.

    Det är trots allt ganska välbelagt att de i vissa situationer (vanligen hjärtsjuka med dåliga blodfetter) kan minska på hjärtsjukdom, åtminstone om man vill lita på studier gjorda av läkemedelsföretag som säljer dem.

    Problemet är att det gödslas med dem till tidigare hjärtfriska som inte har någon farlig kolesterolrubbning, bara "högt" kolesterol. Där lär biverkningarna i nio fall av tio överväga ev vinster tror jag.

  27. Sofia
    Finns det några studier som visar på positiva effekter av stattiner hos tidigare hjärtfriska?
  28. ahlis
    Angående statiner.
    Hur var det med Merck's avbrutna studie som ändå redovisades efter påtryckningar?
    Det gällde ett nytt preparat men det var sämre (högre dödlighet?) än kontrollgruppen på Simvastatin. Visst fanns det en tredje kontrollgrupp också som bara fick placebo? Jag vill minnas att placebogruppen klarade sig minst lika bra som simvastatin-gruppen. Någon som har koll?
  29. näringsfysiologen
    Jag tycker att det är lite underligt att bara för att man är professor så tycks man ha rätt att uttala sig om allt möjligt. Och folk tar per automatik professorer på mer allvar även om de uttalar sig inom ett område som inte är deras ämne. Man måste förstå att bara för att man är professor så har man inte kunskap om allt.

    Många professorer har tydligen ett väldigt stort behov av att få uttala sig. Även om de inte har tillräckliga kunskaper i näringsfysiologi och hur man tolkar vetenskapliga koststudier. Det har vi sett många exempel på de senaste åren.

  30. A F
    näringsfysiologen,

    Men ärligt talat, visst borde det vara så att man som professor har tillräcklig grund för att kunna tolka vetenskapliga studier. Jag har tex ett tydligt minne av att jag i grundskolan (högstadiet) fick en lektion som gjorde att jag förstod den grundläggande skillnaden på korrelation och kausalitet. Det är ju inte speciellt krångligt.

    Sen har såklart en liten kurs i vetenskapsteori på universitet gjort sitt till att jag förstår begrepp som teser och falsifiering, och jag kan inte för mitt liv begripa hur man kan få en professorstitel utan sådana insikter. Sen är det klart att en professor ofta har ett väldigt smalt expertområde, men att kunna läsa och tolka vetenskapliga studier behöver inte vara så komplicerat (att inte de flesta professorer borde klara det i alla fall). Det som är komplicerat kan ju vara att förstå hur olika resultat hänger ihop, och hur man ska kunna konstruera nya studier för att förstå mer i området (eller lyckas falsifiera några teorier man hade).

  31. näringsfysiologen,
    nu är inte Nyström "bara professor" utan professor inom internmedicin vilket inbegriper just hjärtkärlsjukdomar.

    Dessutom har han själv forskat en hel del kring olika kosts inverkan på kroppen, så jag tror nog han har fullt adekvat kunskap i att tolka vetenskapliga koststudier. Till skillnad från många andra som uttalar sig, precis som du säger.

  32. näringsfysiologen
    Jag har många exempel på professorer som har allvarliga problem med att tolka studier, men som ändå uttalar sig som att de förstod allt. Dessa studier är inte lätta att tolka för personer som inte har speciell utbildning. Kosttudier har andra aspekter som du inte finner i andra studier och som du måste ha kunskap om för att kunna göra en god tolkning. Det handlar inte om att bara läsa resultatet och sen tolka siffrorna.

    Ännu värre är det när dessa professorer själva använder material för att göra egna studier utan att ha djup insikt i hur dessa studier bör utformas på bästa sätt och på alla felkällor som uppkommer.

  33. näringsfysiologen
    Visst, han är professor i intermedicin. Men det ger ju inte med automatik att han kan tolka nutritionsstudier. Det märker jag i denna intervju.
  34. A F
    näringsfysiologen,

    Skulle du kunna precisera lite? Visst finns det professorer med hybris, som gärna tror att de vet allt, trots att de har ett litet expertområde.

    Men vad exakt är det som gör att koststudier har sådana aspekter att man inte kan tolka resultatet utan denna förkunskap? Vilka aspekter tänker du på? Det är ju ett område som är väldigt svårt att forska på, naturligtvis. Det är svårt att "blinda" människor för sitt eget matintag tex, och därmed är det svårt att komma undan placeboeffekter.

    Jag blir alltid lite misstänksam när man säger att något är så speciellt så att de normala omständigheterna inte råder, "den nya ekonomin" tex. Eller att man måste vara "en i gruppen" för att kunna uttala sig. Det tyder på att det är en grupp som har hamnat vilse.

  35. näringsfysiologen,
    Fredrik Nyström gör själv nutritionsstudier. Jag tror knappast problemet är att han inte kan tolka sådana, snarare att du kommit till en annan uppfattning än han.

    När du anmärker på Nyströms klara resonemang och inte på Rössners mer förvirra(n)de så verkar det knappast vara vetenskapen som är problemet. Snarare budskapet.

  36. Kärnfrisk
    Jag tycker att det är lite underligt att bara för att man är näringsfysiolog så tycks man ha ensamrätt i att uttala sig som någon slags expert på mat och näringslära.

    Mat har alla människor någon slags relation till, helt enkelt för att ätandet är något alla ägnar sig åt. Kunskap om mat och dess påverkan på kroppen behöver därför knappast vara något man behöver vara näringsfysiolog i för att förstå. Är man intresserad i att testa på sin egen kropp räcker det mycket långt.

  37. näringsfysiologen
    Jag tror att det krävs stora kunskaper för att man ska förstå hur komplicerat det är. Visst kan man uttala sig om kosten men man måste vara medveten om att det verkligen inte är så lätt som ni verkar tro. Om det skulle vara så lätt det här med mat och dess påverkan på kroppen så undrar jag varför jag har ägnat 4 års studier till näringsfysiologi och även 4 års forskarstudier. Jag anser inte att det har varit bortkastade studier, för jag upptäcker hela tiden uttalanden där man har missuppfattat studier.

    Vi tolkning av koststudier:
    Dels handlar det om att det är svårt att mäta vad folk äter, man måste använda tillräckligt bra verktyg för att skatta intaget, och alltid vara medveten om att folk medvetet eller omedvetet felrapporterar. Att skatta kost är inget objektivt mått. Vilken metod användes och har man försökt ta hänsyn till felrapporteringen? Är kostmetoden validerad? Den metod man har använt kanske inte ens kan skatta intaget av det näringsämne man är intresserad av.

    Dels handlar det om att det är mat, livsmedel, vi äter. Att t.ex. prata om mättat fett är ganska förlegat. Maten har fler aspekter än att bara innehålla fett eller kolhydrater. Det är svårt att isolera enskilda effekter av näringsämnen. Näringsämnen samvarierar. Och det finns synergieffekter av kostkomponenter. Och lägger man till någon komponent i kosten måste man ta bort en annan. Och det påverkar utfallet av studien. Man måste även ha tillräckliga kunskaper om confounders. Vad påverkar våra kostvanor? Och har man i studierna bra information om dessa andra faktorer?

    Och annat som även är problem i andra studier: Finns det tillräcklig spridning i exponeringen för att studien ska ha tillräcklig styrka. Har studien pågått tillräckligt lång tid? Äter folk verkligen den kost de ordineras? Det är inget piller de får, de ska ändra sin kost.

    Jag hittar väldigt få artiklar av Fredrik Nyström som har med kost att göra. Skulle ni vilja ge mig titlar på studier han har varit med på?

  38. Zizzy
    näringsfysiologen skrev:
    "Om det skulle vara så lätt det här med mat och dess påverkan på kroppen så undrar jag varför jag har ägnat 4 års studier till näringsfysiologi och även 4 års forskarstudier."

    Ja du... tänk om det verkligen är så här lätt det här med mat! :)

  39. A F
    näringsfysiologen,

    Visst har du rätt i att det finns mycket faktorer som gör att studier är mer eller mindre tillförlitliga. Men det går inte att komma ifrån det faktum att det inte finns övertygande data för att mättat fett skulle vara skadligt för oss. Och man skulle verkligen behöva övertygande studier för att tro på att något som vi rimligen ätit i hundratusentals år skulle vara onyttigt för oss.

    Det glädjer mig också att du hellre pratar om mat än enskilda näringsämnen. Det är väl nutritionismens stora misslyckande att man pratat för mycket om enskilda näringsämnen, vitaminer etc, och glömt bort att människor nog bör äta människomat. Så på det viset kan man ju hoppas att nutritionismen förlorar en del av sin betydelse, att vi fokuserar mer på att äta mat och mindre på "low-whatever functional food" industrijox (som lätta med bakteriekultur, eller vad som var det senaste). Problemet är ju att vi är historielösa och inte riktigt har koll på vad som är männsiskomat som vi är anpassade för, särskilt på kolhydrat- /spannmålssidan.

    Och på det viset kan man väl anta att åtta års nutritionsstudier kan vara lite bortkastade, eller så kan man bidra till att ändra fältet till att forska mer om mat och mänskliga traditioner och mindre om att försöka inbilla folk att ursprunglig mat eventuellt kanske skulle kunna vara farlig. Då kan kanske nutritionismen ha en roll även i framtiden. Lycka till!

  40. näringsfysiologen
    Jag håller med om att det inte finns övertygande studier om mättat fett. Och det är just för att man inte kan prata om mättat fett som en enda faktor som är helt skiljt från andra kostfaktorer.

    Jag förordar naturlig mat, men jag tycker att vi ska prata mer om livsmedel än om mättat fett. Dock så är det inte helt oproblematiskt att bara utgå från vad vi borde ha ätit tidigare. Dels eftersom vår livsstil har ändrats och att de livsmedel som vi ser som naturliga har ändrats betydligt. T.ex. tror jag att köttets kvalitet är helt annorlunda nu jämfört med tidigare.

  41. e
    "Man kan dricka en liter light-cola och bli precis lika mätt som på en liter vanlig cola och det skiljer 500 kalorier mellan de dryckerna, och det märker man inte."

    Fastnade för detta citat, i min erfarenhet stämmer det inte, i alla fall om du inte verkligen halsar i dig drycken för sockret i vanlig cola ger en kväljningar om man dricker det glas för glas medan lightdrycken inte gör det. Jag kan då inte dricka lika mycket sockerläsk som lightläsk.

  42. A F
    näringsfysiologen,

    Jag förstår inte riktigt vad du menar med "det är just för att man inte kan prata om mättat fett som en enda faktor som är helt skiljt från andra kostfaktorer". Jag håller med dig om du menar att det är ointressant att prata om "fettsyreekvationen" som man gillar att göra på SLV. Men om du menar att det skulle bli lättare att hitta studier som säger att smör är skadligt jämfört med olivolja, så håller jag inte med.

    Livsmedel är också ett ord som jag har svårt för. Vem äter livsmedel? Jag äter mat (försöker i alla fall).

    Menar du att eftersom vi inte lever som vi gjorde på stenåldern i andra aspekter så vore det bättre för vår hälsa om vi åt annan mat också? Eller vad menar du med att det "inte (är) helt oproblematiskt att bara utgå från vad vi borde ha ätit tidigare"?

    Sen håller jag med dig om att det är ett problem att vi inte ger djuren artegen föda, liksom att vi inte ger oss själva det. Såklart. Vi har ju väldiga problem att hitta bra mat eftersom det mesta i våra butiker är väldigt utarmat och näringsfattigt, det gäller både vegetabilier och animalier.

  43. p
    Hur som helst.

    Rössners professur är i beteendevetenskap. Man kan tycka att han borde veta bättre än att ställa upp i en debatt mot Nyström.

  44. näringsfysiologen
    Jag menar att man måste se på även andra aspekter av kosten än att den innehåller olika typer av fett. Det är bara en aspekt av kosten. Olika källor till mättat fett, som smör och yoghurt, har andra aspekter som skiljer sig mellan dessa livsmedel.

    Visst är livsmedel ett lite underligt uttryck (vi äter ju mat) men det är bättre än att bara fokusera på ett näringsämne. Det kanske är därför som studier som fokuserar på hela matmönstret har haft mer framgång med att se skillnad på tex kardiovaskulär sjukdom.

    Ja jag menar att det troligtvis är skillnad på vilken kost som är optimal beroende på vår livsstil. Man ska iallafall vara medveten om att detta kan vara fallet.

  45. näringsfysiologen,
    jag håller med om att det inte alltid är enskilda näringsämnen i kosten som är det viktigaste. När det gäller matmönster som medelhavskost jämfört med västerländsk kost så är det rätt tydligt för mig att den första fokuserar på ursprunglig oprocessad mat i hög utsträckning. Kanske är det därför den är hälsosammare.

    Verkar ju rimligt att tro att en massa grönsaker och rotfrukter är hälsosammare än chokladpuffar i lättmjölk. Även om ex kolhydratinnehållet kan vara liknande.

    Problemet är när ex Livsmedelsverket sen plockar ut utvalda komponenter ur medelhavskost (ex fördelningen omättat/mättat fett) och påstår att just den komponenten är bevisat hälsosam. Så kan man naturligtvis inte göra. Att äta bra, motionera flitigt och röka en cigarett om dagen är säkert hälsosammare än genomsnittet. Det bevisar inte att det är hälsosamt att röka en cigarett om dagen.

  46. A F
    näringsfysiologen,

    Självklart är det många saker i kosten som inverkar, därför blir det knasigt och ensidigt när man fokuserar på mätetal som energisammansättning, fettsyraekvation och/ eller GI.

    Där sitter ju LCHF-folket delvis i samma båt som nutritionisterna, och ibland pratar man sig blå om energiprocent och antal gram kolhydrater per dag. Detta kan ju vara relevant för människor som skadat insulinmetabolismen, men för de flesta så är det viktigare att äta bra mat (det är inte helt självklart vad som är bra mat, men jag har blivit ganska övertygad om att läsk, margarin, kanelbullar, müsli och all-bran inte hör dit).

    Visst är det möjligt att vi skulle klara vår nya livsstil bättre med en ny sorts kost, men jag tycker inte att det verkar speciellt sannolikt. Och att döma av alla kostpåfund det senaste seklet så verkar det inte direkt ha gagnat oss att hoppa på en massa nya tåg. Jag behöver riktigt bra bevis om jag åter ska börja tro att någon uppfinning från livsmedelsindustrin kan vara nyttig.

  47. Mmm
    e. Precis tvärtom för mej. Förut när jag använde socker kunde jag dricka många glas vanlig cola, men light cola fick jag inte i mej. De var inte gott, smakade fy... å inte stillade jag sockerbehovet mitt på samma sätt heller!
  48. Det är synd om näringsteologerna. De har använt många år av sitt liv till att lära sig en vetenskap som inte längre efterfrågas. Visst kan de få en försörjning av skräpmatsindustrin, eller av någon myndighet som går skräpmatsindustrins ärenden. Men det kan inte vara roligt att predika i en allt tommare kyrka.

    Sten Sture

  49. ovetenskapligt skolad konsument
    näringsfysiologen,

    Vanliga konsumenter mitt i livet hinner inte lägga tid på att förstå hur komplicerat det är att äta mat. Vi måste lita på att den fantastiska konstruktion som vi alla bär omkring på reagerar positivt eller negativt beroende på vilket bränsle vi tankar kroppen med.

    Efter att ha levt fettsnålt i snart trettio år med bibehållen normalvikt, vilket betyder att jag har ägnat mig åt stenhård viktkontroll och idogt motionerande, har jag övergått till LCHF kost sedan ett år tillbaka; tvärledsnade på ständiga viktkontroller/överdriben motion. Idag väger jag 3 kg mindre genom att äta mer mättat fett och mindre mängder kolhydrater än tidigare med undantag för måttligt av ovanjordsgrönsaker, frukt och bär. Har aldrig varit så frisk i hela mitt liv! Jag litar på kroppens signaler, äter när jag blir hungrig och tills jag blir mätt (utan att mäta och väga matportionerna), vilar på maten, motionerar lätt och lagom utan dåligt samvete om jag "latar mig" en dag eller två.

    Genom att följa nuvarande kostdebatt(örer) har jag lärt att det i allra högsta grad är befogat att ha en kritisk inställning till råd från kostexperter, dietister och nutritionister med lång utbildning, (professors)titel. :D

  50. näringsfysiologen,
    Nu börjar du komma in på ett ganska bra spår. Men för den som ätit sig till det metabola syndromet räcker det inte att bara äta naturlig mat, utan även att undvika kolhydrater. Eftersom vi behöver energi från något återstår protein eller fett som energikälla ifall man skall hålla nere blodsockret, protein bör man inte äta för mycket av eftersom det då också kan höja blodsockret. Då återstår att avgöra vilket fett som bör stå för huvuddelen, för att försöka hålla en rimlig balans mellan omega-3 och omega-6 bör det dominerande mängden komma ifrån animaliska källor, alltså kött, fisk och fågel. Dessa bör dessutom vara uppfödda på sin arts naturliga föda, inte minst för att just uppnå den balansen. Sedan behöver vi egentligen relativt små mängder fleromättat fett, alltså har det mättade fettet stora fördelar inte minst på grund av att mättat fett är stabilt och inte oxiderar lika lätt som omättat fett, det är dessutom ganska inert ur hormonsynpunkt till skillnad mot fleromättat fett.

    Men utöver det, och det gäller även alla friska som vill förbli friska är det önskvärt att minska en del på det i dag ofta mycket höga andelarna kolhydrater i kosten, speciellt de snabba. Det är också önskvärt att få ner mängden processade livsmedel med stora mängder tillsatsämnen som vi egentligen vet väldigt lite om effekterna av i kroppen, speciellt vet vi lite om kombinationseffekter av den cocktail av olika tillsatser vi får i oss.

    Det är alltså mycket riktigt inte bara det mättade fettet man skall titta på, men det är det stofilerna på Livsmedelsverket och annorstädes skjutit in sig på trots att det visat sig att deras vetenskapliga stöd för det inte tål en närmare granskning.

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg