Såg din förfader ut så här?

Blåögd och mörkhyad. Så kan en av dina förfäder ha sett ut före jordbruket, för 7 000 år sedan, baserat på en ny DNA-analys av ett välbevarat skelett. Här är mer information om honom:

Till det förväntade hör att mannen av allt att döma var laktosintolerant och dessutom bör ha haft svårigheter att hantera föda rik på stärkelse.

Det senare var som sagt förväntat.

DN: Så såg våra förfäder ut

Nyheten är baserad på den här DNA-analysen av ett skelett av en spansk jägare och samlare.

Mer om stenålderskost

57 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Per Wikholm
    Tror inte jag kan hindra denna diskussion från att spåra ur i jämförelser mellan äpplen och päron men jag gör ett försök. Laktostolerans i vuxen ålder handlar om förmågan att kunna dricka ofermenterad, rå mjölk men säger ingenting om konsumtionen av fermenterade mejerivaror. Exempelvis är massajerna i Afrika högkonsumenter av fermenterad mjölk samtidigt som de är laktosintoleranta.

    Laktostoleransen är generellt stor i Norden samt bland Saharaöknens tuareger där förmågan att dricka rå mjölk varit en stark överlevnadsfördel. För tuaregernas del handlar det om förmågan att kunna dricka rå kamelmjölk under en lång strapats i öknen, för oss nordbors del handlar det om rå komjölk i ett helt annat klimat.

    Nordens befolkning är dock inte genetiskt homogen. Som nation betraktat är Finland det land som är mest genetiskt avvikande från övriga Europa. Här finns den starkaste kvarlevan av de gener som de ursprungliga samlarna och jägarna som först koloniserade Europa för 40 000 år sedan bar på och ett mindre inslag av invaderande jordbrukares gener. Samtidigt finns det finlandssvenskar i Finland med ett betydligt större inslag av jordbrukargenerna liksom det i norra Sverige finns ett större inslag av samer och tornedalingar som bär på mer samlar- och jägargener.

    Den Europeiska genförändringen för laktostolerans anses ha uppstått bland just invaderande jordbrukare från det som idag är Turkiet på deras resa genom Europa, någonstans i höjd med den Ungerska sjön Balaton. Det mesta tyder idag på att en omfattande etnisk rensning (folkmord) på de ursprungliga samlarna och jägarna, skedde i Europa när jordbrukande stammar invaderade. I Norden blev denna genförändring en stark överlevnadsfördel vilket förklarar att vi nordbor (återigen generellt) har högre laktostolerans än vad t ex ungrare har.

    Det är sannolikt att samer har (eller hade innan de blev genetiskt uppblandade med den "svenska" jordbruktsbefolkningen, härstammande från Turkiet) lägre laktostolerans. Likväl har samerna traditionellt mjölkat renarna fram till ca 1950 och fermenterat den. Att vara laktosintolerant är inget bevis för att mejeriprodukter bör uteslutas ur kosten.

    Svar: #26, #29
    Läs vidare →
  2. kareng
    Vi i norden och i vissa andra delar av Europa har en väldigt låg andel i befolkningen som är laktosintolerant. Forskare tror att det beror på att de av våra förfäder (efter jordbrukets inträde) som inte tålde laktos dog ut. Det var viktigt att tåla laktos när skördarna slog fel och man var beroende av mejeri för att överleva och inte svälta ihjäl. Så det stämmer inte att vi i norden har svårt att tåla laktos, tvärt om - vi tål det bättre än folk i övriga världen. Se början av Vetenskapens värld från igår: http://www.svtplay.se/vetenskapens-varld
    Svar: #5, #6
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. Birgitta Höglund
    Inte så konstigt att vi är så många i Norden som har problem med mjöl och mjölk, med de generna. Det har ju många av oss förstått sen vi hade möjligheten att börja äta bra mat utan stärkelse.

    Jag och en hel del av mina läsare har också märkt att det blivit lite för mycket mjölkprodukter sen övergången till LCHF, vi mår bättre av att ha dragit ner eller helt tagit bort det ur maten. Det går ju alldeles utmärkt att köra en fet variant av stenålderskosten också :)

    http://birgittahoglundspaleo.wordpress.com/

    Svar: #4, #16
  2. Marcus
    Det här kanske kan vara intressant att skriva/läsa om:
    http://www.dailymail.co.uk/health/article-2546975/One-twin-gave-sugar...
  3. Andreas Persson
    De här slutsatserna drar man alltså av endast ett fynd? Konstigt att de generaliserar på det viset på basis av en person.
  4. kareng
    Vi i norden och i vissa andra delar av Europa har en väldigt låg andel i befolkningen som är laktosintolerant. Forskare tror att det beror på att de av våra förfäder (efter jordbrukets inträde) som inte tålde laktos dog ut. Det var viktigt att tåla laktos när skördarna slog fel och man var beroende av mejeri för att överleva och inte svälta ihjäl. Så det stämmer inte att vi i norden har svårt att tåla laktos, tvärt om - vi tål det bättre än folk i övriga världen. Se början av Vetenskapens värld från igår: http://www.svtplay.se/vetenskapens-varld
    Svar: #5, #6
  5. Lasse1

    Vi i norden och i vissa andra delar av Europa har en väldigt låg andel i befolkningen som är laktosintolerant. Forskare tror att det beror på att de av våra förfäder (efter jordbrukets inträde) som inte tålde laktos dog ut. Det var viktigt att tåla laktos när skördarna slog fel och man var beroende av mejeri för att överleva och inte svälta ihjäl.

    Hur överlevde vi innan jordbruket då? eller är vi bara 10 000 år gamla :)

    Svar: #7, #11
  6. Birgitta Höglund
    Jag och många med mig som också härstammar från Finland har svårt att tåla laktos. Kanske övriga svenskar och nordbor tolererar det bättre?
    Svar: #10
  7. kareng
    Jag antar att innan jordbruket var vi inte beroende av att skörden blev stor (i och med att vi inte sådde) och att den räckte hela vintern. När vi var jägare och samlare var vi inte lika beroende av att stanna på samma plats och söka föda enbart där. Säkert gick mycket värdefull kunskap förlorad när vi blev beroende av jordbruket. Sedan var det säkert väldigt många som inte överlevde då heller. Barnadödligheten var tills för ganska nyligen (evolutionärt sätt) väldigt hög i Sverige. Forskarna vet inte men tror att den var i stort sätt lika hög både före och efter jordbrukets inträde. Eventuellt fick man dock färre barn under perioden när man förflyttade sig mycket men det är inget man vet med säkerhet. Kolla in Vetenskapens värld från igår!
  8. Birgitta Höglund
    Här en intressant länk till ett inlägg av Chris Kesser som Cecilia Nilsson just delade på Facebook.
    Paleo är på stark frammarsch i USA. Och det vet vi ju alla, det som är stort där blir stort även i Sverige, fast bara lite senare ;)

    http://www.thedailybeast.com/articles/2014/01/16/in-defense-of-the-pa...

    Cecilia har just startat Swedish Paleo, en klubb för alla oss som är intresserade av vad naturlig kost kan göra för hälsan.

    http://www.swedishpaleo.se/

  9. Björn
    I DN-artikeln säger man att "Laktos- och stärkelsetolerans var anpassningar som uppstod i samband med jordbrukets uppkomst". Har människan alltså utvecklat stärkelsetolerans efter att jordbruket spreds? Tycker mig läsa här och där att vi i stort sett är likadana som jägare-samlare rent genetiskt och därför inte är anpassade till stärkelserik, kolhydratrik mat såsom spannmål. Någon som har koll på detta? Har vi anpassat oss till viss del eller vad menas här egentligen?
    Svar: #13
  10. kareng
    Det är sant ("enligt internet") att finländare i något högre grad är laktosintoleranta än svenskar (cirka 15% jämfört 10%). Men jämför man det med övriga världen är andelen laktosintoleranta ändå väldigt låg även i Finland.

    Cirka 60-70% av befolkningen i Sydeuropa och och cirka 70 - 90% av befolkningen i Afrika och Asien är laktosintoleranta.

  11. MJ
    Men så fungerar ju inte evolutionen. Om du lägger till en energikälla i en miljö så kommer det ju gagna dem som kan utnyttja den.
    Att det finns människor som tål laktos beror ju på att det varit en fördel att kunna dricka mjölk. Här uppe hos oss höll sig ju mjölken färsk längre och i varmare klimat gjorde man istället ost eller yoghurt av mjölken som samtidigt helt eller delvis tog bort laktosen ur mjölken.
    Svar: #14
  12. kris
    Som jag har förstått det så är laktostolerans en anpassning för att mjölk är en bra källa för D-vitamin, som var svårt att tillgodogöra sig i norden där solen inte var så stark.
    Svar: #15
  13. MJ
    Evolution sker ju nästan steglöst. Flera tusen år av jordbruk kommer ju att gagna vissa gener. T.ex. trivs ju de flesta människor bra med att vara bofasta numera.
    Det har också skett viss anpassning vad gäller förmågan att bryta ned stärkelse och laktos. Där ska man ju tänka på att det avseende stärkelsen knappast är så att jordbruket uppstod som en helt ny uppfinning när det slog igenom. Människan bör ha ätit vild säd under mycket lång tid innan man började att odla säd vilket gett ännu mer utrymme för anpassning.

    Men det är ett tankefel att tro att viss anpassning under jordbruksepoken betyder full anpassning efter dagens mat. Den mängd säd vi omger oss med idag har ju bara decennier på nacken.

  14. Lasse1
    Jag tror mjölk/grädde funnits i våran näring bra mycket längre än spannmål som traditionellt jordbruk står för.
    djur har vi ju hållit bra mycket längre än vi gjort mackor.
  15. kareng
    Det var det de kom fram till i Vetenskapens värld igår att så inte var fallet. Anledningen till att andelen laktosintoleranta i genomsnitt bara är 10% i norden är att det var främst de som hade utvecklat tolerans som överlevde under dåliga tider och inte svalt ihjäl. Och att vi härstammar från "överlevarna".

    I Sydeuropa är cirka 60 - 70% laktosintoleranta och i Afrika och Asien cirka 70 - 90%.

  16. Thomas H
    Instämmer med din kommentar, Birgitta. Och vad det nu gäller så är det nog än fler än vad statitiken säger som inte fullt ut tål mjölk eller spannmål.
    Det här har bl a forskning på barn vid Umeå universitet visat på senare år dvs. Än fler barn än känt är celiakikänsliga.
    Läste en gång något om att i Norra Finland så tålde inte 30% möjlk....
    Säger sen som Annika Dahlkvist... visar det sig att man tål mjölk så är det förstås en utmärk föda.
  17. Tobias Nilsson
    "Det senare var som sagt förväntat".....Typiskt Doc!

    Vi är alla Turkar! Det verkar som att jägarna och samlarna i Europa blev undanträngda av folkgrupper som kom från mellanöstern som klarade av att äta stärkelse och kunde tämja djuren.

    http://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&so...

    Svar: #19
  18. MJ
    Lite tidigt att ropa hej kan man tycka.
    Det är ju än så länge ett väldigt litet underlag och det svar det ger avser dessutom bara kvinnors ursprung (det är känt från andra delar av världen att kvinnor och män i ett folk kan komma från andra folk), tar inte hänsyn till epigenetik och verkar vara utfört av forskare med dåliga kunskaper (samerna kommer från Öster, det är väl klart att de inte skulle vara närmare släkt med jägare som kommit söderifrån).
    Det är förvisso intressant och det kan ju vara så (även om det är ytterst ovanligt att folk dör ut) men att utropa det till sanning är väldigt tidigt.
  19. Kalle
    För övrigt så såg mina förfäder ut exakt som han på bilden. Jag har ett fotoalbum på min farfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfarsfarfars far Leffe, som såg ut precis så. Han hade möjligtvis lite längre skägg.

    Så eftersom jag har bevis på att Leffe såg ut sådär, så måste det ju innebära att jag inte tål stärkelse. Japp, så måste det vara. Så jag får nog sluta äta min havregrynsgröt och min potatis helt enkelt.

    Tack för ett bra inlägg, Doc!

  20. Per Wikholm
    Tror inte jag kan hindra denna diskussion från att spåra ur i jämförelser mellan äpplen och päron men jag gör ett försök. Laktostolerans i vuxen ålder handlar om förmågan att kunna dricka ofermenterad, rå mjölk men säger ingenting om konsumtionen av fermenterade mejerivaror. Exempelvis är massajerna i Afrika högkonsumenter av fermenterad mjölk samtidigt som de är laktosintoleranta.

    Laktostoleransen är generellt stor i Norden samt bland Saharaöknens tuareger där förmågan att dricka rå mjölk varit en stark överlevnadsfördel. För tuaregernas del handlar det om förmågan att kunna dricka rå kamelmjölk under en lång strapats i öknen, för oss nordbors del handlar det om rå komjölk i ett helt annat klimat.

    Nordens befolkning är dock inte genetiskt homogen. Som nation betraktat är Finland det land som är mest genetiskt avvikande från övriga Europa. Här finns den starkaste kvarlevan av de gener som de ursprungliga samlarna och jägarna som först koloniserade Europa för 40 000 år sedan bar på och ett mindre inslag av invaderande jordbrukares gener. Samtidigt finns det finlandssvenskar i Finland med ett betydligt större inslag av jordbrukargenerna liksom det i norra Sverige finns ett större inslag av samer och tornedalingar som bär på mer samlar- och jägargener.

    Den Europeiska genförändringen för laktostolerans anses ha uppstått bland just invaderande jordbrukare från det som idag är Turkiet på deras resa genom Europa, någonstans i höjd med den Ungerska sjön Balaton. Det mesta tyder idag på att en omfattande etnisk rensning (folkmord) på de ursprungliga samlarna och jägarna, skedde i Europa när jordbrukande stammar invaderade. I Norden blev denna genförändring en stark överlevnadsfördel vilket förklarar att vi nordbor (återigen generellt) har högre laktostolerans än vad t ex ungrare har.

    Det är sannolikt att samer har (eller hade innan de blev genetiskt uppblandade med den "svenska" jordbruktsbefolkningen, härstammande från Turkiet) lägre laktostolerans. Likväl har samerna traditionellt mjölkat renarna fram till ca 1950 och fermenterat den. Att vara laktosintolerant är inget bevis för att mejeriprodukter bör uteslutas ur kosten.

    Svar: #26, #29
  21. Lina
    Vad gäller nu ang. D-vitamin? Hur mycket ska man äta per dag? Den nya
    forskningen, är den sann, eller?
    Svar: #23
  22. ST1968
    Du kan lugnt äta 4000-5000 IE per dag.
  23. Thomas Jansson
    Sören Gyll myntade ju begreppet "värmlänningar - nordens spanjorer" mest med tanke på värmlänningarnas stora svårigheter att hantera klockan på det bruk i norra värmland på vilket han var vd under en tid i slutet av 1980-talet.

    Detta då "i möra" på värmländska betyder ju som bekant samma sak som spanjorernas "mañana",,,,

    Inte så konstigt om vi nu verkligen härstammar från spanien!

  24. Carl
    Jag tycker Per Wiklund beskrivning bär sannolikhetens prägel. Som arkeolog skulle jag bara vilja lägga till några saker som jag tycker är intressanta. Jordbruket expanderade snabbt genom Europa men expansionen stoppade strax innan östersjön. Där stod gränsen still under minst 1500 år.

    Varför är osäkert. Kanske krävde det nordliga klimatet ny jordbruksteknologi? Till skillnad från Centraleuropas inland fanns det mycket människor längs kusterna i Skandinavien. Dessa marint präglade kulturer var kanske inte så intresserade av jordbruk och hade resurser nog att strunta i det som de var ointresserade av.

    Sedan händer det en massa saker med olika kulturer som mina kollegor bråkar om. Själv skulle jag gissa på att vi är betydligt mer blandade än centraleuropéer eftersom det fanns en mycket talrikare ursprungsbefolkning här. Vi får nog snart se vem om det är så.

    Den är lite intresserad av arkeologi kan säkert minnas massor av artiklar som handlar om DNA. Vanligen har det handlat om små fragment av DNA som man utefter vissa antaganden bearbetat statistiskt. Ofta har det sen visat sig att det inte var så som man trodde. På senare år har det dock börjat komma resultat som bygger på hela arvsmassan vilket är något helt annat. Det vi vet om den den mörkhyade, blåögd mannen vet vi alltså verkligen på riktigt.

    Svar: #34
  25. MJ
    Varför skulle det vara urspårat att jämföra äpplen och päron? De är väldigt lika tycker jag.

    Finnarna är ju inte Europeer utan kommer österifrån precis som samerna, så det är ju inte så konstigt att de har ett annat släktskap.

    Samer började inte med renskötsel i någon betydande omfattning förrän i mitten av 1800-talet. Det var när staten ville åt den mark de använde till deras traditionella näringar inom jakt och fiske.

    Svar: #30, #43
  26. Cecilia
    Jäklar vilken tia! ;)
  27. hemul
    Hallå där! Kön är efter mig! :mrgreen:
  28. Åsa
    En sak som lätt glöms bort i laktosdebatten är att det kan skilja mellan kvinnor och män. Kvinnors magar påverkas av våra hormoncykler/menstruationscykler. Lös, fisig och illaluktande under lingonveckan är mer regel än undantag. Kvinnor behöver anpassa sitt intag av både socker och mejerivaror under de där veckorna oavsett om vi är laktosintoleranta eller ej. Mindre creme fraiche och grädde, mer fet fisk och skaldjur t ex. Vi kan inte riktigt äta samma mejeristinna LCHF som männen - men männen kan äta samma LCHF som oss ;=)
    Svar: #31, #32
  29. Per Wikholm
    MJ,
    Äpplen och päron-liknelsen syftade på att sätta likhetstecken mellan laktosintolerans och problem med mjölkproteiner vilket inte är samma sak.

    Håller dock delvis med dig i din beskrivning av samer som främst var fiskare och jägare men idag helt definieras som renskötare.

    Svar: #33
  30. Fundersam
    Jag är kvinna ända ut i de röda naglarnas finsgerspetsar och jag har aldrig upplevt det du beskriver. Personligen tillhör jag de 90 % som tål mejerier både högt och lågt och veckan med mens har aldrig gjort skillnad.
  31. Kattmoster
    Var i all sin dar har du fått det där ifrån? Att du kan ha den personliga erfarenheten kan jag förstå men vill gärna se något vetenskapligt belägg för att detta skulle gälla generellt. För min del kan jag verkligen instämma med Fundersam (nr 31). Mellan 11 och 53 års ålder menstruerade jag och har aldrig, aldrig någonsin märkt någon koppling mellan livmodern och mag- och tarmfunktionen.
    Svar: #35
  32. MJ
    Jo jag förstod väl egentligen. Jag bara irriterar mig på när folk skriver jämföra äpplen och päron när talesättet är att BLANDA äpplen med päron. Det är ju just eftersom äpplen och päron är lika som man kan lura på någon äpplen blandade med päron.

    Ja det fanns ju en liten klick renskötande samer, som samtidigt var de rika och röststarka av samerna, och genom att staten slog sig ihop med dem och definierade dem som de enda riktiga samerna så kunde man stjäla samernas kultur och levnadssätt ifrån dem utan att det väckte för mycket uppståndelse.
    Fortfarande är det ju så att samebyarna bara omfattar en liten klick av de etniska samerna, och fortfarande är det de som är de röst- och resursstarka. Samebyarna äger alla samiska rättigheter och håller hårt på dem som en slags ideella fideikommisser.

  33. Per Wikholm
    Carl,
    Det du beskriver här är det mer än tusenåriga kriget mellan invaderande jordbruksbefolkningar från söder och samlarna och jägarna kring Östersjön som likt Asterix och hans tappra galler höll motstånd länge. Att expansionen av jordbruket stannade upp där i mer än tusen år handlar alltså inte om klimat/jordbruksteknologi utan om rent militära styrkeförhållanden.

    När jordbruket väl (tvångs-)infördes här visade det sig mycket framgångsrikt i vårt nordliga klimat medans jordbruket i dess Euroasiska vagga i Mellanöstern och sedan i Sydeuropa förtärde jorden med erosion och ökenutbredning som följd. De stora civilisationerna i syd (Mesopotanien, Egypten, Grekland, Italien) havererade och maktbasen förflyttades till norra Europa (England, Holland, Belgien, Tyskland, Sverige)

    Svar: #36, #50
  34. Åsa
    Skönt för dig att du slapp den bieffekten. Men jag, min mamma, mina systrar, systerdöttrar samt majoriteten av mina vänninor och min gynekolog kan bekräfta detta fenomen.
    Svar: #37, #39
  35. MJ
    Finns det något som tyder på att det var ett krig?
    Både jordbruksbefolkningen och jägarbefolkningen lär ju ha varit splittrade och bekämpat varandra. Jordbruksbefolkningar brukar dessutom vara mer benägna till krig och folkmord och då särskilt mot andra jordbruksbefolkningar, som har sådant som är värdefullt för dem. För jägarfolken fanns det ju gott om utrymme, men jordbrukarna skapar ju ett platsbundet värde som man kan konkurrera om.

    Visst kan man tänka sig att ett inlandsfolk som kommer till en kustbyggd behöver några hundra år på sig att kunna hinna ikapp fiskarbefolkningens havsteknologi (dessutom var det ju skärgårdsmiljö runt hela Sverige på den här tiden), men borde inte det också samtidigt innebära att de blir mer osams inbördes på den plats där expansionen avstannat?

    Svar: #38
  36. kareng
    Jag har också den typen av "biverkan" någon eller ett par dagar under mensen. Tidigare, innan omläggning till LCHF, hade jag ständigt dålig mage men den var ännu sämre än normalt under mensen. Nu känner jag endast av magen under mens. Stämmer med många av mina väninnor också. Tror inte det har någon betydelse vad jag äter men ska kanske testa nästa gång!
  37. Per Wikholm
    Japp, det finns väldigt mycket som tyder på att det var ett krig. Befästningar, massgravar med mera.
    Och utöver det har vi DNA-bevisen där de ursprungliga samlarna- och jägarnas DNA med få undantag i Europa utraderaderades, vilket knappast kan ha skett med fredliga medel.
    Svar: #42
  38. Kattmoster
    Intressant. Och jag är verkligen tacksam över att ha sluppit detta. PMS har jag heller aldrig haft några bekymmer med. Undrar om det finns en koppling där...
  39. Peter
    Antagligen så åt våra förfäder på tok för lite gröt. Åtminstone enligt den senaste avhandlingen :)

    "Nu får medelhavskosten konkurrens av traditionell nordisk kost när det gäller att förebygga och behandla hjärt- kärlsjukdomar. Forskare ger menyförslag i avhandling."

    http://magasinetlakaren.se/alla/at-mera-grot/

    Svar: #41
  40. Snusmumrik
    Jag noterar din smiley och förstår att det är ironi. Hur kan de med hedern i behåll påstå att vi åt lite mättat fett och mer fleromättat fett. Visst åt man gröt men den gjordes på mer ursprungliga sädesslag som inte var växtförädlade. Här i Norrbotten var det definitivt inte tal om vete utan möjligen havre.

    Då jag var barn så hörde jag talas om gammeldags långkok i stora grytor i ladugården med diverse rotfrukter som vi inte längre odlar, märgben och andra feta delar av slaktdjur. Det gav energi och välmående. Inga fröoljor där inte :-)

  41. MJ
    Nja. Befästningar var det väl bara bofasta som använde och angrep. Så krig mellan de olika kulturerna stärks väl inte av det.
    Svar: #44
  42. S

    Varför skulle det vara urspårat att jämföra äpplen och päron? De är väldigt lika tycker jag.Finnarna är ju inte Europeer utan kommer österifrån precis som samerna, så det är ju inte så konstigt att de har ett annat släktskap.Samer började inte med renskötsel i någon betydande omfattning förrän i mitten av 1800-talet. Det var när staten ville åt den mark de använde till deras traditionella näringar inom jakt och fiske.

    MJ sprid inte lögner och läs på bättre. Du blandar ihop språk med genetik. Finnar är ett av de äldsta europeiska folkslagen och bär på lite jordbrukargener från Mellanöstern. Endast en liten del av Finnarnas ursprung kommer österifrån. Dessa "östliga" gener kan även hittas bland svenskar, norrmän och ryssar.

    Svar: #47
  43. Per Wikholm
    MJ,
    Samlarna och jägarna kring Östersjön hade en så rik tillgång till föda från havet att de kunde vara bofasta och därmed bjuda mer motstånd, bl a i form av befästningar mot de invaderande jordbrukarna än vad denna stackars blåögde spanjor och hans ättlingar förmådde.
    Svar: #46
  44. Lena
    Detta är definitivt min förfader. Har både "måttlig" laktosintolerans, och tål ingen stärkelse alls. Det är bra att veta, att det bara är födfädernas mat man måste ha tytt sig till för att bli frisk igen.
  45. MJ
    Är det helt belagt?
    Varför odlade de då inte om de ändå var bofasta?
  46. MJ
    Du blandar ihop rättsliga gränser med nationer och folkslag. Finnarna är inte Europeer även om Finland ligger i Europa. Samma sak med väst- och sydslaver, de bor i Europa men är inte Europeer, Det samma gäller förresten Turkar, för att inte tala om Baskerna som varit i Europa längre än Europeerna.
    Vad gäller Finnar så är det ju idag svårt att skilja finnarna från svenskarna i landet Finland. Stora delar av landet Finland är ju delar av nationen Sverige. Alla Finlands kustlandskap är svenska landskap och Finnarnas hemvisst är bara Karelen och Savastaland.
  47. kallan
    Tänk nu bara på att de turkar som Per W pratar om inte har något att göra med de turkar som idag bor i Turkiet.
    De som inte utvandrade till Europa utraderades av andra folkslag.
  48. Skägge
    Här i Gamleby, Tjust har människor levt i cirka 6000 år. Förmodligen är Gamleby fyndtätast i Sveriga vad gäller fornhistoriska fyndplatser.

    Först befolkades bygden av den s.k. grophåls-keramiska kulturen. De var ett nomadiserande innuitfolk. Men de höll även grisar och odlade små täppor. De levde i det yttersta havsbandet och födan bestod huvudsakligen av säl.

    Ganska snart flyttade ett nytt folkslag in hit till Gamla Västervik. Det var stridsyxe-kulturen eller båtyxe-kulturen, som trots sitt namn var fredliga individer. De befolkade det inre av skärgården och blev bofasta. De höll kor, grisar får och getter och utvecklade även odlingen av spannmål.

    (Innan snabbjästen uppfanns i Frankrike på 1700-talet så syrade man brödet för att bli av med lektin och fytinsyra. Alternativet var ojäst bröd, men det tror jag inte man åt uppe i Norden.)

    Det remarkabla är att man aldrig hittat minsta lilla tecken till krigiska aktiviteter mellan dessa båda folkslag under de tusentals år dessa människor levde tillsammans här.

    Av någon okänd anledning dog bägge folkslagen ut cirka 4-500 f. kr. Trakten återbefolkades sedan succesivt under följande århundraden fram till folkvandringstiden, då åter en högkultur började blomma här i byn. Som sedemera resulterade i mjölkdrickande vikingar.

  49. Ulf J
    Det är nog snarare uppbyggnaden av ett grundläggande rättssystem som gjorde att dessa civilisationer utvecklades på det sätt som skedde och som när detta slutade fungera, tillsammans med stridsförlusterna, gjorde att de försvann.
    Svar: #51
  50. MJ
    Rättssystem är ju en följd av bofastheten.
    Svar: #52
  51. Ulf J
    Tvärtom! Rättssystemet var en förutsättning för bofastheten och den utveckling som följde.
  52. Marre
    Han hade då svårt att äta kolhydrater....men så levde han väl 30 år och var äldst i stammen.
    Svar: #54, #55
  53. MJ
    Varför skulle 30 år vara så gammalt?
  54. Gustav
    Många av dåtidens folk blev väl så gamla som nu, om man kunde undvika alla faror. Att tro att alla bara blev 30 är bara så urbota dumt! Stor barnadödlighet, rovdjur mm bidrog till låg medelålder. Om medellivslängden var 30, tror du då att alla bara blev 30 år? När jordbruket kom sjönk levnadsåldern drastiskt för många!
    Svar: #56
  55. MJ
    Att medellivslängden bara skulle vara 30 år verkar ju också helt uppåt väggarna.
    Att människor lever så länge, och efter sin fertilitet, är ju en naturlig anpassning och har varit en evolutionär fördel genom att äldre generationer kunnat föra ned sina kunskaper till nästa samt frigöra arbetskraft genom barnpassning och annat till låg kostnad för flocken.
    Svar: #57
  56. Gustav
    Nej, man tror ca 54 år i medellivslängd om man inte dog som barn. Sjukdomar och elände kom med jordbruket och medellivslängden sjönk då...

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg