Läkare: ”Inga tjocka i Auschwitz”
i Kaloriräkning 
Fetmabehandling
Här är ytterligare ett exempel på hur fördomsfullt en läkare kan bete sig på grund av kalorifixering. Samt hur lite det hjälper personer med problem:
E-kuriren: Orolig patient fick svaret ”inga tjocka i Auschwitz”
Frågan är: skulle läkaren ha sagt samma sak om patienten blivit överviktig på grund av ett mer uppenbart medicinskt problem, exempelvis kortisonbehandling?
Det vettiga sättet att gå ner i vikt är att försöka rätta till orsakerna till övervikten. Inte att ignorera orsakerna och räkna kalorier medan man desperat försöker ignorera sin hunger.
Med andra ord: det finns naturligare, behagligare och smartare sätt att gå ner i vikt än att leka koncentrationsläger. Som tur är har allt fler insett det idag.
Har du en klokare läkare? Om inte: ge gärna honom eller henne ett ex av Matrevolutionen.
"Ja", svarade kvinnan förbluffat.
"Hur många bilder på tjocka fångar har du sett? Alla var smala."
"Det är samma för alla: det gäller att äta mindre portioner."
Det är som de där bilderna: FInn Fem Fel, ni vet. Fast fler än fem, då.
Auschwitz? Smala? Så kan man väl också uttrycka det, i dagens size0-galna värld.
Hellre smal och halvdöd av svält än "tjock" (för 20 år sen kallat normalviktig men jaja), eller hur?
Människan är ett slutet termodynamiskt system så viktminsking är skitenkelt: ät mindre (x många kalorier om dagen, näringsämnen hamnar i skymundan i det här tankesättet) och spring mer.
Jag blir så trött och så ledsen för allt onödigt lidande "ät mindre och spring mer"råden har fört med sig och fortfarande för med sig.
Jag skulle önska att åtminstone sjukvården begrep att inte alla som är feta överäter. Jag ksulle önska att forsknngen ville titta mer på blodsocker/insulinsambandet. Det är oerhört skönt att det finns läkare som Andreas och Annika, som erkänner sambanden och ger oss ofrivilligt feta lite kunskap och upprättelse.
Men i verkligheten funkar det inte pga att hunger är svårt att stå emot.
Det går nästan åt nazister som siktar på en med k-pistar i ena ändan och gaskammrar i den andra för att det skall funka.
Och oerhört kränkande...
Jag blir så trött på hur en del läkare idag beter sej mot sina patienter, var har det där såkallade "kallet" tagit vägen? Är det inte sådana som läser till läkare längre? Och varför kostar man på sej en sån lång och dyr utbildning om man inte har läggning för det?!
http://www.svd.se/mat-och-vin/agg-bra-for-blodfetterna_7758428.svd
http://www.kostdoktorn.se/om-30-ars-konstant-misslyckande/
Det tragiska var att den som kommenterade höll med.
http://www.viktvaktarna.se/
Och vem vet - kanske Shirley Clamp rent av dyker upp på något möte,,,,
http://www.viktvaktarna.se/templates/marketing/marketing_utool_1col.a...
eller har hon aldrig varit där?
http://www.kostdoktorn.se/viktvaktarnas-reklambluff-med-shirley-clamp/
http://www.youtube.com/playlist?list=PL14336C517D31C52D
Men upplever du värden så blir det ju jobbigt. Måste ju hitta blommorna i bajset när det är illa... själv kan jag inte ens gå för tillfället och jag avundas dig som kan....
Tyvärr är det när de blir värre man inser hur bra man hade det.
Det kan inte vara rätt inställning till patienterna om man kan komma upp med ett sånt påpekande.
Det var nog inte nåt större problem med övervikt i Sverige på den tiden trots säkert dålig tillgång på frukt och grönt.
Knappast mer smakfullt.
1) Gick de ner antal kilon i proportion till minskat antal kalorier?
2) Vad hände med vikten när de överlevt och kom ut?
(sedan vad jag tycker om en läkare som kan kläcka ur sig något sådant...saknar ord)
Herregud.
Jag blir så less på attityder, som vi överviktiga ska bemötas av, inom den yrkeskategorin, som ska hjälpa oss; sjukvården. Ibland bemöts vi som värsta dräggen.
"Annika Öbrink, Vår vårdcentrals kontaktperson, framhåller att Vårdcentralen anser att saken är utagerad. Hon konstaterar i ett svar att läkarens ordval var olyckligt, och att vårdcentralen efteråt har fört samtal med läkaren och patienten."
Tänk om folk kunde tänka på vad dom sa. Att säga att läkarens ordval var olyckligt innebär ju bara att Annika Öbrink anser att läkarens uppfattning om överviktiga är korrekt, men att han kunde ha uttryckt sig på ett annat sätt.
Jag tycker att det var bra att läkaren sa så där. Nu fick vi svart på vitt vad vården (inte alla ,men förmodligen de flesta) tycker om feta, överviktiga.
Jag håller med om ALLT utom det näst näst sista ordet - det borde stått "vi bemöts AV värsta dräggen".
Idén om kaloribantning, dvs. svälta sig ner i vikt, är ett försök att skapa anorexia för att klara sig i vår västerländska matmiljö. Äta mindre än vad kroppen vill ha, gå hungrig för att sedan träna betydligt mer än vad du bör göra.
Om det inte fungerar med anorexia har man två val kvar:
1. "Koncentrationsläger" (biggest loser och läger med liknande koncept) där matmiljön kontrolleras och hårt kroppsarbete utförs !
2. Min favorit: Operera bort helt friska organ.
Fantastiskt!! Att allt detta kan komma från en professor i USA som drog slutsatsen att viktnedgång endast är "viljestyrka" baserat på att en enda patient lyckades svälta ner sig i vikt på 300 kcal om dagen.
FANTASTISKT!
Jag summerar saken såsom läkarna själva brukar uttrycka det: "Det är heeelt normalt" (att de är inkompetenta alltså...)
http://sv.metapedia.org/wiki/Tyfus#Tyskland_och_koncentrationsl.C3.A4...
Såå.. gaskammaren för den som inte klarar svält.. så slipper vi rucka på kalorihypotesen???
Men jag hållar med, den människan är helt underbar! :D
Han har hjälpt mig mycket, nej mest av alla dom jag nånsinn träffat!
Om flera var som han var världen en bättre plats.
Där finns en del matnytttigt om kokos vid sjukdomar.
Dödar virus och bakterier och svamp. PROVA