Lågkolhydratkost effektiv redan på 70-talet
i Lågkolhydratkost, Lågkolhydratkostens historia, Viktstudier 
Vissa motståndare kallar fortfarande lågkolhydratkost för en modediet. De har dålig koll på historien.
Som flitiga läsare här vet finns det en lång historia av läkare och entusiaster som förespråkat varianter av lågkolhydratkost för vikt och hälsa. Åtminstone ända tillbaka till mitten av 1800-talet.
Jag läste just en spännande historia om läkaren och forskaren Hans H. Bassøe i Norge (senare professor). Under 70-talet undersökte han lågkolhydratkost för viktnedgång.
Forskning före sin tid
Bassøe fann att patienter inte bara gick ner bra i vikt med mindre kolhydrater, de var också mätta och nöjda under tiden.
Dock passade inte resultaten in i tidens anda. Experterna i Statens ernaeringsråd i Oslo var ytterst skeptiska. Enligt Bassøes son (som fortfarande lever) försökte man tysta ner forskningsresultaten.
Det verkar som att läkaren och professorn Hans Bassøe var en av många som var före sin tid i frågan. Nu, slutligen, verkar det hända saker. Bassøe fick kanske aldrig rätt under sin livstid, men rätt hade han.
Artikeln
Aftenposten.no: Han var den første som oppdaget lavkarbo (nej, det var han inte)
Först?
Historien om lågkolhydratkost går förstås tillbaka långt innan Bassøe. Exempelvis gick dr Robert Atkins (senare upphovsman till Atkinsdieten) ner i vikt på 60-talet med kostråd baserade på framgångsrika bantningsstudier gjorda av dr Alfred Pennington med början på 40-talet.
Pennington i sin tur fick grundidéerna från experiment med fett- och köttrik kost gjorda på 20-talet… Och så vidare, och så vidare, tillbaka till Banting och Brillat-Savarin, den senare under första halvan av 1800-talet.
Frågan blir vilken är modedieten är egentligen. Lågkolhydratkost eller de sista decenniernas fettskrämda tallriksmodell?
Äntligen har jag fått full upprättelse, alla familjemedlemmar äter numera LCHF :)
Mer om Boris Lunderqvist står finns att läsa i min och Lars-erik Litsfeldts bok "Ideologin och pengarna bakom kostråden" från 2007.
Jag körde med GI ett tag och det har funkat bäst hittills, men bara minskade sötsuget och tog inte bort det helt. Jag kunde fortfarande sätta i mig ett halvt kilo lösgodis när suget blev som värst.
Nu har Ulrika Davidsson, vars böcker jag läst och följt, lanserat blodgruppsdieten och skickar t o m kostnadsfria kostplaner. Eftersom jag har blodgrupp A ska jag i huvudsak äta vegetariskt och undvika allt jag älskar, som skaldjur och kyckling. Men jag har dåliga järnvärden och låga värden av A- och D-vitamin och min läkare har uppmanat mig att äta mer animaliska livsmedel som nötkött, ägg och smör (och sa också att jag ska undvika spannmål. Jag har nämligen låga halter av östrogen (är inte i klimakteriet), och min läkare sa att spannmål "binder" östrogen och för ut det ur kroppen med avföringen). Ska jag då verkligen äta vegetariskt? Är inte risken att mina värden försämras ytterligare? Jag ska äta tillskott den närmaste tiden, men min dröm är att på sikt få i mig vad jag behöver genom kosten.
Hur pass tillförlitlig är teorin bakom blodgruppsdieten egentligen? Med jämna mellanrum dyker det upp någon i kvällspressen som gått ner X antal kilon när de slutade äta "fel" saker för sin blodgrupp. Men dels undrar jag mer allmänt om en sådan teori har någon vetenskaplig grund, dels undrar jag på det mer personliga planet om jag verkligen kan avstå från alla livsmedel som jag älskar (och som enligt denna teori är fel för mig?) Kvällstidningarna sätter jag ingen tiltro till, men jag blir fundersam när en etablerad lågkolhydratkost-rådgivare som Davidsson ställer sig bakom den. Kan det ligga något i den, och ska jag gå emot min läkares råd och i stället satsa på mer eller mindre helvegetariskt?
Har alla som gått ner i vikt med och mår bra av LCHF blodgrupp 0, enligt blodgruppsteorin den enda blodgrupp som mår bra av mycket animaliskt fett och protein?
Gissningsvis ungefär lika tillförlitlig som astrologi och horoskop.
Jag har varit intresserad sedan länge då jag funnit att det finns samband. Nu hör jag till den lyckliga B-gruppen som kan äta vad som helst och må bra, vare sig det varit vegetariskt, GI, LCHF och vanligt "svensk kolhydratmat" med samtliga tillsatser tills jag fick en cancer som gav mig en tankeställare och jag blev intresserad av kosten). Fick en fantastisk vård på Urologen och hämtade mig snabbt trots att man försökte döda mig med den sämsta mat jag någonsin ätit under veckan som följde. Jag vet hur viktig maten är för återhämtningens skull om man tränar mycket- en så stor operation kan jämställas med ett extremt träningspass).
Intressant att notera är, att jag aldrig varit magsjuk (är nu 65) och vet att min mor härstammade från Ukraina där tyfys, difteri od sjukdomar aldrig fick fäste. Somliga tror att det beror på att befolkningen till stor del är "B-blodare". Mamma, med samma blodgrupp, var praktiskt taget aldrig sjuk under hela sitt liv liksom jag (bara 5 ggr totalt inkl några småförkylningar).
Tyvärr visar det sig att Peter D'Adamo har väldigt lite på fötterna rent vetenskapligt sett och somliga råd verkar helt tagna ur luften även för en amatör som jag (visserligen påläst men jag saknar verifierbara fakta). Likt många obeservationer och teorier kan man se vissa sammanhang och som det senare visar sig vara mer eller mindre bra. Jag vill gärna tro på vad Peter D'Adamo hävdar pga vissa sammanfallande faktorer, men likväl lär han sakna vetenskaplig grund till det han påstår. Många anekdoter och observationer bevisar inte sanningshalten även om de i sig skulle vara sanna. Orsaken är oklar i alla fall. Därför är jag mycket skeptisk även om jag är intresserad.
Jag har använt LCHF-kosten i 10 månader och resultaten är de samma som hos alla andra, dock äter jag mer kolhydrater då jag tränar mycket. Särskilt för återhämtningens skull och lite tillskott under mycket långa träningspass (över 3 timmar). Återhämtar mig snabbare än förr då jag bara åt mycket kolhydratlik föda de vanliga uppladdningarna. Är lite mindre explosiv men uthålligare.
Jag tror lite på förhållningssättet att det som jag dras till är bra mat, särskilt om man är frisk och har kroppen i balans - vadnu det kan vara- (utom kolhydrater och godis vilket jag numera är totalt ointresserad av samt alla konstiga tillsatser som jag börjar få kläm på numera). Minimalt processad mat, dvs så rena råvaror som möjligt som jag själv tillagar är min modell och fullständigt uteslutande av alla kolhydratbomber. De ingående kolhydrater som finns i bär och frukt (liten konsumtion) tror jag är bra för vitaminernas och mineralernas skull. Mår naturligtvis bra av det också.
Okey- många ord, men Peter D'Adamo är intressant att följa, men inget att lita på. Man kan testa råden om de fungerar men han är nog bara en av många förståsigpåare som fått många supporters.
PS. Ulrika Davidssons bok är i övrigt en bra inspirationskälla. Har ägt den i 2 dygn hittills. DS.
Igår hörde jag på TV att om man äter charkvaror motsvarande 1 (!) varmkorv/dag (ca 50 g) så ökar risken att få cancer i bukspottkörteln med hela 19%!!! Det gäller också bacon och alla sorters charkvaror - nitriten är tydligen boven..
Vad ska jag göra? Hur ska jag äta?
Visst är det bra med information - tack kostdoktorn - men kan det inte bli för mycket ibland? Och hur är det med vetenskapliga studier - hur tillförlitliga är dom - egentligen? Och hur ska man kunna avgöra vad som är "sant" och inte "sant"? Går det överhuvudtaget att genomföra studier där resultatet är fritt från påverkan av andra faktorer i deltagarnas liv? Tro't den som vill!
Jag kämpar också med min vikt sedan flera år (jojo - ni vet) och velar hit och dit, fram och tillbaka, upp och ner.... Jag var förälder under den mest fettskrämda perioden och har sååå svårt för det där med fett.... Hur ska jag kunna släppa det dåliga samvetet när jag äter fet mat? Ge mig ett råd, någon, för jag börjar uppleva maten som en fiende....
Det är helt klart förvirrande idag. Det där om charkvaror är dock mycket osäker forskning (observationsdata). Men om man vill ta den på allvar så kan man ju försöka undvika processade produkter med nitrit i. Det är säkert ingen nackdel hur som helst.
Från svt:s hemsida om rapporten
"Det innebär att den som äter fem varmkorvar per dag fördubblar risken att drabbas. Denna cancerform är dock relativt ovanlig, varför risken att drabbas fortfarande är förhållandevis liten."
Känns som om man kan äta några skivor bacon utan att det slår upp svulster lite här och där..
Intressant! Det som slog mig är att D'Adamo (vars bok jag precis läst) säger att kalkon är välgörande medan kyckling är dåligt för min blodgrupp. Eftersom jag alltid betraktat dem som likvärdiga har jag svårt att förstå skillnaden. Varför skulle det ena vara bra och det andra dåligt? Förhoppningsvis ligger det inte så mkt i de här teorierna för jag skulle ha väldigt svårt att äta det han förordar för min blodgrupp.
Kaminer från Norrlandsimporten
http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Ekologisk-mat/Nitritsemin...
http://www.slv.se/sv/grupp1/Risker-med-mat/Kemiska-amnen/Skadliga-amn...
Notera t ex att
*traditionell rökning av livsmedel också gör att halten nitrosaminer ökar
*många fiskprodukter har nitrit tillsatt - alltså inte bara köttprodukter
*en del av det nitrat som många grönsaker har höga halter av (t ex sallad och spenat) omvandlas till nitrit i magen.
*hur man tillagar maten har stor effekt på hur mycket nitrosaminer som bildas
I en sådan här undersökning har man valt att skärskåda riskerna med just charkvaror som korv, och får då naturligtvis ett resultat som pekar på att korv är dåligt på något speciellt vis. Däremot får vi inte reda på om korv kan vara bra ur någon annan hälsoaspekt. Det finns t ex forskning som tyder på att nitrit skulle minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Vi får heller inte reda på om spenat eller sallad, eller något annat livsmedel, kan sägas öka risken för någon viss typ av cancer eller annan sjukdom. Som man frågar får man svar. Undersökningens resultat hjälper oss faktiskt inte ett dugg med hur vi ska välja mat för bästa hälsa.
När vi frågat efter nitritfria produkter så har personalen inte ens känt till vad det var och en tjej sa att hon varit på kurs och lärt sig att det fanns naturligt i produkten.
Kurt
Konstigt, bokstäverna bör vara aningen större än innan om allt fungerar som det ska. Någon annan som har liknande besvär?
Visst kan vi vara överens om EN sak - trots den totala förvirringen i forskarnas rapportering och undersökningsmetoder osv i all oändlighet - och det är att vi blir matade med FÖR MYCKET information? I vårt samhälle ska man vara "välinformerad" och ta "välinformerade" beslut om allt allt allt! Men jag känner mig "överinformerad" och det är inte lätt att slippa all upplysning som formligen pressas på oss. Det går ju bara inte att följa alla mer eller mindre "goda" råd som ges och det svåra är att försöka utröna vilka råd som verkligen är "goda". Till slut slår det slint för mig och jag skippar allt och återgår till mina gamla matvanor och - vips! - så mår jag pyton, både fysiskt och psykiskt igen!
Vad jag är avundsjuk på alla er som är övertygade om att ni gör rätta val! Jag önskar att jag kunde vara det också! Övertygad alltså!
Jag äter LCHF ett par månader och går ner 8 (!) kg. Gott. Sedan är det dags för läkarkoll - Värdena är bra MEN LDL har rusat i höjden!!! Farbror doktorn säger att jag ska äta statiner. Jag säger att det ska jag inte .... men sedan sitter en liten elak figur på min axel och viskar...."hördudu hur är det nu med allt fett som du stoppar i dig..." Tablå! Snart är jag tillbaka i gamla vanor och alla 8 kg är tillbaka plus 3 extra och jag mår extra pyton.....
HUR ska jag bli övertygad? Kanske bäst att sluta äta....
Om både LDL och HDL stiger (typiskt på LCHF) så behöver det inte innebära ökad statistisk risk utan den kan mycket väl vara lägre. Högt HDL-kolesterol (som man får av smör exempelvis) innebär lägre risk för hjärtsjukdom.
Man behöver se på hela kolesterolfördelningen för en riskanalys, inte bara total- eller LDL-värdet.
Se där! Nu är jag igång igen med att försöka bli mer "välinformerad" håhåjaja....
Vänl
De enda charkvarorna jag har hittat utan nitrit/E250 är riktig parmaskinka och en underbart god ungersk salami som heter Pick. Denna kan man köpa på Coop Sisjön iallaflall, och innehåller bara naturliga råvaror som späck och kött. Vet inte om parmaskinkan för att få kallas parma inte får innehålla nitrit? Dyrt är det...
@ Inanna 28
Jag har ätit LCHF (liberal sista halvåret) i över ett år. Jag mätte mina blodvärden ett par månader efter jag börjat, och då hade jag liknande som dig (högt LDL), LDL på 5,5, och HDL1,5, trigl. 0,9 och totalkolesterol 7 nånting har jag för mig. Läkaren ville då också att jag skulle äta statiner (är 35 år) och sluta med LCHF. Ville inte detta eftersom jag mår så bra. Mätte värdena igen efter ett halvår, hade då 3,5 LDL, 2,0 HDL, 0,7 trigl. och totalkolesterol 6. Fick skriftligen beskedet av läkaren att mina värden nu var normala. Ville ringa honom och tala om att jag fortfarande åt massa fett, men blev aldrig av. Glad blev jag iallafall och kändes som en lättnad, och oron kring detta försvann. Varför det är så här vet jag inte, men tänkte kolla värdena om något år igen.
Alltså, du kan ju ge det lite längre tid och kolla dina värden efter något halvår. Om det fortfarande är högt och du är orolig så kan du ju byta då till mer likt GI istället. Någon större irreversibel skada borde väl inte kunna ske på ett halvår. Jag är övertygad om att det är mycket sämre för kroppen med ständiga belastningar av vitt socker och mjöl.
Rent trams att leka med relativa siffror utan att ta hänsyn till absoluta, dessutom är det en observationsstudie vilket betyder att den helt ignorerar andra tänkbara samband och orsaker. Correlation =/= causation är väl det första man får lära sig när man forskar. Pinsamt hur denna studie kan få sån medial uppmärksamhet när dess vetenskapliga bidrag är nästintill obefintlig.
I övrigt så får du gärna tipsa om min blogg: Rubin.bloggplatsen.se . Jag vet att det finns många som skriver om LCHF men de flesta är i medelåldern. Jag är 21 år och har ätit LCHF i snart ett år, och vill nu nå ut till fler unga om detta. Jag har aldrig varit överviktig men haft problem med några få kilon bara som jag ville bli av med. Jag läste din bok och började genast laga mat med max 10 g kolhydrater per måltid. Gick ner 7 kilo på några månader, kände mig piggare och började dessutom älska att laga och läsa om mat och hur det påverkar kroppen (Så pass att jag nu ska plugga till dietist). I min blogg skriver jag om okomplicerade matrecept som går snabbt att göra med ingredienser som finns i Alla affärer(inga dyra beställnings varor)! Skriver även en del om olika myter kring mat samt ren fakta om det, tillsammans med mitt vardagliga enkla liv!
Håller med dig om att risken att få cancer i bukspottkörteln inte är så stor men risken ökar även när det gäller cancer i mag-tarmkanalen.
En kartläggning av ett stort antal studier inom området gör klart att risken att drabbas av magsäckscancer ökar med mellan 15 och 38 procent vid en ökad konsumtion av charkuteriprodukter med ungefär en halv portion om dagen. Magsäckscancer står idag för nästan tio procent av det totala antalet dödsfall i cancer.
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=25844&a=15182&l=sv&...
Har hört tidigare att ökning gäller tjocktarmscancer.
För man kan ju faktiskt dö!!!
Nu ska jag njuta av en middag bestående av laxmousse på avokadospegel som förrätt och kalvstek med svamp stekt i smör och till det broccoli och liiite blandad sallad. Kanske ett glas rött också!
Ingen nitrit så långt ögat når - tror jag....
Very good! :mrgreen:
http://annikadahlqvist.com/2012/01/09/bassoe-upptackte-fettrik-avmagr...
Enligt
http://www.krav.se
så finns det i dagsläget inget nitritfritt bacon.
Så det bäsa är att lägga det i vatten i minst 10 minuter - tror denna diskussion fanns här redan 2009...
"Bergenslegen Hans H. Bassøe var på 70-tallet den første i Norge som forsket på lavkarbo-kosthold."
Har vi kanske en Svensk motsvarighet till Bassøe?
"- Många människor är tunga och ägnar sig åt så kallad kalorijakt för att komma till rätta med sin övervikt. Det är bra men man måste minnas att olika slags mat mättar mycket olika även om kaloriinnehållet är detsamma 500 kalorier fett eller äggvita mättar mycket mera och ger mycket längre mättnad än 500 kalorier kolhydrat. Den som vill minska i vikt bör därför undvika sådan mat som inte mättar så bra och i stället välja sina kalorier bland mättande mat. Det betyder i praktiken att den som vill magra skall undvika socker, bröd och mjölmat, och i stället äta kött fisk ägg och grönsaker i måttliga mängder och på lämpliga tider."
Överläkare Nils Brage Nordlander et al
Matlexikon del 2 s10 Näringslära
Medens Förlags AB
1952
Ulrika Davidsson har inget nytt att komma med. Efter en föreläsning för några år sedan, visade det sig, att hon på min fråga inte visste vad lektiner var för något. Att de flesta inte känner till dessa må vara, men ska man företräda elitkunskap ska man ha på fötterna!