Kolhydrater minskar fettförbränning
Inga överraskningar egentligen, men en ny studie i AJCN visar minskad förbränning av extra tillfört fett när kosten innehåller mer kolhydrater, trots samma kaloriintag. Så för den som vill bränna fett – undvik socker och andra kolhydrater.
Bonus för intresserade som missat det: intressant debatt på tv4 igår mellan en gymnasieelev som gjort ett ambitiöst examensarbete om lågkolhydratkost, SLV´s Annica Sohlström och professor Karl E. Arfors.
Den nyfikenhet och det kritiska ifrågasättande som kännetecknar en riktig forskare finner vi hos Ravnskog, Karl E Arfors men tyvärr saknas det i stor utsträckning hos de som befinner sig i den närmaste sfären kring Socialstyrelsen, SLV o s v.
En riktig forskare behöver inte ha rätt, han ställer upp en hypotes och granskar den på ett hederligt sätt.
Har LCHF som hypotes fått den behandlingen eller skall den till varje pris hindras att prövas genom lögner, unken "forskning" eller bortförklaras av att den helt enkelt inte är god?
Eller är det god etik att som Mossberg gå ut med att råden kommer att bli på ett visst sätt långt innan "expert"-gruppen har avslutats sitt arbete,,,,
Mer om detta får vi säkert läsa i en kommande bok som kanske har titeln, "Professorerna, profiten och de sjuka kostråden".
Man skall inte underskatta författeriets vedermödor men de som gör ovanstående skrift har det väl förspänt då en hel del inkompetens serverat på ett fat då det ena uttalandet märkligare än det andra passerar revy i en allt högre takt!
Rätt analyserat kommer vi inte bara få en svidande kritik om kostråden utan också en avklädd analys om hur svenska folket till varje pris skall manipuleras och förs bakom ljuset.
Om man går mot strömmen för det man tror på inom forskningen, så skämmer man ut sina kollegor, ifrågasätter desas forskning, är dum, ful och elak, och kan inte släppas in för man kan ju "avslöja hemligheter" och liknande. Väldigt få verkar klara av en sån situation rent socialt, förutom det faktum att det är svårt att ta sig fram rent karriärmässigt utan ryggdunk.
Utöver detta så finns ju en pseudomoralistisk tendens i hela kostfrågan. Är det nyttigt och bra så är det inte lika gott och tvärt om. Bara tanken att man skulle kunna gå ner i vikt och blir frisk från något som anses bero på att man ätit för gott och för mycket, genom att äta gott och vara mätt, känns omoralisk. Man måste ju sona och lida lite pin.
Resultatet av denna akademiska inavel är ett dyrbart navelskåderi där en stor mänd så kallade forskare sitter och skickar referenser till varandra.
Sedan handlar det om utbildning, inom själva kunskapsgrunden finns uppenbarligen en hel del generande luckor trots fina titlar.
Men, vilket är viktigare, det behövs en rejäl utbildning i forskningsmetodik och etik - det är här vi ser det största behovet ty med lite vanligt sunt förnuft & hyfs hade många av de fina professorerna som nu står med brallorna neddragna till anklarna sluppit att gå till historien som notariska lögnare.
http://www.lipidus.org/node/1636
Denna länk funkar bättre.