1 2

85 kommentarer

  1. A F
    Trevligt om det kan bli en mer nyanserad diskussion. Jag tror också att stärkelse i sig är harmlöst. Som många sagt är sannolikt de stora bovarna fruktos, något i spannmål/ vete (gluten?), samt den generella bristen på näringsämnen i moderna processade kolhydratrika livsmedel. Bortsett från margarin och vegetabiliska nyfetter, då.

    Sen är det ju en annan sak om blodsocker/ insulinregleringen blivit förstörd, då är ju stärkelse ett problem.

  2. us
    Är inte allt som får upp blodsockret över 7,5 mMol/L ett problem? Oavsett om man är frisk eller sjuk nu.
  3. S.P.
    Precis.

    Att det äldsta metabola bränslet, ett bränsle som vår hjärna inte klarar sig utan, och som vår kropp uppenbarligen är väldigt anpassad till (stärkelse börjar brytas ner till glukos redan i munnen m h a amylas) skulle va farligt (som sagt, om du är frisk) ter sig lite bisarrt. Sett ur ett evolutionärt perspektiv så är glukos så viktigt att vi utvecklat ett sätt att syntetisera det om vi inte får i oss det från kosten.

    Fruktos däremot verkar kroppen vilja undvika åt få ut i blodomloppet till varje precis (och tunntarmen och levern får betala priset).

    Glutenspannmål (och andra växtdelar som innehåller antinutrienter), fruktos och processade växtoljor tror jag vi bör minimera intaget av om vi vill leva långa, hälsosamma liv.

  4. theresa
    Jag är inte helt övertygad om att det behövs fruktos för att bli fet och sjuk. Min morfars mor är ett bra exempel. Hon var kort och mycket fet (150/100+) och innan subventioneringarna på socker levde de som fattiga medellösa i Norrland. Inget socker, inte ens äpplen på tomten och de levde mest av rågmjölsgröt och annat spannmål som de fick för dagsverke. Och getmjölk. Säkert inga mätbara mängder fruktos. Men säkert rejäl näringsbrist.
  5. Gabriel
    us,

    Att få ett bra insulinsvar efter en måltid är bara naturligt. Så ska det vara om man är frisk och det är det vi har insulin till. Den stora frågan är ju vad som gör att mekanismerna havererar. När systemet väl har havererat så är det inte mycket att göra. Personligen har jag svårt att se att en person som äter stora mängder potatis och banan men inget godis, läsk, vetebröd och bakelser, skulle få metabola syndromet.

  6. KickAnn
    I Like Neil Young,
    kul att läsa din solskenshistoria :-)

    Skulle vara jätteintressant att få veta lite mer om hur vad/hur mycket du ätit/tränat!

    Vilka nivåer kalorier/kolhydrater/fett/proteinligger du på?

    Vet du om du både gått ner i fettvikt och upp i muskelvikt?

  7. Gabriel
    Theresa,

    Det där med näringsbrist är spännande. Då kommer man in på Jon Gabriels teorier om stress och svält. Att man blir fet av svält för att kroppen höjer sin "weight set point" för att man ska lagra all energi man kan och därmed överleva nästa svältperiod.

    Gary Taubes skriver ju en del om det i sin nya bok också. Att det förr i tiden kallade för "malnutrition" när folk var feta istället för "overnutrition".

  8. S.P.
    theresa,

    En tanke är ju att att spannmålet förstörde hennes metabolism (fick henne att utveckla insulin-/leptinresistens tex) vilket medförde att ett högt intag av stärkelse gjorde henne sjukare och fetare (eftersom kroppen inte kan ta hand om glukos på ett normalt sätt längre).

    Om hon fått i sig samma mängd stärkelse från, säg, rotfrukter är det inte alls säkert att hon varit lika sjuk och fet.

  9. Lund
    #8 Simon Lundmark

    Vilken konsensus talar du om ? "Konsensus brukar väl vara att människor har olika ämnesomsättningar "

    Nej, människor har i allmänhet inte olika ämnesomsättningar, möjligen har de olika mänder av TSH=stimulernade hormon, som stimulerar sköldkörteln att producera sina egna hormon--> T3, T4, som är aktiva i ämnesomsättningen.

  10. Theresa
    Ja, jag är också inne på att det finns olika mekanismer som kan leda till insulinresistens och fetma. mycket av det vi till exempel ser i usa nu kan vara dels enorma mängder fruktos men delvis också näringsbrist på grund av för lite riktig mat. Man förundras ju över den regelbundenhet med vilka undernärda flickor i Kingston vid c:a 25 års ålder övergick till att bli feta, medans deras barn fortsatte att vara magra, så som Gary Taubes beskrev det. Som att en hel befolkning "tålde" kolhydraterna tills efter 25 års belastning, då de istället för att vara magra blev feta.

    På tal om det, den här China Study och allt till trots (jag tror inte det går att lita på ett enda ord som står däri längre) vet vi egentligen vad de fattiga i kina äter? Äter de mycket ris och grönsaker och lite kött och fett? Äter de fullkornsris? Äter de oljor? Soja(bönor)? Äter de verkligen lite fruktos genom frukt? Och är de verkligen alla smala? Eller var de det för årtionden sen, då man åt en annan kost än vad som längre kan observeras?
    Sockergödda kinesiska barn opereras numera också med gastric bypass (jag ryser). Man får förmoda att de dricker coka cola och äter pommes frites...

  11. Zepp
    Kina kan man nog mer betrakta som en kontinent, med massor av folkslag och flera klimatsoner.

    I norra Kina som är rätt bördigt åt man tradionellt rätt mycket sötpotatis och gris, i söder är det väl mer tropiskt klimat och där vad jag förstår åt man massor av ris o grönsaker.

    I inlandet odlas säd, främst vete och där finns oxå öknar. de fattiga kunde få livnära sig på gröt tre gånger om dagen.

    http://www.kostdoktorn.se/veganbibelns-fall

    http://www.westonaprice.org/traditional-diets/630-food-in-china.html

  12. B-Moll
    #60 - Theresa,
    Då jag var i Peking för 15 år sedan, kikade jag i matlådan som en arbetare öppnade. Det jag såg där var en liten bit vitt bröd och ca. två matskedar vitt ris.
    Det skilde sig markant från vad vi turister åt, vår guide stannade utanför matsalen när vi åt våra måltider.
  13. Ingvar Andersson
    Och cancer-celler lever endast av glucos (1920 talets upptäckt av Otto Warburg), vad kan man dra för slutsats av det?
  14. Ingvar Andersson
    Och cancer-celler lever endast av glucos (1920-talets upptäckt av Otto Warburg), vad kan man dra för slutsats av det?
  15. Gabriel
    Ingvar Andersson,

    Ja vad kan man dra för slutsatser av det egentligen?

    På Kitava existerar inte cancer, men de äter en jäkla massa kolisar.

  16. # 63,
    Cancerceller gillar glukos, men senare forskning visar att de jublar när de får fruktos...
  17. Martin
    Ketoner och laktat verkar också kunna stimulera tillväxt av tumörer.

    More specifically, we show that administration of 3-hydroxy-butyrate (a ketone body) increases tumor growth by approximately 2.5-fold

    Cell Cycle. 2010 Sep 21;9(17).
    Ketones and lactate "fuel" tumor growth and metastasis: Evidence that epithelial cancer cells use oxidative mitochondrial metabolism.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Reverse_Warburg_Effect

  18. I Like Neil Young
    #56

    Jag har följt skaldemans ägg och makrillfakir till stor del. Med tillägg av en ungefärlig matsked cocosa cocosfett (köpt på hälsokost) och samma mått rapsolja ,en 6 - 7 mandlar följer åxå med ner i matlådan.

    Så 2 ägg , en burk makrill i tomatsås (vilken skrapas av) några mandlar cocosfett och rapsolja. Jag brukar skämta med mina arbetskamrater och kalla det för köttsallad.

    Supenyttigt - går snabbt att fixa (Jag kokar 12 ägg åt gången som jag har i kylen allt enligt skaldemans rekommendation).

    En hel del grillad kyckling , fläskkotletter , ostomeletter och liknande slinker åxå ner till middag och ibland blir det vispad grädde med riven kokos och frysta bär. När jag vill lyxa. Vin dricker jag åxå på helgen ibland.

    Jag äter inget på frukost/förmiddag överhuvudtaget eftersom jag inte behöver - mår perfekt ändå - så innan lunch blir det bara vatten och kaffe.

    Varje dag blir det ca 40 minuter i löpslingan (utomhus) och varannan dag magövingar till det och varannan dag armar och bål. Ska börja simma nu i vår tänkte jag.

    Glöm inte D-Vitamin , jag kör också Magnesium , B-Calm och en halv "en om dan" varje dag.

  19. B-Moll
    Hej - hittade den här videon, tänkte den kunde muntra upp lite:

    http://www.youtube.com/watch?v=uCFZoqmKf5M&feature=player_embedded

  20. fluffy_ferret
    Det är självklart att vi är anpassade och utvecklade för stärkelse och socker.

    Vi är omnivorer. Att vi skulle vara carnivorer är det enbart ett fåtal knäppgökar som påstår.

    Människan kan må bra och fungera på kolhydratsnivåer upp till 60-70% kolhydrater. Det finns många naturfolk som har levt på den mängden.

    Det viktiga är såklart att vi äter rätt kolhydratkällor och att vi håller oss fysiskt aktiva. Dåliga kolhydratkällor kombinerat med fysisk inaktivitet är den sanna boven bakom dagens fetmaexplosion!

  21. Bo
    Stämmer detta, att potatis, ris, pasta mm motsvarar nedan angivna mängder druvsocker?
    Hittade följande rader i en artikel ("Maten vid borde äta som håller oss normalviktiga och vid god hälsa hela livet") skriven av en läkare vid namn Jenny Reimers:

    "All stärkelse blir druvsocker och börjar brytas upp redan i munnen. Allt
    druvsocker går direkt in i blodet. Mängden 3 stora potatisar blir alltså lika
    stora mängd druvsocker i blodet - och det sker fort. Potatisens amylopektin
    blir mycket snabbt mycket blodsocker. Likartat är det med t.ex. mjöl, pasta,
    ris och hela sädeskorn.

    1 dl mjöl, pasta eller korn kan också sägas motsvara ungefärligen 1 dl druv-
    socker och då ännu mer beroende på tillagningen, men amylos bryts ned
    något långsammare jämfört med potatisens amylopektin.

    Detta kan jämföras med 1 dl vanligt raffinerat
    strösocker, sackaros, som blir 1/2 dl druvsocker och 1/2 dl fruktsocker."

  22. PÅ en höft stämmer det nog.
  23. Elin
    Jag är övertygad om att vi är byggda för att kunna hantera stärkelse men inte för att ha det som enda källa. Vi är också byggda så att vi kan klara oss utan stärkelse. Jag mår kasst av gluten mer än tex frukt och socker. Att äta en handfull godisar går för mig mycket bättre än ett par smörgåsar. Jag tål sockerchocken från godisarna bättre än mackorna där jag blir hungrig direkt. Godiset gör mig speedad men bara marginellt mer hungrig än utan det. Jag skulle säga att om jag äter bröd så tar det ca en timme innan jag är tokhungrig medan med godis tar det 2,5-3 timmar. Det snabbar upp omsättningen helt klart men på olika sätt. Dessutom ger gluten mig magont och rapningar vilket jag inte får av socker. Jag ska enligt uppgift dessutom vara glutentolerant och jag tror att jag är det också men bara för mycket små mängder. Tex kan jag äta en paj med filodeg som pajskal utan något dåligt kommer av det men inte bröd, gröt osv.
  24. A F
    Bo,

    Nej, inte direkt.

    http://www.fineli.fi kan du få se att potatis innehåller ca 15 g stärkelse/100 g, mjöl 70 g stärkelse / 100g, pasta 65 g stärkelse/100 g. (Druvsocker är ju 100% glukos, som stärkelsen bryts ned till.) På ett mjölpaket jag (trots allt) har står det att 1.5 l är ca 1 kg, så 1 dl mjöl motsvarar 67 g, och alltså ca 45 g stärkelse. Å andra sidan väger 1 dl druvsocker ca 150 g, varav allt är glukos. Så hon överdriver 3 ggr i fallet mjöl, och jag tror inte att det är mindre för övrigt. Och hur det skulle kunna bli mer glukos av tillagningen vet jag inte, såvida man inte tillsätter det, såklart.

    Fast jag rekommenderar dig ändå att skippa mjölet och pastan i möjligaste mån.

  25. YAT
    # 71 Det stämmer som A F sa ovan inte riktigt. Det har dessutom nyligen debatterats om den boken i en annan tråd här på denna websida så sent som för en dryg vecka sedan:

    http://www.kostdoktorn.se/norsk-fotbollssucce-pa-lchf

    Det finns också lite mer ingående förklarat här, den 9:e februari:

    http://ngruppen.blogspot.com/

  26. Ni har ju rätt. Jag jämförde nog glukosen från 3 stora potatisar, 1 dl socker och en dl mjöl. När jag läser ordentligt så blir jag osäker på vad hon egentligen säger. "Mängden 3 stora potatisar blir alltså lika stora mängd druvsocker i blodet" - lika stor som vad då?
  27. Zepp
    Är det här finn fem fel?

    Hon försöker bara illustrera att det spelar mindre roll var sakariderna kommer ifrån, det blir blodsocker iallafall!

  28. Messerschmidt
    Som jag sagt tidigare. Det spelar väl ingen roll alls varifrån glukosen kommer, eller vad den kallas innan den finns i blodet. Likt förb-nnat är den ett gissel som man bör avhålla sig ifrån så långt det är möjligt. Helst redan innan man blir sjuk i diabetes. Efter en halv livstid med för mycket kolhydrater kommer en viss procent av befolkningen att få övergå från decentraliserad automatisk blodsockerkontroll till en centraliserad manuell sådan, och den senare är inte särskilt effektiv med dagens accepterade reglermetoder (insulin + kolhydrater).
  29. YAT
    # 77 Helt fel blir det i alla fall, oavsett om hon gjorde ett enstaka tankefel eller inte förstod skillnaden.

    Resultatet blir i vilket fall att läsare kan tolka det bokstavligen, precis som Bo i # 71 gjorde.

    Enligt någon i diskussionen under kostdoktorslänken förekom det dock på flera ställen i boken och då blir det inget enstaka tankefel.

    Sen finns boken att läsa på nätet och stycket det handlar om finns på sidan 27-28.

    http://www.primavi.se/maten.pdf

  30. Yo
    Peter på Hyperlipid har hittat ett nytt paper om blodsockerreglering som är oberoende av insulinnivåer. http://high-fat-nutrition.blogspot.com/2011/02/normoglycaemia-indepen... Som vanligt lite över min nivå, men intressant. Ser fram emot hans kommande analys av potatisdieten.
  31. Jonas
    Jag fattar inte varför allt måste dras till sin spets hela tiden. Väldigt få sanningar inom vetenskapen gäller för evigt, utan mer så länge ingen hittar nya fynd. Vi har i allmänhet en osund övertro på forskare, läkare å andra auktoriteter, och skulle ta allt vi läser och hör med en nypa salt. Jag skulle misstänka att folkslag över hela klotet hade lite olika matvanor beroende på tillgång, och inget konstigt med det. Att en hel del människor. Tycks tåla livslångt högt intag av kolhydrater medans andra drar på sig sjukdom snabbt tyder väl mer på att åt minstone delar av mänskligheten kan vara genetiskt anpassad för detta? Aall
  32. Simon Lundmark
    @59, Lund:

    Det finns betydligt fler saker som påverkar ämnesomsättningen än tyroxin och trijodtyronin. Som konkreta exempel kan man väl ge leptin, ghrelin, adiponectin och insulin mfl. Insulinproduktionen är ju uppenbart olika mellan individer (ja uh, diabetes är väl ett ganska konkret bevis). Jag menar inte att människor har helt olika ämnesomsättningar i hur de fungerar utan snarare sagt att människor här individuella nivåer på alla ämnen som utgör ämnesomsättningen. Jag trodde att det var uppenbart att det var vilket jag åsyftade, men uppenbarligen inte. Har jag korrigerat det tillräckligt mycket för att du ska anse att det är korrekt eller sitter du på någon intressant information som inte jag fått ta del av?

  33. Göran S
    Hej, jag rekommenderar er en bra läsning kring LCHF, stärkelse etc enligt länkarna nedan:

    http://www.drmcdougall.com/res_high_protein_diets.html
    http://www.drmcdougall.com/res_arthritis.html
    http://www.drmcdougall.com/res_new_atkins.html

    Dr John McDuogall jobbar sedan 30 år tillbaka med diabetes samt hjärt kärl patienter i USA med mycket stor framgång

    MVH Göran

  34. Göran S
    Hej igen. här kommer mer forskning som gjorts av Esselstyn et al på hjärt- kärlpatienter med en kost bestående av växtbaserad näring. Dessutom länk till T Colin Campbells sida.

    http://www.heartattackproof.com/resolving_cade.htm
    http://www.heartattackproof.com/reversal01.htm
    http://www.heartattackproof.com/study01_background.htm
    http://www.tcolincampbell.org/plant-based-nutrition/category/general-...

    MVH Göran

  35. Zepp
    http://www.cholesterol-and-health.com/China-Study.html

    "Why does Campbell indict animal foods in cardiovascular disease (correlation of +1 for animal protein and -11 for fish protein), yet fail to mention that wheat flour has a correlation of +67 with heart attacks and coronary heart disease, and plant protein correlates at +25 with these conditions?"

    http://www.kostdoktorn.se/veganbibelns-fall

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg