Kolhydratbaserad evolution?
16 februari 2011 av Dr Andreas Eenfeldt
i Mats Reimer
i Mats Reimer Den bloggande barnläkaren Mats Reimer tar upp en intressant diskussion idag: är människor anpassade till att äta kolhydrater i form av stärkelse? Och i så fall hur mycket, och vilken sort?
85 kommentarer
Sen är det ju en annan sak om blodsocker/ insulinregleringen blivit förstörd, då är ju stärkelse ett problem.
Att det äldsta metabola bränslet, ett bränsle som vår hjärna inte klarar sig utan, och som vår kropp uppenbarligen är väldigt anpassad till (stärkelse börjar brytas ner till glukos redan i munnen m h a amylas) skulle va farligt (som sagt, om du är frisk) ter sig lite bisarrt. Sett ur ett evolutionärt perspektiv så är glukos så viktigt att vi utvecklat ett sätt att syntetisera det om vi inte får i oss det från kosten.
Fruktos däremot verkar kroppen vilja undvika åt få ut i blodomloppet till varje precis (och tunntarmen och levern får betala priset).
Glutenspannmål (och andra växtdelar som innehåller antinutrienter), fruktos och processade växtoljor tror jag vi bör minimera intaget av om vi vill leva långa, hälsosamma liv.
Att få ett bra insulinsvar efter en måltid är bara naturligt. Så ska det vara om man är frisk och det är det vi har insulin till. Den stora frågan är ju vad som gör att mekanismerna havererar. När systemet väl har havererat så är det inte mycket att göra. Personligen har jag svårt att se att en person som äter stora mängder potatis och banan men inget godis, läsk, vetebröd och bakelser, skulle få metabola syndromet.
kul att läsa din solskenshistoria :-)
Skulle vara jätteintressant att få veta lite mer om hur vad/hur mycket du ätit/tränat!
Vilka nivåer kalorier/kolhydrater/fett/proteinligger du på?
Vet du om du både gått ner i fettvikt och upp i muskelvikt?
Det där med näringsbrist är spännande. Då kommer man in på Jon Gabriels teorier om stress och svält. Att man blir fet av svält för att kroppen höjer sin "weight set point" för att man ska lagra all energi man kan och därmed överleva nästa svältperiod.
Gary Taubes skriver ju en del om det i sin nya bok också. Att det förr i tiden kallade för "malnutrition" när folk var feta istället för "overnutrition".
En tanke är ju att att spannmålet förstörde hennes metabolism (fick henne att utveckla insulin-/leptinresistens tex) vilket medförde att ett högt intag av stärkelse gjorde henne sjukare och fetare (eftersom kroppen inte kan ta hand om glukos på ett normalt sätt längre).
Om hon fått i sig samma mängd stärkelse från, säg, rotfrukter är det inte alls säkert att hon varit lika sjuk och fet.
Vilken konsensus talar du om ? "Konsensus brukar väl vara att människor har olika ämnesomsättningar "
Nej, människor har i allmänhet inte olika ämnesomsättningar, möjligen har de olika mänder av TSH=stimulernade hormon, som stimulerar sköldkörteln att producera sina egna hormon--> T3, T4, som är aktiva i ämnesomsättningen.
På tal om det, den här China Study och allt till trots (jag tror inte det går att lita på ett enda ord som står däri längre) vet vi egentligen vad de fattiga i kina äter? Äter de mycket ris och grönsaker och lite kött och fett? Äter de fullkornsris? Äter de oljor? Soja(bönor)? Äter de verkligen lite fruktos genom frukt? Och är de verkligen alla smala? Eller var de det för årtionden sen, då man åt en annan kost än vad som längre kan observeras?
Sockergödda kinesiska barn opereras numera också med gastric bypass (jag ryser). Man får förmoda att de dricker coka cola och äter pommes frites...
I norra Kina som är rätt bördigt åt man tradionellt rätt mycket sötpotatis och gris, i söder är det väl mer tropiskt klimat och där vad jag förstår åt man massor av ris o grönsaker.
I inlandet odlas säd, främst vete och där finns oxå öknar. de fattiga kunde få livnära sig på gröt tre gånger om dagen.
http://www.kostdoktorn.se/veganbibelns-fall
http://www.westonaprice.org/traditional-diets/630-food-in-china.html
Då jag var i Peking för 15 år sedan, kikade jag i matlådan som en arbetare öppnade. Det jag såg där var en liten bit vitt bröd och ca. två matskedar vitt ris.
Det skilde sig markant från vad vi turister åt, vår guide stannade utanför matsalen när vi åt våra måltider.
Ja vad kan man dra för slutsatser av det egentligen?
På Kitava existerar inte cancer, men de äter en jäkla massa kolisar.
Cancerceller gillar glukos, men senare forskning visar att de jublar när de får fruktos...
Cell Cycle. 2010 Sep 21;9(17).
Ketones and lactate "fuel" tumor growth and metastasis: Evidence that epithelial cancer cells use oxidative mitochondrial metabolism.
http://en.wikipedia.org/wiki/Reverse_Warburg_Effect
Jag har följt skaldemans ägg och makrillfakir till stor del. Med tillägg av en ungefärlig matsked cocosa cocosfett (köpt på hälsokost) och samma mått rapsolja ,en 6 - 7 mandlar följer åxå med ner i matlådan.
Så 2 ägg , en burk makrill i tomatsås (vilken skrapas av) några mandlar cocosfett och rapsolja. Jag brukar skämta med mina arbetskamrater och kalla det för köttsallad.
Supenyttigt - går snabbt att fixa (Jag kokar 12 ägg åt gången som jag har i kylen allt enligt skaldemans rekommendation).
En hel del grillad kyckling , fläskkotletter , ostomeletter och liknande slinker åxå ner till middag och ibland blir det vispad grädde med riven kokos och frysta bär. När jag vill lyxa. Vin dricker jag åxå på helgen ibland.
Jag äter inget på frukost/förmiddag överhuvudtaget eftersom jag inte behöver - mår perfekt ändå - så innan lunch blir det bara vatten och kaffe.
Varje dag blir det ca 40 minuter i löpslingan (utomhus) och varannan dag magövingar till det och varannan dag armar och bål. Ska börja simma nu i vår tänkte jag.
Glöm inte D-Vitamin , jag kör också Magnesium , B-Calm och en halv "en om dan" varje dag.
http://www.youtube.com/watch?v=uCFZoqmKf5M&feature=player_embedded
Vi är omnivorer. Att vi skulle vara carnivorer är det enbart ett fåtal knäppgökar som påstår.
Människan kan må bra och fungera på kolhydratsnivåer upp till 60-70% kolhydrater. Det finns många naturfolk som har levt på den mängden.
Det viktiga är såklart att vi äter rätt kolhydratkällor och att vi håller oss fysiskt aktiva. Dåliga kolhydratkällor kombinerat med fysisk inaktivitet är den sanna boven bakom dagens fetmaexplosion!
Hittade följande rader i en artikel ("Maten vid borde äta som håller oss normalviktiga och vid god hälsa hela livet") skriven av en läkare vid namn Jenny Reimers:
"All stärkelse blir druvsocker och börjar brytas upp redan i munnen. Allt
druvsocker går direkt in i blodet. Mängden 3 stora potatisar blir alltså lika
stora mängd druvsocker i blodet - och det sker fort. Potatisens amylopektin
blir mycket snabbt mycket blodsocker. Likartat är det med t.ex. mjöl, pasta,
ris och hela sädeskorn.
1 dl mjöl, pasta eller korn kan också sägas motsvara ungefärligen 1 dl druv-
socker och då ännu mer beroende på tillagningen, men amylos bryts ned
något långsammare jämfört med potatisens amylopektin.
Detta kan jämföras med 1 dl vanligt raffinerat
strösocker, sackaros, som blir 1/2 dl druvsocker och 1/2 dl fruktsocker."
Nej, inte direkt.
Få http://www.fineli.fi kan du få se att potatis innehåller ca 15 g stärkelse/100 g, mjöl 70 g stärkelse / 100g, pasta 65 g stärkelse/100 g. (Druvsocker är ju 100% glukos, som stärkelsen bryts ned till.) På ett mjölpaket jag (trots allt) har står det att 1.5 l är ca 1 kg, så 1 dl mjöl motsvarar 67 g, och alltså ca 45 g stärkelse. Å andra sidan väger 1 dl druvsocker ca 150 g, varav allt är glukos. Så hon överdriver 3 ggr i fallet mjöl, och jag tror inte att det är mindre för övrigt. Och hur det skulle kunna bli mer glukos av tillagningen vet jag inte, såvida man inte tillsätter det, såklart.
Fast jag rekommenderar dig ändå att skippa mjölet och pastan i möjligaste mån.
http://www.kostdoktorn.se/norsk-fotbollssucce-pa-lchf
Det finns också lite mer ingående förklarat här, den 9:e februari:
http://ngruppen.blogspot.com/
Hon försöker bara illustrera att det spelar mindre roll var sakariderna kommer ifrån, det blir blodsocker iallafall!
Resultatet blir i vilket fall att läsare kan tolka det bokstavligen, precis som Bo i # 71 gjorde.
Enligt någon i diskussionen under kostdoktorslänken förekom det dock på flera ställen i boken och då blir det inget enstaka tankefel.
Sen finns boken att läsa på nätet och stycket det handlar om finns på sidan 27-28.
http://www.primavi.se/maten.pdf
Det finns betydligt fler saker som påverkar ämnesomsättningen än tyroxin och trijodtyronin. Som konkreta exempel kan man väl ge leptin, ghrelin, adiponectin och insulin mfl. Insulinproduktionen är ju uppenbart olika mellan individer (ja uh, diabetes är väl ett ganska konkret bevis). Jag menar inte att människor har helt olika ämnesomsättningar i hur de fungerar utan snarare sagt att människor här individuella nivåer på alla ämnen som utgör ämnesomsättningen. Jag trodde att det var uppenbart att det var vilket jag åsyftade, men uppenbarligen inte. Har jag korrigerat det tillräckligt mycket för att du ska anse att det är korrekt eller sitter du på någon intressant information som inte jag fått ta del av?
http://www.drmcdougall.com/res_high_protein_diets.html
http://www.drmcdougall.com/res_arthritis.html
http://www.drmcdougall.com/res_new_atkins.html
Dr John McDuogall jobbar sedan 30 år tillbaka med diabetes samt hjärt kärl patienter i USA med mycket stor framgång
MVH Göran
http://www.heartattackproof.com/resolving_cade.htm
http://www.heartattackproof.com/reversal01.htm
http://www.heartattackproof.com/study01_background.htm
http://www.tcolincampbell.org/plant-based-nutrition/category/general-...
MVH Göran
"Why does Campbell indict animal foods in cardiovascular disease (correlation of +1 for animal protein and -11 for fish protein), yet fail to mention that wheat flour has a correlation of +67 with heart attacks and coronary heart disease, and plant protein correlates at +25 with these conditions?"
http://www.kostdoktorn.se/veganbibelns-fall