Hönan, ägget och tarmfloran

Bakterier

Bakterier

Påverkar bakterierna i våra tarmar vår hälsa och vikt? Svaret är säkert ja, men det återstår att visa hur mycket och på vilket sätt.

På senare år har teknisk utveckling gjort det allt lättare att forska på vilka bakterier vi har i vår tarmflora. Allt mer visas det finnas statistiska samband mellan vissa typer av bakterier och sjukdomar, såsom fetma och diabetes.

Problemet är det vanliga: forskare och journalister börjar genast sätta likhetstecken mellan statistiska samband och orsakssamband. Det är så våra hjärnor fungerar, de fantiserar genast fram en möjlig historia för att förklara fynden och ofta leder det fel. Att hitta sanningen är mer komplicerat.

Ger vissa bakterier fetma, eller ger en viss livsstil (exempelvis sockerfylld skräpmat) både fetma och påverkad tarmflora? Med andra ord: Vad är hönan och vad är ägget? Det är en svårare fråga att svara på.

Kan man långsiktigt påverka sjukdom eller vikt hos människor genom att tillföra snälla bakterier (”probiotika”) till tarmen? Det återstår till större delen att bevisa. För närvarande finns fler frågor än svar.

Mer hos Ann Fernholm:

14 Kommentarer

  1. Javisst! Att det sedan går att tjäna miljarder på att sälja probiotika lär knappast minska viljan att se ett orsakssamband.
  2. chilisalsa
    Å andra sidan kan man tjäna miljarder på att sälja nyttigt oxå....
  3. Konsument
    Diverse "probiotika" finns ju i dagsläget i form av små yoghurtar eller litervis. Om jag minns rätt så innehåller de bärsmak, men kanske också annan sötma. Eller?

    På vad sätt är den probiotikan hälsosam?

  4. Jonas A
    Verum med naturell smak är den enda osötade som jag har hittat. Kan inte säga att jag har upplevt att den gör så mycket nytta dock.
  5. Majoren
    Jag har lärt mig att vi har ca ett kilo bakterier i vårat tarmsystem. Bakteriernas sammansättning är inte statisk utan ändras beroende på vilka matvanor vi har.
    Jag sälv har aldrig haft krånglande mage men fick det under en knapp vecka när jag lade om kost till LCHF.
    Om jag av en händelse får i mig bröd eller annan mjölmat reagerar min mage omdelbart men jag vet att magen anpassar sig snabbt.
    Min hund reagerar också negativt på kostomläggning när man tex byter foder, så för mig är det självklart att "hönan" är maten vi äter och typen av tarmbakterier är kroppens anpassning till denna dvs "ägget".
    Att tro att en injicering av främmande tarmflora blir bestånde utan en kostomläggning känns därför korkat.
  6. Även om detta än så länge bara är en hypotes (stödd av ett mindre antal bra studier) så är det en vacker hypotes som skulle kunna vara en del i att förklara den "felande länken" i insulinhypotesen, nämligen varför inte alla folk som äter mycket kolhydrater t ex i form av potatis eller sötpotatis drabbas av västerländska sjukdomar som fetma, diabetes och hjärtsjukdom. Det måste finnas en annan faktor än enbart mängden kolhydrater i födan.

    En rimlig hypotes är att det är de icke-cellulära kolhydraterna (socker och finmalt vetemjöl) som kännetecknar den västerländska kosten som är boven i dramat via påverkan på vår tarmflora. Har tidigare skrivit om denna vackra hypotes här : http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/9604/Ny-hypotes-om-...

    En bra genomförd studie (dock på möss) visar att förändringar i tarmfloran kan förklara 20 % av viktnedgången vid gastric bypassoperationer:
    http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/10113/Andrad-tarmfl...

    Jag tror att detta nya forskningsfält har en stor potential för att öka vår förståelse för Västerlandets sjukdomar. Tyvärr ökar den även livsmedels- och läkemedelsindustrins möjligheter för att skapa nya,patenterade prebiotiska preparat som kommer att hävda att om dessa intas så kan vi glatt fortsätta äta skräpmat utan några hälsokonsekvenser.

    Svar: #9, #12
  7. Kattmoster
    Som jag ser det är detta intresse för bakterier och probiotika bara ännu ett försök att komma undan vad det handlar om, nämligen fel kost.

    Det är dessutom lite sjukt att försöka hitta botemedel/symtomhämmare så att man kan fortsätta med en dålig kost istället för att äta artegen föda.

  8. Connor
    1/2 - 1dl yoghurt kostar inte så mycket… dessutom kan man "låna" lite goa bakterier från inköpt yoghurt och göra egen till avsevärt mycket mindre pris…
  9. En rimlig hypotes är att det är de icke-cellulära kolhydraterna (socker och finmalt vetemjöl) som kännetecknar den västerländska kosten som är boven i dramat via påverkan på vår tarmflora.

    En rimlig hypotes, men onödig. Eftersom socker har en annan effekt i kroppen via stora doser fruktos och finmalt mjöl via extremt snabbt upptag (extremt hög glykemisk belastning) så kan spekulationerna om effekt via påverkad tarmflora vara överflödiga.

  10. Men det förklarar inte studien på möss där helt sterila möss fått tarmflora transplanterad från antigen 1) gastric-bypassopererade möss 2) möss som kaloribantats ned i vikt lika mycket som GBP-mössen eller 3) möss som inte kaloribantats eller gjort GBP. De sterila möss som fått tarmflora från GBP-möss minskade i vikt vilket de andra två grupperna av transplanterade, sterila möss inte gjorde. Kosten var den samma i alla tre grupperna.

    Det är svårt att hitta någon förklaring förutom tarmfloran till detta resultat. Ja, denna studie bör göras på människa och på andra djur en möss men om enbart tarmfloran kan påverka vikten hos möss är det inte alltför långsökt att tro att det kan var giltigt även för människa.

    Svar: #11
  11. Visst finns det några intressanta resultat från korta studier på möss. Och kanske har tarmfloran viss betydelse för vikten även hos människor, kanske även i längden. Men det är ännu tämligen spekulativt, inget som är bevisat. Och även om det skulle vara så återstår frågan hur man i praktiken får en bra tarmflora. Gissningsvis handlar det ändå om att äta bra mat.
  12. Ann Kristin
    Kan det inte vara så att insulinet är boven? Mycket finmalt mjöl och socker redan från barndomen, samt alldeles för lite fett (den fetmavåg som ligger bakom de senaste 30 årens problem) som tidigt driver på blodsocker-insulin? Uppenbarligen tålde ju flertalet kolhydrater även i Sverige på 1960-talet. Typ 2 diabetes och fetma går ju hand i hand med ökande blodsockernivåer och därmed högt insulin/insulinresistens.

    Att blodsocker-insulin kan påverka även tarmfloran är inte omöjligt. Tänk vad som händer i munnen när vi äter socker och mjöl.

  13. Gustaf
    Här är en mycket intressant intervju med läkaren och forskaren Natasha Campbell-McBride:
    http://www.perfekthalsa.se/mental-halsa/autism-adhd-add-dyslexi-och-a...

    Den handlar om tarmflorans påverkan på resten av kroppen. Intervjun och hennes bok borde läsas av alla.

    Doc: Hur kan du kalla en alternativ hypotes onödig och överflödig bara för att det finns andra möjliga förklaringar? Snälla, fortsätt att ha en öppen syn för nya förklaringar, det är den öppna synen som har gjort dig till den upplysningsman du är idag.

    Angående probiotika och om det är nyttigt eller inte. Den kassa probiotikan som säljs i i form av sötad yoghurt och liknande är nog inte speciellt nyttig men däremot probiotika i form av naturligt syrade grönsaker:
    http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9171262539

    Svar: #14
  14. rtgh
    Doc kan absolut inget om medicin

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg