Hearing om fett på Hjärt-Lungfonden

Man kan nu läsa en sammanfattning från Hjärt-Lungfondens hearing om fett i kosten 23/10. Meningarna om naturligt mättat fett var delade. Men de flesta verkar ha varit överrens om att totalmängden fett inte behöver minskas.

Om hearingen.

Sammanfattning av deltagarnas anföranden på Hjärt-Lungfondens hemsida.

Anföranden

Jag rycker här ut de enligt mig mest intressanta punkterna från sammanfattningen ovan, och kommenterar:

lars berglundProfessor Lars Berglund, University of California, Davis

Vad är fett? Kan man tala om ont och gott fett?

Mättat fett:
• Ökar halterna HDL, LDL och triglycerider i blodet
• Finns i animaliskt fett samt i tropiska oljor som kokosolja och palmolja
• Har en negativ verkan på kolesterolomsättningen genom sin påverkar på LDL-receptorn

Högt HDL är väldigt bra vid riskvärdering… Påverkan på LDL-receptorn – någon som vet vad han pratar om?

Effekten av kolhydrater
• ökar halten triglycerider och sänker halten HDL i blodet
• ger en ökad exponering av aterogena lipider över tid
• ger ökad inflammatorisk börda
• påverkar insulinkänsligheten negativt

Intressant att detta togs upp, fettsnål kost innehåller ju i praktiken alltid mer kolhydrater – med enligt ovan minst fem ogynnsamma effekter.

Professor Gunnar Johansson, Folkhälsoinstitutet

Tillförlitligheten i data om kostintag

Herr ”surt sa räven” alltså.

Handlade mest om att det ”finns många svårigheter när det gäller att samla in tillförlitliga data i en koststudie”.

Professor Dag Steinar Thelle, Oslo universitet

Sambandet mellan fettintag och hjärt-kärlsjukdom

Det finns en rad olika studier från hela 1900-talet som visar på samband mellan ateroskleros och kostintag. En av dem är den 25 år gamla Seven Countries-studien som visar att hjärtsjukdom är knutet till fettintaget

Denna är gammal och hårt ifrågasatt.

Men andra studier visar att de bidragande faktorerna till hjärt-kärlsjukdom är många och varierar mellan populationerna, vilket gör att sambanden inte är så enkla som man tidigare trott.

Några exempel på undantag från mönstret är en studie av innuiterna på Grönland som äter mycket fett och har låg förekomst av hjärt-kärlsjukdom, en studie av invånarna på Kreta som äter mycket fett men har låg förekomst av hjärt-kärlsjukdom samt en studie av massajerna i Kenya som dricker mycket mjölk men har låg förekomst av hjärt-kärlsjukdom. Vi har även de så kallade franska paradoxen.

Utifrån de vetenskapliga fakta som framkommit i studier, höjer fettintag risken för hjärt-kärlsjukdom?
• Totala intaget? Nej
• Transfetter? Ja
• Fet fisk? Nej, intag rekommenderas.
• Oljesyror? Nej, intag rekommenderas.

Sammantaget: totala fettintaget spelar ingen roll för hjärtsjukdom, och det är mycket tveksamt om mättat fett gör det.

peternilsson1Professor Peter Nilsson, MAS

Erfarenheter från kontrollerade behandlingsstudier

Primärpreventionsstudier

Hooper, metanalys, BMJ 2001
Omfattade 27 studier med 30 000 deltagare.
Visade på liten reduktion av hjärt-kärlsjukdom (CVD) vid modifiering av fettintag. Den största positiva effekten syns i de längre studierna.

Det fanns totalt sett ingen signifikant effekt!

Women’s Health Initiative, 2006
Omfattade 48 000 kvinnor som passerad menopausen. 40 procent åt kost med lågt fettinnehåll och mycket grönsaker och frukt, 60 procent utgjorde kontrollgrupp.
Resultatet visade ingen skillnad i kranskärlssjukdom…

Redan hjärtsjuka fick däremot signifikant fler hjärtinfarkter av fettsnål kost!

Brunner, cochraneanalys, 2007
Omfattade 38 studier.
Visade att reducerat intag av fett inte påverkar dödligheten i hjärt-kärlsjukdom..

Den israeliska studien från 2008
Omfattade 322 personer.
Jämför diet med lågt fettintag, diet med lågt intag av kolhydrater och Medelhavskost och dess påverkan på vikten samt olika riskfaktorer.
Låg-kolhydratdieten ledde till den snabbaste viktminskningen… Lågfettdieten gav lägst viktminskning.
Låg-kolhydratdieten gav bäst utslag vad gäller lipidnivåer…

Och fettsnål kost sämst.

mailishelleniusProfessor Mai-Lis Hellénius, Karolinska institutet

Dagens kostråd

Kostråden omfattar:
• Mer fisk
• Mer grönsaker
• Mer fibrer
• Mindre socker
• Mindre salt
• Koll på fetternas kvalitet
• Ordentlig måltidsordning

Sannolikt är vikten av mer fibrer och mindre salt överskattad… för att inte tala om det naturliga mättade fettet som avses med ”fettkvalitet”. Intressant att fettmängden inte alls nämns här heller!

Om man konkretiserar detta handlar det om:
• Ett halvt kilo grönsaker och frukt per dag, det vill säga två rejäla nävar grönsaker och ett par frukter
• Fisk tre gånger i veckan
• Olja
• Grovt bröd
• Mycket snålt med söta drycker och lösgodis
• Regelbundna måltider

Några av de studier Mai-Britt Hellénius refererade till:
• Den kraftiga minskningen av antalet hjärtinfarkter i Finland 1972-1992 som gick hand i hand med en massiv kampanj med målet att få befolkningen att byta ut feta mejeriprodukter mot magra

Sen slutade många röka och så många andra saker hände under dessa 20 år att det borde anses löjligt påstå att vi vet något om effekten av just de ändrade mejerivarorna.

• Den italienska metastudien från 2008 som visar att den som äter Medelhavskost minskar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom,, cancer och degenerativa sjukdomar som Parkinson och Alzheimer.

Epidemiologisk studie, visar ej orsakssamband.

• Finnish Mental Hospital Study som visar ett klart samband mellan hjärt-kärlsjukdom och fettkvalitet hos patienter inlagda på mentalsjukhus

En ickerandomiserad studie gjord på 60-talet med mängder av brister, att den fortfarande är bästa ”stödet” för att mättat fett skulle vara farligt säger egentligen allt. Dr Tore Persson som var med på mötet kommenterade och sågade tydligen studien som den ”värsta pekoral” han läst…

• Oslo Diet and Smoking Study som visar att de deltagare som var med i interventionsgruppen 24 år senare uppvisade halverad mortalitet

Och hur mycket beror på att många slutade röka? Det kan man inte veta.

Professor Göran Berglund, Lunds universitet

Dags omvärdera kostråden?

Om man tittar på senare observationsstudier så visar de inget samband mellan totalt fettintag och kranskärlssjukdom (CHD), inget samband mellan intag av mättat fett och CHD, ett negativt samband mellan intag av fleromättat fett och CHD och ett positivt samband mellan intag av transfetter och CHD.

När det gäller sambandet mellan mättat fett och kolesterolvärdet visar korta labbstudier på ett sådant samband, medan de flesta epidemiologiska studier inte uppvisar något samband.

lindebergDocent Staffan Lindeberg, Lunds universitet

Dags omvärdera kostråden?

Paleolitisk kost
Bra och riskfritt att äta:
Grönsaker, rotfrukter, frukt, kött, fisk, skaldjur, ägg, nötter

Tillför bröd, mjölk och matfett något av betydelse?

wulfbeckerProfessor Wulf Becker, chefsnutritionist, Livsmedelverket

Vad säger ansvariga myndigheter?

De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) togs fram 2004… De är avsedda för planering av kost för friska individer som är normalviktiga, alltså ej sjuka, obesa eller underviktiga

Och de som blir sjuka av dem bör alltså äta annorlunda?

Studier som är gjorda efter 2004 har bland annat visat att fullkort, kostfibrer, frukt och grönt sänker risken för hjärt-kärlsjukdom, liksom DASH-diet och Medelhavskost

FEL, Becker gör här misstaget att förutsätta orsakssamband hos statistiska samvariationer.

Även linolsyra sänker risken medan studier avseende mättat fett givit blandade resultat.

En översyn av NNR inleds troligen under 2009 och eventuellt kommer den att fokusera på nya rön inom områdena fett, kolhydrater och D-vitamin.

Dr Torsten Mossberg, Socialstyrelsen

Vad säger ansvariga myndigheter?

Livsmedelverkets uppgift är att ge råd om bra matvanor på befolkningsnivå medan Socialstyrelsens uppgift är att ge råd om kost och näring vid behandling av patienter inom vård och omsorg.

Det pågår ett arbete med en bilaga baserad på underlag från SBU med kostråd som ska följa med i Nationella riktlinjer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Kommentar

Jag kan inte se att anförandena visade någon tydlig bild när det gäller naturligt mättat fett, meningarna verkar vara delade. Det vetenskapliga stödet är fortfarande lika obefintligt, vilket bland annat Berglund förde fram. Claude Marcus var med och vädjade om konsensus. Något som Berglund avfärdade.

Oenigheten bland alla dessa professorer gör det än löjligare att talesmannen för Hjärt-Lungfonden härom dagen beklagade att inte alla svenskar visste hur ”farligt” mättat fett var.

De flesta på hearingen verkar däremot ha varit överrens om att totalmängden fett inte är något man behöver hålla nere! Intressant även att riskerna med överdriven kolhydratkonsumtion togs upp.

På det stora hela verkar mötet ha varit ganska bra tycker jag, som inte var där tyvärr.

I media

SVD: Hört på Hearing om kostråd

Läs mer

Fett-strid i morse

Tidigare inlägg i kostråds-debatten

9 Kommentarer

  1. RolfL
    Wulf Becker sa:
    "De nordiska näringsrekommendationerna (NNR) togs fram 2004… De är avsedda för planering av kost för friska individer som är normalviktiga, alltså ej sjuka, obesa eller underviktiga"

    Det vill säga, att när alla friska smala personer blivit sjuka och överviktiga av NNR kosten, så gäller den inte längre!!

    Vad gör man då?

    Svaret är LCHF!

  2. Angående studien som visar förbättring på 20 år, vilken typ av förbättring visade den? Behandlingsmetoderna vid akuta hjärthändelser har ju under den tiden förbättrats radikalt, hur många hade dött med oförändrade behandlingsmetoder?

    Är det kostens förtjänst att man kan leva tio år längre med ett nytt hjärta eller tjugo år extra med en bypass-operation? Ballongsprängning?

    Jag tror inte ens att man behöver blanda in rökningen för att såga studien.

  3. rylandes
    Lars Berglunds första rad :
    "mättat fett: Ökar halterna HDL, LDL och triglycerider i blodet"

    Att det ökar HDL samt ibland LDL har jag sett. Men att det skulle öka triglycerider är nytt för mig. Brukar man inte säga tvärtom. Sen tog han aldrig upp det här med små täta LDL partiklar. Är detta fortfarande kontroversiellt?

  4. Mitt TG på 0,5 säger nog annorlunda, och det på en mätning direkt efter 5 dagar av att äta enbart ägg (20 st/dag, tot. 30g dietärt kolesterol).
  5. KE, precis

    rylandes,
    ja det är rätt dumt. Mättat fett kan säkert höja TG jmf med att fasta.... men det höjer definitivt inte TG så mycket som att äta kolhydrater gör. Och det blir ju oftast resultatet om man försöker äta fettsnålt.

    Små täta LDL vill nog en del inte höra talas om eftersom det kullkastar hela basen för teorin om "mättat fett är farligt" (=höjer LDL). Men man kommer oundvikligen bli tvungen att ta till sig den kunskapen framöver.

    MJ,
    själv har jag också haft TG på superlåga 0,5 efter mycket mättat fett i maten...

    Men ditt äggätande? hehehe helt galet! 🙂

  6. Karl E. Arfors
    Små täta LDL-partiklar som ökar risken för Hjärtsjukdom och död var ett bidrag från Ronald Krauss - det var de små partiklar som återvänder efter Triglyceridtransporten. Det var en besvärlig metod som kräver ultracentrifugering - som man inte orkade med att bry sig om, även om man samtidigt visade att de stora fluffiga partiklarna som ökar vid fettintag inte var förbundna med ökad risk i hjärt-sjukdomar.
    Den nya metod som kommit fram är en standardiserad immunologisk teknik som antalsbestämmer "de små densa" = Apolipoprotein B (ApoB). Ibland bestämmer man också Apo A1 (lika med HDL) också immunologisk teknik. Litteraturen har i år 2008 exploderat-med mer än 8 arbeten som visar på klar fördel Apo B/Apo A1 eller också bara Apo B som Mai-Lis Hellenius har publicerat under 2007 och 2008. Vid hearingen Hj/LungF frågade jag henne vad höjning av ApoB berodde på - det visste hon inte. Det är alltså de små densa. Hon har klarat sig för länge utan kunskaper. Liksom många i det föreläsande gänget på denna hearing. Från "lyssnarna" kommenterade Åke Bruce "att den absolut bästa studien var den finska mentalsjukhusstudien" som Tore Persson sågade - den diskussionen är inte slut än.
    karl
  7. Surfaren
    Forskning - ? (Hjärt-Lungfondens hemsida)

    Citat:...Inte heller avvikande nivåer av triglycerider, LDL och HDL – det ”onda” respektive ”goda” kolesterolet i blodkärlen. – spelar någon roll för den genetiskt medförda risken att insjukna. ... Slut citat.

    http://tinyurl.com/6pf52o

  8. RolfL
    Har kosten nån betydelse?
    Intressant inlägg på Toxiska epistlar om fett och kost med bl.a. Göran Berglund:
    http://blogg.passagen.se/millimetervagor/entry/har_kosten_n%C3%A5n_be...
  9. RolfL
    Kopierat direkt från Hjärt-Lungfonden ang en undersökning om folks kunskap om fetter:
    /– Det är allvarligt att så många har dålig kunskap om fett i kosten. Vilken slags fett vi äter har stor betydelse för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar, säger Roger Höglund, informationschef på Hjärt-Lungfonden.

    Synovateundersökningen visade också att var femte svensk, 22 procent, tror att man helst bör äta mättat fett, vilket går stick i stäv med dagens kostrekommendationer som går ut på att minska på det mättade fettet. /

    http://www.hjart-lungfonden.se/sv/HLF/Pressrum/Pressmeddelanden/En-av...

    En pdf-fil med sammandrag av undersökningen:
    http://www.hjart-lungfonden.se/PageFiles/3395/Svenskarnas-kunskap-om-...

    Man kan ju undra vem som vet något och vad dom vet.

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg