Fusk i studier på läkemedel

Senaste Läkartidningen innehåller en skrämmande artikel om det utbredda fusket med läkemedelsföretagens studier. Resultat? Medicinerna verkar effektivare och säkrare än de är.

Forskningsfusk

Här är några av de fuskmetoder som ibland används av läkemedelsföretag:

”Publikations-bias” – Studier som inte visar någon effekt begravs, och blir aldrig publicerade. Studier som visar effekt kan publiceras flera gånger i olika tidskrifter. Detta gör att  effekten överskattas när man gör genomgångar av forskningen på ett område.

”Spökskrivning” – Läkemedelsföretaget skriver själva ihop en studie, och betalar etablerade forskare för att få publicera studien i deras namn. På så sätt ser det felaktigt ut som oberoende forskning, och man kan även gömma undan obehagliga fakta.

Byte av ”primära effektmått” – När en studie designas bestämmer man ett visst mått som skall användas på effekten. Om studien inte visar någon effekt där händer det att man i efterhand ändrar till något annat mått som visat effekt (exempel). Detta strider mot forskningetik. Även sockerpiller visar statistiskt signifikant positiv effekt i 2,5% av fallen. Om man väljer mått fritt i efterhand är det alltså lätt att ”tillverka” ett positivt resultat.

Exempel

Detta problem har länge diskuterats, men i år har ett antal studier av det hela publicerats som visar hur omfattande det faktiskt är.

Januari 2008. Publication bias. Var tredje av ett 70-tal studier på antidepressiva läkemedel hade inte publicerats. Av 37 studier som visade effekt var en opublicerad. Av 36 som inte visade effekt var tre korrekt publicerade. NEJM

April 2008. Spökskriveri. 16 av 20 Vioxx-studier skrevs av personer anställda av läkemedelsföretaget, men publicerades med utomstående forskare som förstaförfattare. JAMA

Hårda ord

Publiceringarna har fått både nuvarande och före detta chefredaktörer för internationella medicinska tidskrifter att skriva osande ledare och kommentarer kring läkemedelsindustrins inblandning i den kliniska forskningen, som de menar har resulterat i att hela forskningens trovärdighet kan ifrågasättas.

Så här säger Marcia Angell, tidigare chefredaktör för NEJM (en av de högst ansedda medicinska tidskrifterna):

”…det enda som riktigt går att lita på är att effekten av läkemedel som beskrivs i företagssponsrade studier sannolikt är betydligt lägre än vad som framgår av artiklarna.”

Det är en bra sammanfattning tror jag. En logisk följd: om man som läkare behöver fundera på om det är värt att sätta in en viss medicin, så är svaret antagligen nej.

Läs mer

Hela artikeln här:
Läkartidningen: Kan man lita på kliniska studier? (PDF).
Artikeln innehåller rikligt med exempel på forskningsfusket.

Mer om tveksamma mediciner och studierna bakom dem kan läsas här:
Gamla i Sverige drogas med livsfarlig medicin
Äter du Ezetrol? (blodfettsmedicin utan visad hälsoeffekt)
Bantningsmedicinen Acomplia stoppas

Alla tidigare inlägg om läkemedel