Föreläsning med Gary Taubes

En ny föreläsning med Gary Taubes har dykt upp på nätet. Gary Taubes, som många vet, är antagligen den största gurun i världen inom lågkolhydratkost. Han är en amerikansk vetenskapsjournalist och har skrivit stora artiklar i ämnet både i Science och New York Times. I höstas kom Good Calories, Bad Calories – vilket numera är bibeln när det gäller vetenskapen bakom lågkolhydratkost. För den som inte orkar läsa hela denna bok kan jag rekommendera följande föreläsning på en dryg timme istället . Väl investerad tid för den intresserade! Klicka på den lilla google-knappen för större bild.

Vidare idag: en ledare i DN om kostråd i förändring.

Uppdatering: tittade igenom föreläsningen, den är bra men är mest en lite kortare version av denna, från november förra året.

50 Kommentarer

  1. Spännande! Ska kika senare ikväll 🙂
  2. fluffy_ferret
    Tyvärr så har Taubes fel på den mest centrala punkten: att insulin, och inte positiv kaloribalans gör människor tjocka.

    Det är sedan länge väl etablerad vetenskap att det inte spelar någon roll hur makronutrientfördelningen ser ut med avseende på viktnedgång så länge det råder negativ kaloribalans.

    Insulin kan aldrig vara den direkta orsaken till viktuppgång. Det kan vara den indirekta orsaken genom att kroppen kompenserar med energi.
    Kroppen behöver inte ens något insulin för att lagra fett. Kroppen kan lagra insulin via ett protein som heter ASP. Hur Taubes har missat det trots flera års research fattar jag inte.

    I övrigt har han rätt, men han gör oss "lågkolhydratare" en björntjänst genom att han har fått det mest grundläggande om bakfoten. Han kommer att bli avfärdad av auktoriteterna i området, vilket är synd eftersom han i övrigt har många bra poänger.

  3. Jag tror ärligt talat att framtida forskning kommer visa att han har rätt i den frågan, och du fel.

    Att man kan lagra fett utan insulin är kanske teoretiskt möjligt, men det fungerar inte i praktiken. Se bara på en typ 1 diabetiker - som har för lite insulin. Då rasar personen i vikt/fettvikt hur många kalorier han än äter. Hur förklarar du det?

    Att kaloribalansen är avgörande är inte heller något som talar mot insulinhypotesen. Mer kolhydrater = mer insulin gör att man normalt äter mer kalorier spontant. Det är ju hungern och inte antalet räknade intagna kalorier som avgör hur mycket man äter i längden. Ytterst få vill vara hungriga mer än en begränsad tid.

  4. fluffy_ferret
    Typ 1 diabetiker går ned i vikt för att deras glukos-metabolism är förstörd. Glukosen kommer ut med urinen istället. Med tanke på hur stor andel av energiintaget glukos står för den genomsnittliga individen är det inte konstigt att de går ned i vikt.

    Ditt tredje stycket är inget jag ifrågasätter utan något jag tror starkt på själv. Som sagt så innebär det att insulin är den indirekta orsaken till viktuppgång och inte den direkta. Den direkta orsaken är fortfarande ett ökat energiintag.

    Det går inte att feltolka Tabues. Han säger att det är insulin som orsakar viktuppgång och inte kalorier, vilket är helt fel.

    Att det är kalorierna som är den avgörande faktorn för viktnedgång - och inte fördelningen kolhydrater/fett - har man sett i minst 25 välkontrollerade studier.

    I dagsläget finns det ingen forskning som jämför lågkolhydrat med högkolhydrat med avseende på viktuppgång. Alltså får vi förutsätta att det kalorihypotesen som gäller även där tills det kommer forskning som säger annorlunda.

  5. Fnyfniken
    Fast vad han säger är ju att det finns exempel där folk blivit feta på ganska lite kalorier, men då från snabba kolhydrater. Nu är det inga undersökningar eller dubbelkontrollstudier eller så, men det finns ändå skäl för att undersöka saken närmre, vilket Taubes egentligen säger med sin bok. Sen listar han upp vad han har kommit att bli övertygad om under dessa 5 år av research. Men att något skulle vara slutgiltigt och att troligheten skulle tippa åt kaloritesen verkar det inte som. Såg du videon?
  6. fluffy_ferret
    Ja, jag såg videon.

    Som sagt så finns det inga bevis i form av välkontrollerade studier som jämför isokaloriska och hyperkaloriska lowcarb/highcarb dieter så Taubes är ute på mycket tunn is i det fallet.

    Tabues får förklara varför kalorihypotesen gäller vid viktnedgång men inte vid viktuppgång.

  7. Hanveden
    Enigt vad Zac har skrivit på sin blogg skiljer det en del om man äter LCHF än en kost med mycket kolhydrater; http://wiktzac.blogspot.com/2007/07/en-ren-skitsak.html

    Med LCHF hälsning ;-).

  8. Fluffy_ferret,
    "Typ 1 diabetiker går ned i vikt för att deras glukos-metabolism är förstörd."

    Det enda felet vid typ 1 diabetes är underskott på insulin. Om man kunde gå upp i vikt utan insulin som du säger borde en typ 1 diabetiker kunna göra det genom att äta mer kalorier än som åker ut i urinen som glukos (3000 kalorier fett om dagen borde inte vara så svårt få i sig till exempel). Men mig veterligen har ingen någonsin lyckats med det.

    Vad säger du om det motsatta exemplet då? Om man sprutar in extra insulin i kroppen hos en frisk person leder det normalt till viktuppgång. Detsamma händer i de sällsynta fall av insulinproducerande tumörer som uppstår ibland. Jag hörde talas om en kvinna med sådan som gick upp 20 kg på 3 månader... Hur förklarar man bort sånt?

    Att kalorier är helt avgörande för viktförändring stämmer säkert på kort sikt - men betydligt sämre på lång sikt eftersom kroppen anpassar sig.

  9. Tombola
    a) Om vi antar att en person behöver exakt 2500 kcal fett dagligen för att behålla sin vikt.

    Vad kommer att hända om han istället stoppar i sig 5000 kcal?

    b) Samma sak fast med rent protein?

    c) Samma sak fast med rent socker?

    Vi antar att han är helt frisk och hans övriga näringsintag i övrigt består av ett "mirakelpiller" som inte påverkar kroppen på något annat sätt än att tillföra näring.

    Frågeställningen är knappast motiverad ur praktisk synvinkel men det skulle vara intressant om det gick att få fram några riktlinjer för vad som händer i olika situtioner,,,,

  10. Karin20
    Jag är en icke välkontrollerad anekdot! Men jag har kvar sju stycken "viktlappar" från Viktväktarna, dom där som man skriver in vikten i när man väger sig. Och konstigt nog väger jag mest i den senaste. Dessutom inte när jag vägde in mig, utan när jag lade av som ett återigen hopplöst fall. Trots att jag gjorde precis som dom sa.

    Eftersom jag är kort, kvinna och 50+ fick jag i princip inte äta nästan något och det gjorde jag inte heller. På deras sätt att räkna fick jag äta 17 points, vilket motsvarade kanske 1200 kcal, och ofta blev det under 1000 kcal. Oh ja, jag motionerade också, gillar det, men självkänslan mår inte så bra när man tror att andra tittar på ens omfång och hånler. Knäna tar stryk och så även själen.

    Så jag lade av och väntade på att vikten skulle bli tresiffrig, det fungerade ju inte vad än jag gjorde. Och då är inte Viktväktarna det enda alternativet jag provade, andra lågkaloridieter, Cambridge, Herbalife, Nutrilette etc är också provade av mig, utan resultat. Så fort jag bytte tillbaka en enda portion till riktig mat gick jag upp igen och lite till. Min kropp var anpassad till få kalorier och när den fick lite extra, lades detta på hög för framtida behov.

    Egentligen kunde det här bara sluta på ett sätt och det var min "lycka", diabetes typ2! Lycka för att jag då förstod att det bara finns två vägar att gå, antingen ge upp helt och dö i förtid med låg livskvalitet under tiden eller att hitta något sätt att göra något åt det. Jag valde det senare.

    Genom Annikas Dahlqvists blogg fann jag lösningen, det primära som jag trodde, ett sätt att gå ned i vikt som jag inte testat. Men vad som hände var att jag blev "frisk" och som en bonus är jag dessutom nu 25 kg lättare. Utan kaloriräkning och svältkost. Förmodligen mycket mer kalorier än någonsin. Jag trodde aldrig att jag skulle klara mig utan bröd, pasta och potatis, men vad var alternativet! Det var inte så svårt. Älskar ju att leva! Och hoppas att jag har långt kvar.

    Men som sagt, jag är ju bara en anekdot, ingen tillförlitlig källa!

  11. Karin20, fast många anekdotiska bevis adderar ju ihop sig till någon form av beprövad erfarenhet. Kan jag lägga in din historia på min sida för anekdotiska bevis?
  12. Skaldeman
    Jag gick upp i vikt när jag åt få (kolhydratbaserade) kalorier och ner i vikt när jag åt många (fettbaserade) kalorier. Nog sagt.

    Sten Sture

  13. Tombola
    Inte bara någon form av beprövad erfarenhet - det är beprövad erfarenhet och Karin20 har gjort samma erfarenhet som massor med andra har gjort.

    Forskningen borde ju användas för att hitta nya bättre sätt att göra något på men nu fyller mycket av dess funktion att förhindra förbättringar!

    Viktväktarna har ju ett lysande koncept - det bästa som finns för en verksamhet är ju återkommande kunder,,,,

    Skaldeman har naturligtvis rätt men det kan ju vara intressant att veta hur mekansimerna bakom de praktiska resultaten fungerar.

  14. Karin20
    Klart du får Doc!
  15. myristina
    Jag funderar över att Annika anger i sina kostråd att om man inte lyckas gå ned med LCHF skall man testa att dessutom dra ner kalorierna till 1 300 /dag. Det är ett extremt motsägelsfullt råd och jag försöker hitta fler resonemang kring kalorierna. Om jag inte missförstår så är ju både Skaldeman och Taubes av åsikten att mängden kalorier är oväsentlig, det är bara mängden kolhydrater som påverkar. (rätta mig om jag har fel!)

    Här på kostdoktorn hittar jag lite olika kommentarer om kalorierna, men de är också ganska motsägelsefulla. Doc, du har inte något medicinskt resonemang om detta med kalorierna? Jag tycker inte riktigt att det hänger ihop...

    Tack för en bra och pedagogisk blogg! Det är suveränt för den som även vill veta varför!

  16. Jag är tveksam till rådet att minska kalorimängden. Det ger säkert viktnedgång på kort sikt, men tror likväl som vid all halvsvält att effekten på lång sikt är dålig. Mitt råd om LCHF inte ger så god effekt på vikten som önskas är att ge det mer tid, ev lägga till lite mer motion (styrketräning?), och om möjligt minska än mer på socker/kolhydrater. Om det ändå inte ger "perfekt" vikt i längden så tror jag man gjort vad man kan, och kanske är det den vikten kroppen vill ha? Vidare är midjemåttet betydligt viktigare än vikten (både hälsomässigt och kosmetiskt).
  17. Tombola
    Vi ställer ju många konstiga frågor,,,,

    Men hur lagrar kroppen 3 ägg som äts till frukost?

    Äter jag samma mängd kalorier som vitt bröd blir jag inte riktigt mätt (vitt bröd verkar inte ge några mättnadskänslor alls) och man blir ju vrålhungrig efter bara en relativt kort stund.

    Äggen däremot varar lätt till lunch och om det kniper ännu längre. Hur går det till när äggen avger energi under så lång tid medan det vita brödet måste fyllas på kontinuerligt?

  18. fluffy_ferret
    Doc: Diabetiker som går upp under insulinbehandling gör det för att de intar mer energi än de förbrukar. Insulin i överskott och vilt fluktuerande/lågt blodsocker tycks ha en effekt på hungerkänslor. Hungerkänslor --> större energiintag.

    Skaldeman: Varför har man aldrig kunnat verifiera din observation i välkontrollerade s.k. "metabolic ward"-studier? Samtliga visar att det inte spelar någon roll hur makronutrientfördelningen ser ut så länge dieterna är isokaloriska.

    Low-carb dieter är mycket bra på att dämpa aptiten vilket ger lägre energiintag --> man tappar vikt. Det är ingen magi involverad. Plus och minus. Med eller utan insulin.

    Annika tycks vara mycket väl medveten om att det krävs ett kaloriunderskott för att man ska tappa vikt, vilket jag tycker är bra. Överviktiga som står stilla måste få veta sanningen: att en negativ kaloribalans är helt nödvändig för viktnedgång.

  19. Tombola,
    så här tror jag: Det vita brödet bryts väldigt snabbt ned i magen och tas upp i blodet som glukos. Blodet rymmer bara ca 5g glukos åt gången, resten måste tas upp i kroppsceller omedelbart med hjälp av insulin. Högt insulinvärde gör att näringen tas upp av kroppens celler (inkl) fettcellerna) och kan ganske snabbt, när magen är tom igen, leda till näringsbrist i blodet och hungerskänslor. Så länge insulinet är högt släpps ju inte näring från fettcellernas lager/glykogenet (netto).

    Ägget då: Det bryts ned o tas upp långsammare från magsäcken/tarmen - därmed mättar det längre. Det ger heller inte alls samma insulinstegring, varför det är fritt fram för kroppen att frisätta extra näring från fettceller/glykogen om det blir underskott i blodet - därmed får man inte samma hungerskänslor.

  20. Fluffy_ferret,
    då är vi överrens: Högt insulin ger hunger och större kaloriintag. Lågt insulin ger mindre hunger och mindre kaloriintag.

    Om det då är insulinet eller kaloriintaget som är orsaken blir ju en semantisk diskussion eftersom de följer varandra.

  21. Tombola
    Doc,
    Ja, så betraktar jag systemet "matapparaten" som tekniker (vi får inte bortse från att även Gary Taubes faktiskt är ingenjör i grunden!!!).

    Du skriver "Högt insulin ger hunger och större kaloriintag" - är det egentligen inte överkompensationen av insulinet som trycker ned blodsockret alldeles för lågt.

    Kroppens reglersystem är helt enkelt inte dimensionerat för vitt bröd. Men fettinlagringen verkar mera ha karaktären "nödkylning" för vi klarar väl knappast av för höga glykoshalter.

    Och, det är ett lågt blodsocker som orsakar hunger?

    Hur ligger blodsockret hos en person som fastar. Efter 2 - 3 dagar känner man ju ingen hunger?

    För övrigt ansluter jag mig till Fluffy_ferret, jag tror inte att man kan stoppa i sig obegränsat även om man äter LCHF.

    Själv mår jag kanon på 1300 - 1500 kcal just nu, äter jag mera blir jag proppmätt. Jag tolkar det som att kroppen tycker att lagret är för stort,,,,

    Sedan finns det variationer, en bekant dricker cirka 10 starköl per dag samt stoppar i sig alla tänkbara kolhydrater. Han är och har alltid varit trådsmal,,,

  22. Ingvar
    Hallå alla räknenissar! Det verkar som den där historien om flygkaptenen som meddelar att vår hastighet är 1015,5 km/h, men jag har ingen aning om i vilken riktning!

    Det intressanta är vilket försörjningssystem som kopplas in. Använder man sig av kolhydrater så produceras glukos, som driver insulin som i sin tur ger fettinlagring. Drar du ner ordentligt på kolhydraterna så kopplas glukagonsystemet in och då kör då kroppen på fettsyror. Det lilla behov av glukos som hjärnan har, löser kroppen genom att skapa glukos av triglyceriderna, och detta sker genom en höjning av glukosnivån, inte en jojokapning av topparna. Jag tror det helt enkelt är omöjligt att äta för mycket om man äter animaliskt fett. Man klarar inte av att äta så mycket, eftersom man är mätt. Sedan kan man undra varför Taubes är överviktig!?

  23. Tombola
    Det finns mycket kunskap lite varstans, men i vilka böcker läser man för att lära sig detta?

    (i den mån som det finns någon helt riktig bok - det verkar inte så,,,)

  24. Kattmoster
    fluffy_ferret till Skaldeman: Varför har man aldrig kunnat verifiera din observation i välkontrollerade s.k. “metabolic ward”-studier? Samtliga visar att det inte spelar någon roll hur makronutrientfördelningen ser ut så länge dieterna är isokaloriska.

    Och likväl är det så.

    OM det du skriver stämmer är det mycket underligt. Vi är alltför många som gjort samma iakttagelse för att detta ska kunna ignoreras. Förmodligen är det så att förbrukningen styrsb av kostens sammansättning.

    Dessutom är det så, om jag är korrekt underrättad, att det finns undersökningar som visar att samma kalorimängd lågkolhydrat ger större viktminskning än högkolhydrat.

  25. Tombola
    Taubes äter nog som han lär i huvudsak men om han är byggd med urtidsgener så behövs inte många gram kolhydrater för att lägga på sig för mycket,,,
  26. Ingvar,
    Taubes överviktig?? Tycker han ser ut o vara i fin form, fast han kunde be en skräddare sy in skjortan i sidorna... 🙂
  27. fluffy_ferret
    Att höga insulinnivåer p.g.a högt kolhydratintag leder till överätning är att generalisera det grovt dock.

    Många, väldigt många håller sig smala på 50-60% kolhydrater. Ju mer aktiv man är desto lättare.

    Inaktiva människor med låg insulinkänslig är gruppen som är utsatt.

    Tyvärr är det så att dagens kostråd är utformade för Gunde Svan.

  28. Ja visst. Är man frisk, smal och fysiskt mycket aktiv, och helst ung, så kan man säkert komma undan med 50-60% kolhydrater utan att bli tjock. Men hur många klarar det hela livet?

    Håller med helt om det sista.

  29. Tombola,
    jag tror som du - vi är inte anpassade för vitt bröd etc - det riskerar ge chockhögt blodsocker vilket är skadligt för kroppen. Då reagerar den med "nödkylning" - massor av insulin.

    Att man inte längre är särskilt hungrig efter några dagars fasta beror gissar jag på att insulinet är lågt o glukagonet högt, så fettcellerna kan enkelt släppa från sig all näring som behövs.

  30. fluffy_ferret skriver:
    "Tyvärr är det så att dagens kostråd är utformade för Gunde Svan."

    Doc skriver:
    "Ja visst. Är man frisk, smal och fysiskt mycket aktiv, och helst ung, så kan man säkert komma undan med 50-60% kolhydrater utan att bli tjock. Men hur många klarar det hela livet?"

    Visst, men en kost hög på kolhydrater är fortfarande ohälsosam, även för den som lyckas hålla vikten.

    Dessutom presterar man sämre på kolhydratrik kost.

  31. Ingvar
    Doc, av bilderna bedömer jag att Taubes har mellan 7 - 10 kilos övervikt i förhållande till sin ungdomsvikt. Det kan ju vara så att han varit ännu mera överviktig och är på väg ner. Det kan ju verka småaktigt, men ska man tala om för andra hur man går ner i vikt bör man väl själv vara ett gott exempel. Jämför med Claude Marcus och Fredrik Paulún som båda är eller har varit överviktiga under sin tid som profeter. Jag har då inget förtroende för dessa, även om de skulle övertyga i sak (vilket dessa senare inte har gjort).
  32. Ingvar, det är möjligt att GT lagt på sig några kilon men att kalla honom överviktig är verkligen att ta i. Alla 50-åriga journalister kan inte ha en "normalvikt" på anorektisk nivå. Aldrig att GT hamnar över 25 i BMI, eller ens i närheten, att döma av bilder. Jämförelsen med Paulún och särskilt Marcus haltar betydligt.
  33. Fnyfniken
    En annan intressant sak vad gäller GTs vikt är att bilder från innan hans arbete med boken är han tämligen smal. Han har arbetat dag och natt med denna bok i 5 år och upplevt utdragen stress samt fått barn. Vilken effekt har långvarig stress på viktuppgång? Han gick ner 10 kg på Atkins någon gång på 80 talet. Han kanske har gått upp igen. Pga kortisol? Nej, men kortisol har ju inga kalorier (obs, ironi!)
    Jo, fluffy_ferret, jag sade för den delen fel. Jag förstod från sammanhanget att du måste ha sett videon. Vad jag menade att fråga var om du läst boken. Intressant diskussion, f.ö.
  34. Tombola
    Har ett svagt minne av att stress kan öka insulinhalten - är det så eller är det bara något jag fantiserat ihop för att försvara min plats i soffan,,,,
  35. Ingvar
    Paulún har reducerat sin vikt väsentligt efter sin stroke. Marcus har av de bilder jag sett en klar rondör, som i och för sig är ganska vanlig vid hans ålder. Icke desto mindre... så jag tror nog inte min betraktelse haltar.
  36. ronson
    Jag måste bara säga att jag tycker kalorifrågan är underhållande. Det är klart att mängden kalorier kan ha något med vikten att göra. Man måste ju få i sig tillräckligt med mat för att överleva. Jag kan säkert klara mig ett tag på 1000kcal om dagen om jag slutar att tänka och stirrar in i väggen all min vakna tid. Jag har dock andra saker för mig och proppar glatt i mig runt 4000kcal (lchf) om dagen....men då går jag säkert 100m om dagen också och motion är ju viktigt 😉 Är det bara jag som tycker att det blir konstigt att blanda in en massa termodynamikslagar i det hela? Det verkar som folk betraktar kroppen som ett slutet system när de diskuterar dessa lagarna. Skulle kroppen vara ett slutet system så vill jag inte ens gå in på vad folk skulle vara tvungna att äta till frukost.
    😉
  37. Rolf L
    Den sk. energibalansen, kalorier in och kalorier ut, är feltänkande. Skaldeman skriver träffande om detta. Dessa kalorivärden för olika livsmedel har tagits fram genom förbränning i en ugn, de anger värmevärdet för livsmedlet. Människan har ingen ugn i magen, utan matsmältningen fungerar på helt andra sätt. En bit björkved har ett högt kalorivärde, men inget näringsvärde för människor.

    Jag vet inte om det finns några andra sätt att beskriva näringsvärdet, för människor, på olika livsmedel.

  38. ronson
    Angående energibalansen och "ugnstänkandet" verkar det som en man vid namn Wilbur Atwater har satt sina spår i kaloriuträknandet. Jag läste bara lite snabbt på wikipedia där det bl a stod följande:

    "Atwater reported on the weight of the calorie as a means of which to measure the efficiency of a diet. He stated that different types of food produced different amounts of energy. He stressed the importance of a cheap and efficient diet that included more proteins, beans, and vegetables in place of carbohydrates."

    Han verkar iaf varit tillräckligt smart för att förstå att vi inte fungerar som ugnar och vad jag förstår så finns det lite olika sätt att beskriva kalorivärdet i mat, iaf i USA, där man t ex kan välja att inkludera eller exkludera energiinnehållet i fiber.

  39. Tombola
    Ett vedträ är inget livsmedel för människor säger dietisten men frågan är om vitt bröd, rent socker o s v är det då det uppenbarligen sätter vårt reglersystem ur funktion samt förstör maskineriet?

    Någon enkel mätmetod för mat låter sig nog inte tas fram men att börja med att dela upp intaget i fett, protein och kolhydrater är nog en början.

    Men det är inte enkelt, en måltid får ju olika inverkan beroende på i vilken ordning den intas och även hur lång tid som används.

    Kanske har Viktväktarna kommit lite längre med sin points?

  40. systerj
    Han ser faktiskt lite fet ut måste jag säga. 🙂
    Men som ni säger, det är ju inte värre än paulun.
  41. Mikael
    Rolf,

    kalorivärden för livsmedel tas inte fram på sättet du och Skaldeman beskriver.

    Kalorivärdet i en kalorimeter är bara en utgångspunkt, sedan räknas det om baserat på hur människokroppen bryter ner och förbränner maten.
    Exempelvis räknas inte fibrer i ett vedträ med i en sån beräkning, om den skulle vara aktuell.

    Skaldeman är därför helt fel ute när han försöker avfärda energibalanstänkande på det, irrelevanta, viset.

  42. Fnyfniken
    Men det man inte tar med i dessa beräkningar är hur kroppen kan dra ner sin energiförbrukning för att lagra energin i fettcellerna istället, om man äter en kost som höjer insulinnivåerna. Det handlar alltså om hur mycket output man får på en viss kost och inte hur mycket input. Detta, antagligen för att det inte finns någon aktuell forskning om detta, men det vore intressant om det funnes.

    Anekdotiska berättelser verkar dock visa på att det är otroligt olika för olika personer, att man har olika kolhydrattolerans, etc. Så det är nog helt enkelt inte så lätt att ange ett värde för en matvara, precis som att ett GI-värde för enskilda matvaror blir helt annorlunda beroende på måltidens komposition, etc.

    Visst måste man göra av med mer än man stoppar i sig. Om människan kunde alstra energi ur intet skulle alla våra problem vara lösta. Men problemet är att förbruka mer än vi måste äta för att klara oss. Om grundförbrukningen kommit ner till 6-800 kcal (som för en anorektiker) är det svårt att få i sig ens det protein och fett som är essentiellt. Så fort denne börjar äta mer än så går denne upp! Nu anses det önskvärt, men tänk om... Tänk om den fete är en liten svulten människa inuti ett roffigt fettlager som har första tjing på alla energi pga insulinnivåerna? Tänk om...

  43. Fruktis
    Angående Taubes kalaskula. Anledningen är nog "she who must be obeyed". Han sa i en intervju på nätet för ett tag sen att hans fru tyckte att han blivit för smal av lowcarb-käket och därför var han tvungen att modifiera kosten. Allt för husfriden.
  44. Fnyfniken
    Intressant. Har du länk till intervjun? Jag kan tycka det konstigt att någon vill att hennes man ska ha "lite kalaskula". Det är väl en sak om man inte gillar tunnisar, eller inte gillar muskelberg, eller så, men vem gillar kalaskulor?
  45. Fruktis
    Nä, tyvärr har jag ingen länk och jag minns inte vilken tidning det var. Men man hittar nog intervjun om man letar lite på nätet. Det var ju nu nyligen, efter att boken släpptes. Ska se om jag hittar den.
  46. Jag hade också läst det. Hittade en sådan intervju:

    There was one point when I was down about 25 pounds and my wife complained that I looked emaciated. Then I probably floated back up 15 pounds. I am about 12 pounds lower now than I was when I started the diet.

  47. Fruktis
    Ja, det var nog den eller en liknande intervju. Här är en direktlänk:

    http://www.latimes.com/features/la-he-fat22oct22,0,6079725.story?coll...

    Fnyfiken, angående "vem gillar kalaskulor?" Håller helt med dig, men förvånande nog hör man kvinnor säga att de vill ha lite kraftiga män. Som nåt jag läste: "en man ska väga minst 90 kilo".

  48. Fnyfniken
    Ja, där ser man.

    Jag kan förstå om någon gillar män son är lite kralligare eller smalare (mesomorf eller ektomorf). Smaken är ju som baken. Men varför skulle man vilja att en man var lite fet (endomorf)?

    Jag har svårt att föreställa mig att han skulle ha blivit utmärglad eller ranglig och hade han blivit det kanske han skulle träna inte gödas? Nå, väl. Problemet är inte mitt. Men jag tycker det låter skitskumt.

  49. Tombola
    Jag tror inte att någon egentligen vill ha kalaskulor.

    Men, alla andra har kalaskulor och kanske hans fru inte ville att hon skulle se annorlunda ut - speciellt inte som han dessutom ägnade sig åt en diet som var lite "annorlunda".

  50. Dre Haddock
    Att kalorier mäts på ett mer komplicerat vis än vad Skaldeman anger var en nyhet för mig. Men om den blir mer adekvat framkommer inte. Och hur är det med hur man mäter kaloriåtgång? Det jag har läst är att det är en uppskattning man gjorde på amerikanska värnpliktiga vars ämnesomsättning borde vara kalashög.
    Jag tycker att kaloriräknandet verkar vara ett oerhört vagt system för att få ut några säkra fakta.

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg