En mindre kul historia
En läsare skickade mig ett mejl nyligen.
Titeln var ”en mindre kul historia”:
Mejlet
Hej Andreas,
Du får ofta framgångshistorier skickade till dig. Detta är snarare en trist historia som jag vill lyfta fram. Trist i den bemärkelsen att man som LCHF:are inte behandlas särskilt väl av sjukvården, vilket vi i och för sig redan vet. Detta händer på Åland:
Min mamma ligger på sjukhuset för rehab under två veckor. Hon brukar åka in nån vecka per år. Hon sa att hon äter LCHF sen tre månader tillbaka och mår bra av det och önskar LCHF-mat under dessa två veckor. Det skulle inte gå för sig. Ingen specialkost skulle det bli! Det spelade ingen roll att min mamma är diabetiker och i övrigt ganska sjuk.
De var även mycket skeptiska till hennes LCHF-kost och gillade INTE att hon äter så (även om hennes diabetessköterska förut rekommenderat det). Så nu skulle de minsann ta prover för att se hur hon mår. Bra, sa min mamma, kolla upp ALLT nu så ska vi se… Hon har ju redan känt att hon mått bättre och anade vad resultaten skulle bli.
Provresultaten var toppen! Hennes kolesterol har blivit bättre, sockret var lägre. Hennes låga järn- och B12-värden var så bra så hon skulle slippa sina tillskott. Sköterskan erkände mycket motvilligt att det kanske var kosten som gjort henne bättre. Men någon LCHF-kost skulle inte erbjudas på rehabavdelningen. Undrar om de även tvingar vegetarianer att äta kött?!? Antagligen inte. Men att vilja ha en kost som är bra för ens hälsa, det är för mycket begärt på sjukhuset minsann!
Så nu har mamma ätit vanlig kolhydratkost i 1,5 veckor. Vad har hänt? Jo, hennes sockervärden har blivit sämre. Hon har varit tvungen att öka på sitt insulin.
Hur kan inte sjukvården se vad som händer mitt framför deras ögon?!? Det är ingen kärnfysik vi pratar om. Hur kan sjukvården behandla människor på detta sätt?!? Hur kan de vara så blinda?!?
Jag blir arg och ledsen när de behandlar min mamma på detta sätt!
Tack för en bra blogg!
Mvh,
”Lena” (äter LCHF sen 4 månader, –6,7 kg, lindrigare IBS & har fått ett bättre liv)
Kommentar
Liknande mindre kul historier utspelar sig varje dag i den svenska sjukvården. Det måste få ett slut. Om personer med diabetes lyckats bli friskare av att undvika kolhydrater så är det skamligt att tvinga dem att äta sjukhusmat som gör dem sjukare igen.
Mer
PS
Lena heter egentligen något annat men vill vara anonym.
Brödskiva (bort) med margarin (bort) och tunn ostskiva (mager ost, men ok, kvar)
En liten sallad med ananas och sötad dressing (bort alltihop)
lingonsylt (bort)
kokt potatis, 4-5 st (bort)
två tunna skivor fläskkött (magert)
mjölredd sås (bort)
Några msk såsindränkta ärtor (bort)
Så, när jag skrapat av såsen från köttet har jag:
1 skiva mager ost
2 skivor skinkstek
... plus lite grönsallad om jag pillar bort ananasen och sköljer resten i vatten. Förutsatt att jag inte är sängliggande då alltså.
Middag, alltså: 91 kalorier fördelat på 3 gr fett, 14 gr proteiner, 1 gr kh.
Duger det tycker du, Jim?