Därför fungerar inte kalorimärkning – och hur man gör istället

cal

Här är ännu en artikel om det sorgliga misslyckandet med kalorimärkning av menyer och hur den positiva effekten är obefintlig:

NYT: The Surprising Failure of Calorie Counts on Menus

Varför fungerar det inte? Därför att viktreglering aldrig har handlat om att tvångsmässigt räkna kalorier samtidigt som man äter skräpmat.

Viktreglering handlar mest av allt om matkvalitet. Med högre kvalitet känner man inte längre ett behov av att äta hela tiden. Man börjar gå ner i vikt utan ansträngning, och utan att behöva räkna någonting.

Att räkna kalorier för att hålla vikten är lika fånigt som att räkna andetag för att upprätthålla normal syresättning.

Tidigare

Tips för att gå ner i vikt

Fetman i USA fortsätter att öka – har inte hejdats av fånig kaloriräkning

Naughton

45 Kommentarer

Toppkommentarer

  1. MJ
    Mättnadskänslor har inte funktionen att förhindra överätning, de har funktionen att minska födosökandet.

    Om man ger ett djur fri tillgång till föda som de äter sig feta på så äter de även när de är mätta. Testa t.ex. att släppa ett par ton havre i en tjurhage, de kommer äta tills de dör och äta betydligt mycket mer energi än de gör om de bara hade haft gräs att äta.

    Det är det som är problemet med fetmaepidemin, ständig tillgång till mat som vi äter även om vi är mätta.

    Svar: #4, #5, #6
    Läs vidare →
  2. Oskar
    Om jag äter så mycket jag vill, äter jag alldeles för mycket. Därför är det lättare att jag räknar mina kalorier.
    "Kanske de rent av följer sin hunger- och mättnadsskänsla när de äter sin naturliga kost?"
    Kul för djuren, mindre kul för mig!
    Läs vidare →

Alla kommentarer

  1. Stefan*
    Bra artikel! Jag kommer att tänka på en av de fåniga tvillingdoktorerna på BBC som kom fram till att man behövde vara "calorie aware" (typ "kalorimedveten") för att inte överäta. Man undrar ju lite hur djuren i naturen gör för att inte "råka" överäta. Kanske de rent av följer sin hunger- och mättnadsskänsla när de äter sin naturliga kost?
    Svar: #3
  2. Oskar
    Om jag äter så mycket jag vill, äter jag alldeles för mycket. Därför är det lättare att jag räknar mina kalorier.
    "Kanske de rent av följer sin hunger- och mättnadsskänsla när de äter sin naturliga kost?"
    Kul för djuren, mindre kul för mig!
  3. MJ
    Mättnadskänslor har inte funktionen att förhindra överätning, de har funktionen att minska födosökandet.

    Om man ger ett djur fri tillgång till föda som de äter sig feta på så äter de även när de är mätta. Testa t.ex. att släppa ett par ton havre i en tjurhage, de kommer äta tills de dör och äta betydligt mycket mer energi än de gör om de bara hade haft gräs att äta.

    Det är det som är problemet med fetmaepidemin, ständig tillgång till mat som vi äter även om vi är mätta.

    Svar: #4, #5, #6
  4. MickeB
    Frågan är om havre är tjurars naturliga kost?
    Tror inte att kor överäter när de går på gräsbete, däremot har jag hört att en del hästar kan göra det
    Svar: #7, #8
  5. Lasse1

    Om man ger ett djur fri tillgång till föda som de äter sig feta på så äter de även när de är mätta.

    Det kan jag inte hålla med om, inte på naturlig / artriktig föda.

    Svar: #9
  6. Tor H
    Mine to katter har fri tilgang på Orijen kattemat og spiser seg gode og mette. Så lar de maten være til de blir sultne igjen.
  7. hemul
    Det är nog svårt för en ko ätt överäta på gräsbete. Som du kanske lagt märke till går all deras vakna tid åt till att beta och idissla. För många djur tar födoinsamlandet (och bearbetandet i fallet idisslare) i princip lika mycket energi som det ger och/eller tillgången är ojämn.
  8. MJ
    Ja gräsfrön ingår i deras naturliga kost, men inte i den omfattningen som de får om de äter från en hög.

    Hästar gör det för att de är utvecklade för magert bete, de tål inte fett bete som idisslare är utvecklade för.

  9. MJ
    Jodå, om de får fri tillgång, då väljer de att äta mer av det energirika som de inte kan hitta så mycket av i naturen.
    Svar: #11, #12
  10. Roland
    Det är samma situation för många hästar som för oss människor, de har för mycket och för kraftig mat runt omkring sig och då överäter de, för att inte tala om hur mycket kraftfoder många hästar får.
    Särskilt om de inte jobbar dagligen, men det är även genetiskt då våra hästar lägger på hullet när hösten kommer även om de har mindre och magrare bete. De förbereder sig för vintern, våra går på "halvsvält" på vintern så är de smala och fina till våren 😉

    Rolle på Österlen

  11. Lasse1

    Jodå, om de får fri tillgång, då väljer de att äta mer av det energirika som de inte kan hitta så mycket av i naturen.

    Kanske kor/hästar är unika då?
    Alla rovdjur och övriga varelser gör det inte, de gräver ner/ gömmer sin mat och återkommer när de är hungriga igen.
    inte ens min kanin fortsätter när den inte är hungrig längre 🙂

    Svar: #13
  12. lasse1
    Nu trodde jag vi diskutera artriktig mat. Att kolisar i stora mängder är farligt för alla trodde jag var avhandlat redan ☺
  13. MJ
    Nejdå. Rovdjur äter sig feta om de får möjlighet, alltså om man ger dem fri tillgång till feta bytesdjur. Skillnaden med dem är att de äter sig feta på fett.

    Testa att ge din kanin fri tillgång till energität mat som säd så får du se. De flesta tamkaniner är tämligen feta. De kaniner man föder upp till mat är säkert 10 gånger fetare än en vildkanin skjuten i början av vintern (då de är som fetast). Men man har en annan standard för normalt när det gäller tama kaniner.

    Det är ju så att gräsfrön ingår i vår naturliga föda, men mycket mycket begränsat. Ska man äta det naturligt så repar man ax från vild säd och äter det på samma sätt som man äter solrosfrön med skal (spottar ut skalet), det blir då en viss tid om året och väldigt begränsat vilken mängd man kan få i sig. Det finns ju en anledning till att det första man började odla var säd och att man tidigt lärde sig avancerade sätt att tillaga säd. (Neandertalare åt någon slags gröt/välling och det finns mycket tidiga belägg för malning. )
    Om man inte äter något modernt sött så smakar ju färsk säd lite sött också.

    Svar: #14
  14. Lasse1
    MJ, du pratar inte om artriktig mat...
    har hela buren full med tex morötter, han äter inte mer för det.
    samma sak med andra djur eller oss människor, vi äter inte 3 kg kött bara för att det finns.

    om man som du (gör) och tar ur en viss del ur sitt sammanhang så är det inte längre naturlig/art riktig mat.
    Som att ge en vegetarian 1 kg ren fruktos i stället för samma mängd i apelsiner.

    Svar: #15
  15. MJ
    Njae, inte om artriktig mattillgång.
    Själva maten är artriktig, men arten är inte utvecklad under förutsättningar där det finns fri eller stor tillgång på den maten (Sen finns det en massa saker som människor och djur äter som inte är artriktig mat, som betfor till hästar eller margarin till människor).

    Det tror jag nog att han gör. Eller den normala tamkaninen gör det iaf.

    Nej det är ju för att vi naturligt inte har behövt överäta kött. Men om vi får fri tillgång på kolhydrater så äter vi bara för att det finns (eller vill iaf äta bara för att det finns). Vilket ju beror på att den period på året som det i naturligt tillstånd fanns kolhydrater för oss att äta så skulle vi äta så mycket som vi kunde hitta. När vi kan hitta hur mycket som helst så går det inte ihop med vår natur.
    Samma sak med tjurarna, de ska naturligt äta alla gräsfrön de hittar och äta dem före/hellre än gräset, men det finns en naturlig begränsning på tillgången. Tar man bort begränsningen så äter de sig för feta.

    Det är ju skillnad på om själva matvaran är naturlig eller om det är mängden av varan som är naturlig. LCHF året runt är ju inte heller naturligt/artriktigt, det är en imitation av vinterkost (plus grönsaker). Men efter 30 år på överdriven sommarkost kan man behöva några år med vinterkost för att hamna i fas, plus att problemet med att imitera sommarkost är att man triggar suget .

    Svar: #16
  16. Lasse1
    Då har vi åtminstone 1 sak jag inte håller med dig om, alltid något 🙂
    Håller annars med dig i det mesta du säger/skriver.
  17. trött
    Kan ni sluta fantisera?
    Djuren har leptin som reglerar deras aptit, läs en bok om biologi.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Leptin

    Djur slutar äta när fettförådet är fylt, om dom äter sin naturliga mat.
    Leptin stänger av hungern när fettcellerna är fylda .
    Kan ni sluta fantisera och läsa på.

    Svar: #18
  18. MJ
    Ingen ifrågasätter att djur blir mätta.

    Det är bara det att mättnad inte finns för att förhindra ätande, det finns för att ge möjlighet till annat än ätande. Djur i sitt naturliga tillstånd ägnar massor av tid till att söka föda och det är mycket svårt eller omöjligt för dem att skaffa så mycket föda att de blir för feta.
    När de behöver göra mycket annat så blir de också mätta på mindre. T.ex. råbockar under brunsten som knappt har några hungerkänslor och när de dör av "naturliga orsaker" så är det av svält under/efter brunsten när de är gamla (medan getterna dör av svält när deras tänder är utslitna).

    Det är skillnad på naturlig mat och naturlig tillgång på den maten. Kor äter gräsfrön naturligt, det är den del av gräset de får mest energi och näring ifrån. Men om du ger dem möjlighet så äter de sig sjuka på gräsfrön, de fortsätter äta dem även om de är mätta.

    Svar: #19
  19. trött
    "Det är bara det att mättnad inte finns för att förhindra ätande"
    Läs på sluta fantisera, leptin stänger av aptiten djuren slutar äta.
    Kan du inte läsa?
    Hur leptin reglerar vikten är känt, läs vetenskaplig literatur.
    Svar: #20
  20. MJ
    Så varför äter djur ihjäl sig om man ger dem obegränsat med föda?
    Svar: #21, #22
  21. trött
    Läs på, det finns inga djur som äter för mycket av den maten dom äter naturligt, du fantiserar.
    Leptin stänger av deras aptit, kan du aldrig läsa vad som står i biologiboken?

    Varför måste folk hitta på en massa dumheter och sen blint tro på fantasierna.

    Det finns inga feta djur i naturen för deras aptithormoner reglerar deras vikt. (vissa djur ska vara feta ex säl)

    En fet gasell är en död gasell, naturen tillåter inte att gasellen kan äta sig fet, leptinet förhindrar att gasellen äter sig fet.

  22. Tor H
    Mine katter får ubegrenset med mat, men de spiser ikke ihjel seg av den grunn, like lite som at de drikker ihjel seg av fri tilgang på vann.
    Svar: #24
  23. trött
    Leptin skapade evolutionen för att reglera fettreserven, hur kan folk inbilla sig att leptin saknar betydelse?
    Feta har fått en resistens så dom inte känner av leptinet i blodet därför äter dom för mycket.
    Insulinresistens då känner inte cellerna av glukosen och blodsockret blir förhöjt.
    Det är bevisat sen länge att feta har leptinresistens, då ökar aptiten.
    Kan inte folk läsa?
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Leptin
    Svar: #25
  24. MJ
    Vad bra, då är det inte den fria tillgången på all möjlig mat som är problemet med fetmaepidemin. Alltså behöver vi inte söka lösningen i kosten.
    Svar: #26, #28
  25. MJ
    Evolutionärt så finns det inget djur som har haft problem med att de blir för feta. Tvärtom så utvecklas alla djur till att bli mer effektiva på att skaffa fram mat, samtidigt som maten utvecklas för att bli mer effektiv på att inte bli uppäten.

    Om fet har "fått" en hormonstörning så finns det väl heller inget skäl att söka någon lösning i kosten.

  26. trött
    leptinresistens orsakar fetman.
    socker skräpmat kan vara det som orsakar leptinresistens.

    Gaseller äter inte socker och skräpmat därför är dom smala och dom kan aldrig äta sig feta.

    Svar: #27
  27. MJ
    Leoparder äter inte heller socker eller skräpmat ändå kan de bli överviktiga.
    http://www.wmenews.com/Information/Other/Section3Dorrseretalpp66-69pd...

    Gaseller kan också bli överviktiga såklart, det är därför man är noga med deras diet i djurparker.

    Svar: #31
  28. Tor H

    Vad bra, då är det inte den fria tillgången på all möjlig mat som är problemet med fetmaepidemin. Alltså behöver vi inte söka lösningen i kosten.

    Ikke all mulig mat, kun mat som man ikke er tilpasset til.
    Gir jeg kattene mine vanlig kattemat blir de fete når de har fri tilgang til mat.
    Kosten er årsaken til fedmeepidemien, ikke mangel på fysiske aktivitet.

    Svar: #29
  29. MJ
    Vad var det för mat man åt t.ex. på 1600-talet för att tjock och grann som Gustav II Adolf? Eller på 1500-talet som Henrik VIII? Eller 1800-talet som George IV? För att inte tala om 800-talet som Karl den tjocke?
    Svar: #30, #34
  30. Lasse1

    Vad var det för mat man åt t.ex. på 1600-talet för att tjock och grann som Gustav II Adolf? Eller på 1500-talet som Henrik VIII? Eller 1800-talet som George IV? För att inte tala om 800-talet som Karl den tjocke?

    Förr portreterades förmögna som överviktiga, det modet då 😉
    Hur som... de var de få som hade tillgång till kolisar året runt, inte var de kända för sitt hårda arbete heller..

    Svar: #32
  31. Lasse1

    Leoparder äter inte heller socker eller skräpmat ändå kan de bli överviktiga

    rapporter på zoo djur räcker inte heller som bevis speciellt inte från Yemen 🙂

  32. MJ
    Så kolhydrater finns inte i naturen?
    För att ha mer tillgång är ju det jag säger, ni säger att det är någon mat som inte finns tillgänglig i naturen.
    Henrik VIII var en elitidrottare och Gustav II var soldat.

    Får leoparder i Jemen socker?

    Svar: #33
  33. Lasse1

    Så kolhydrater finns inte i naturen? För att ha mer tillgång är ju det jag säger, ni säger att det är någon mat som inte finns tillgänglig i naturen. Henrik VIII var en elitidrottare och Gustav II var soldat.Får leoparder i Jemen socker?

    1. Jo kolhydrater finns i naturen.
    2. Att påstå att ren säd är kor eller tjurars naturliga mat är fel bara för att de råkar få i sig en liten mängd av det när de äter gräs, eller påstår du att gräset växer året om och alltid är fyllt med säd? vad lever de av resten av året?
    3. hur någon person har avbildats för x antal 100 årsedan räcker inte som bevis. det är allt jag sagt 🙂

    PS: kor har inte uppstått som en bi produkt av att vi lärt oss odla, de fanns säkerligen innan vi uppfann lantbruk 🙂

    Svar: #35
  34. Tor H

    Vad var det för mat man åt t.ex. på 1600-talet för att tjock och grann som Gustav II Adolf? Eller på 1500-talet som Henrik VIII? Eller 1800-talet som George IV? För att inte tala om 800-talet som Karl den tjocke?

    Ja, hva spiste de med mye penger før i tiden?
    Sukker og konditorvarer var jo dyrt og bare de med penger hadde råd.
    Det var jo status å være overvektig før i tiden, da var man velstående.

    Det viser bare at sukker og industrimat gjør folk og dyr overvektige og syke.

    Svar: #36
  35. MJ
    1. Precis, så det är tillgången som förändrats?
    2. Det är deras naturliga mat, men inte med sådan tillgång. Eftersom det är ont om den och den bara finns under en period så triggar den deras sug. Naturligt så är det bästa för dem att äta så mycket gräsfrön de kan (så att de blir feta inför vintern), men om man ändrar förutsättningarna så att de kan äta bara gräsfrön så arbetar det naturliga suget emot dem. Precis som för människor.
    3. Det är inget konstigt alls att bli tjock på bröd.

    Husdjur föregick jordbruket, men kon kommer nog senare, från uroxen. Att ändra en utpräglad gräs-och-blad-expert till något annat skulle fick ta enorm tid.

    Svar: #37
  36. MJ
    Socker finns ju i naturen.
    Vilken industrimat åt Karl den tykke?

    (Sen tror jag att det mer var bröd och öl som gjorde det)

    Svar: #39
  37. Lasse1

    1. Precis, så det är tillgången som förändrats

    Jag är böjd att hålla med om att det är lika naturligt som tex att frukterianer äter ren fruktos istället för apelsiner i deras naturliga tillstånd 😉

  38. trött
    Vikten regleras helt av leptin, det är känt av alla biologer och forskare men vissa vill inte inse det för världsbilden rasar samman.

    Blir det fel i regleringen så ökar vikten för leptinet ska stänga av aptiten så fungerar hormonet.
    Kemikalier får djur i sig på zoo, det kan vara våra kemikaliers fel.

    Taarmfloran vi har kan förstöra leptinkänsligheten, djur vi har i fångenskap smittas av våra bakterier.

    Läs på leptin är ett hormon som reglerar vikten +- något kilo.
    Platåer där folk stannar i vikt är en ny känslighet för leptin.

    Skräpmat och stora mängder socker kan vara orsaken till leptinresistens.

    Bakterier fanns även förut.
    Frosseri kan kanske på lång sikt minska känsligheten för leptin.
    Alt är inte känt än.

    Att leptin reglerar viken är känt och bevisat.

  39. Tor H
    Brød og øl er bearbeidet mat.
    Sukker eksisterer i naturen men da er det som regel sammen med fiber som fungerer som motgift mot fruktosens skadevirkninger. Ett unntak er honning.

    Spiser ikke bjørner opp mot 80kg bær pr dag om høsten for å fete seg opp til vinteren? Metthetsfølelsen deres slås av og de kan spise enorme mengder.

  40. Piltson
    Nu kräver ett brittiskt regeringsorgan att kalorier skall redovisas
    på alkoholdrycker, Ett glas rödvin sägs innehålla lika många kalorier som en äppelmunk. Tanken är att folk skall dricka mindre rödvin, så blir de inte så feta. Och en öl innehåller like många kalorier som en påse potatisflingor, heter det.

    Borde inte allt snack om kalorier AVLÄGSNAS från alla matpaket.
    Såvitt jag förstår har det inte med fetmafrågan att göra-

    Svar: #41
  41. jala
    Kan bara hålla med. Kaloriräkning är i sammanhanget korkat.
  42. Piltson
    Om kalorier överhuvud taget skall ha relevans för kroppsvikten måste man såvitt jag förstår ange i vad slags material de anländer. Man kan tänka sig ett kodsystem för de olika andelarna:

    fettkalorier,
    proteinkalorier,
    snabba KH-kalorier och
    långsamma KH-kalorier.

    Fett är kaloritätast, alltså kan vi vänta oss en relativt hög siffra för de,t medan andelen KH-kalorier blir låg, eftersom KH är mera skrymmande material. Fettkalorierna kunde delas upp i omega3- resp. omega6-typ.

    Med ett sådant kodsystem hade man ett verktyg med vilket olika livsmedels effekt på kroppsvikten kunde anges i exakta siffror.

  43. Piltson
    "...andelen KH-kalorier blir låg"

    Ja, men det är ju framför allt KH-materialet som ytterst bidrar till kroppsvikten. Vi får nästan en inverterad situation. Kodsystemet måste vara så upplagt att det direkt visar hur detta relativt kalorifattiga material är mest ödesdigert.

  44. Andreas W
    Jag är så trött på brödindustrins fantasier och kaloriräkning.
    http://www.fazer.se/brod/anvand-hjarnan/om-kolhydrater/myter-om-kolhy...
  45. Inte trött
    Här är en lätt och enkel förklaring hur LCHF fubgerar.Se punkt 3.

    http://www.kostdoktorn.se/lchf#teori

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg