Är du frisk? Är du säker?

Piller

Man kan hitta något att behandla med lönsamma mediciner hos nästan vem som helst. En del, oftast gamla, ”behöver” minst 20-30 olika piller om dagen.

Expressen: Sjukt mycket pengar – därför matas vi med piller.

Tyvärr har den medicinska vetenskapen allt mer perverterats av enorma vinstintressen hos läkemedelsföretag. De får in hundratals miljarder på pillerförsäljning. Då kan det vara högst lönsamt att mer eller mindre köpa sig vetenskapliga studier/artiklar som visar vad man vill. Så att inte bara de som verkligen har nytta av medicinen får den, utan så många som möjligt.

Hur skall den utvecklingen kunna vändas?

Mer

Pfizer utbildar vårdcentral

Fusk i studier på läkemedel

Gamla i Sverige drogas med livsfarlig medicin

Insulin farligt vid typ 2 diabetes?

”Bara” typ 2 diabetes. 36 tabletter och 4 sprutor om dagen, samt en maskin för andningen nattetid.

25 kommentarer

  1. Mer läsvärt:
    http://www.kvp.se/halsa/1.1578267/slutade-med-medicinen-pigg-efter-et...
    Finns det något annat knep mot epilepsi?
  2. Ann
    Hej, det skulle vara intressant att veta eller få läsa något om den alltför ofta lättvindiga medicineringen av funktionshindrade dvs de med intelligent handikapp, det som i vardagligt tal av många benämns som förståndshandikapp eller utvecklingsstörning. Tyvärr ser man allt för ofta hur antidepressiva mediciner ordineras för att hjälpa personalen och inte den funktionshindrade. Sedan är jag ganska övertygad om att lchf-kost vore bra för dessa människor eller åtminstone en radikal förändring av matvanorna på våra gruppbostäder. Tänker på alla de exempel på usel mat som serveras, tex sockerbomben jordgusskräm, eller nyposoppa, lätta, lätt och lagom samt andra margariner. Många av de som bor på gruppnbostäder och äter middag i sina egna rum/lägenheter och där ska få hjälp av personal, serveras frysta färdigrätter, ja det är ju enklast så. Frågan är ju vad den maten gör med dessa människor? Sällan görs det egenhändig potatismos utan då kör man med pulvervarianten. det andra är uppenbarligen för jobbigt. Alldeles för mycket av halvfabrikat används och vad de innehåller torde väl vara ganska känt vid det här laget. Jag arbeter inom denna verksamhet och ser/ hör ofta vad slags mat som serveras.
  3. p
    Anna Bäsen fick ju välförtjänt förra året folk och vetenskaps pris som årets folkbildare för sin kamp mot pseudomedicin. Vitaminterapi och liknande bluffmetoder.
  4. janne
    Läkemedelsbolagens osunda vintsitresse och att alltid ha aktieägarna i åtanke bromsar utvecklingen och forskningen på svåra sjukdomar. Ta reumatism tex. Där har man forskat fram svindyra mediciner som Enbrel, Humira som man måste ta hela livet. En årsbehandling kostar c:a 130000.
    Snart har vi löst gåtan! Det hörde jag redan för 30 år sedan. Okej säger jag. kom till mig, jag har redan löst den; hemligheten finns i den kost vi äter.
  5. Björn B
    Man kan undra hur stora risker man skall behöva ta?
    Jag fick häromdagen en medicin som skulle sänka mitt
    något förhöjda blodtryck. Bland eventuella biverkningar
    fanns impotens och, se och häpna, hjärtinfarkt.
    Nog är det märkligt att man får sälja sådan medicin.
  6. Dag
    Ebba Grön sjöng "Staten och kapitalet, de sitter i samma båt".

    Är det inte hög tid för våra fokvalda att motbevisa det!?

    För ett antal år sedan tog man i mot en asfaltkartell där bland andra NCC var inblandade.

    En västanfläkt i jämförelse med den genomkorrumperade livsmedels- och läkemedelsindustrin!

  7. p
    Fast Blå Tåget som skrev låten "Staten och Kapitalet" var ett gäng konstnärer och kulturskribenter med medlemmar som den adlige Carl Johan de Geer. Inga proletärer som knöt näven i vrede över orättvisorna utan mer den ironiska naivism konstnärter tilltalas av.
  8. Foxen
    En annan intressant "bieffekt" jag läste om senast idag i vår dagstidning är vad skiten som läkemedelsföretagen vill proppa i oss gör när den kommer ut genom urinen och avföringen. Det är ju väldigt viktigt att lämna in överbliven medicin till apoteket men allt som vi pissar ut då? Miljön tar stryk och "Gud vet vad"! Men men... "Money makes the world go around" eller var det "down"...
  9. söder
    progg
  10. Henrik
    Specialister är snabba med att ordinera preparat så fort kriterierna enligt en lista uppfylls, samtidigt som de inte ser hela bilden. Det är tyvärr också specialisterna som har en (hörd) röst vad gäller förskrivning och allmän användning av preparat.

    Allmänläkarna och primärvården i övrigt är en ganska obetydlig faktor i sammanhanget. Beror det på att de saknar kunskap eller beror det på att de verkligen ser helheten och förstår problemen?

  11. söder
    blå tågets version hette "den ena handen vet vad den andra gör" ebba gjorde en coverversion som blev "staten och kapitalet".blå tåget, som har haft ett dissintals olika namn innan var anarkister och sedermera inom vänsterrörelsen som de flesta andra proggrupper var
  12. Feter
    Den som inte förstår att det är pengarna som styr i alla lägen är ganska naiv
  13. fluffy_ferret
    Tips om studie

    Effects of Dietary Coconut Oil on the Biochemical and Anthropometric Profiles of Women Presenting Abdominal Obesity.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19437058

  14. Chilisalsa
    Tyvärr kan man ju inte säga vad som orsakade minskningen av midjemåttet när dom ändrade kostvanor under studietiden.... det finns japanska studier som fått liknande effekter för enkelomättade fetter.
  15. Påläst gräsrot
    Jag vill berätta en historia från verkligheten - Historien om A, - del I
    Mediciner och åter mediciner . Vad ställer de till med?

    Dagens Nyheter hade ifjol - och i år - en artikelserie med intervjuer av anhöriga till psykiskt sjuka.

    Det genomgående var att samtliga sa – det är ingen som lyssnar på mig/oss och jag kan bara instämma.

    Det gäller inte enbart psykiatrin .
    Problemet är detsamma på många ställen inom vården och omsorgen.
    Detta påverkar patientsäkerheten.

    Det saknas tid, fungerande samarbete mellan landsting/kommun och mellan olika professioner.

    Det finns inte heller tillsynsmyndigheter värda namnet.

    Det finns en övertro på mediciners fördelar, bristande kunskap om dess nackdelar och hur man korrekt avslutar olika typer av medicinering på ett skonsamt sätt.

    En del vårdtagare är helt utelämnade.

    A tillhörde den gruppen.
    Jag hade känt honom i över 25 år och under den tiden hade han aldrig lidit av någon psykisk sjukdom.

    Plötsligt hade A uppträtt förvirrat på hälsocentralen.
    Han gick dit var tredje dag för omläggning av sår och hade gjort det i säkert ett år.

    Gick till samma sjuksköterska hela tiden och vägg i vägg satt läkaren som fungerade som spindel-i-nätet i många år.

    Han återremitterade A till Infektion där han hade varit inlagd någon månad tidigare.

    Så fort som jag fick veta detta ringde jag dit och informerade en sjuksköterska samt skrev brev till behandlande läkare.

    Berättade att A hade gått ned 25 kilo, stod på en mängd läkemedel, varav flera kunde ge psykos, hallucinationer etc. som biverkningar.

    Detsamma gällde även den antibiotika som avdelningen själv hade skrivit ut ett par månader tidigare – kinolonen Ciprofloxacin – men det hade jag inte upptäckt just då.

    Jag bad dem göra en total läkemedelsgenomgång, dosjustera och sätta ut, ett och ett av läkemedlen som A inte behövde för att se om han skulle bli sitt rätta jag igen.

    Detta skulle göras försiktigt, enligt en långsiktig plan och under uppföljning.

    Hans näringsstatus måste också förbättras. Han hade gått ned ca 25 kg!

    Det här kan tyckas ett märkligt agerande av mig, men sanningen är att många människor får stå på sina läkemedel rent slentrianmässigt år efter år och patienterna och de flesta anhöriga litar på doktorn!

    Till min förskräckelse skickades A hem i än värre tillstånd och efter någon dag upptäckte jag en påse från Pressbyrån. Den innehöll en nedsmält, aldrig öppnad glasstrut, samt 4 förpackningar av psykosmedicinen Risperdal!

    För övrigt hade han samma mängd läkemedel som tidigare.
    ________________________________________________________________

    Del II

    Jag följde med A till läkaren på hälsocentralen.

    Berättade att A under sin vistelse på Infektion bl.a. ställts på psykosmedicinen Risperdal och att ingen på Infektionskliniken hade gjort någon läkemedelsgenomgång.

    Bad läkaren på HC se till att A fick trappa ner/sluta med psykosmedicinen Risperdal samt att det gjordes en total läkemedelsgenomgång.

    Jag hade läst många artiklar om Risperdal (från USA) om riskerna för stroke, blodtrycksfall, förändringar av blodsockret, ökad förvirring etc.

    Så småningom upptäckte jag att läkaren på HC inte hade tagit hänsyn till det jag hade sagt. Läkemedelslistan såg likadan ut som tidigare och inkluderade även Risperdal!

    Nu kom medicinen förpackad i långa plastremsor – Apodos – för att det skulle gå snabbare för distriktssköterskorna/hemtjänstpersonalen.

    De hade inte en susning om vad alla dessa mediciner kunde ställa till med
    De var dessutom inte det minsta intresserade.

    A var själv för sjuk för att strida.

    Dessutom blir man kemiskt ”lobotomerad” av att stå på den här typen av psykofarmaka. Det är därför den ges. Vårdtagarna skall hålla sig lugna, inte besvära osv. De liknar zombies.

    Jag skrev det ena brevet/mejlet efter det andra till alla inblandade.
    Hade åtskilliga samtal med de två distriktssköterskorna inom hemvården. De bara hänvisade till att det här med mediciner det var inte deras ansvarsområde A skulle ringa själv och söka läkaren!

    Jag skrev mejl till den ena distriktssköterskan och undrade hur länge A skulle tvingas stå på medicineringen eftersom han bara blev sämre och sämre och utsattes för allehanda risker.

    Hon svarade att jag inte skulle lägga mig i vården, att A mådde gott på medicineringen och slutligen undrade hon om jag inte själv hade funderat på att ta Risperdal?

    I augusti 2005 upptäckte jag att A hade skrivit ett meddelande till personalen i den loggbok som fanns i hans hem.

    Han skrev att han inte ville ta Risperdal eftersom han inte mådde bra på den. Han skrev också att han hade sagt till en viss namngiven sjuksköterska och även hemtjänstpersonal flera gånger, men att de bara hade hänvisat till doktorn och sagt att han måste ta tabletten.

    Jag kopierade av hans anteckning.
    Skrev ett följebrev och skickade till samtliga berörda.
    Ingen gjorde någonting för att uppfylla hans önskemål (han var inte tvångsvårdad!)

    Jag skrev också ett par brev till den läkare som fungerade som psykkonsult till Infektionskliniken 2004 - och som ursprungligen ordinerade Risperdal - och som aldrig följde upp sin behandling. Hon hänvisade till en annan läkare.

    Jag skrev flera brev/mejl till honom. Han bekräftade inte ens mottagandet, verkar vara regel snarare än undantag i detta landsting, och han följde inte heller upp behandlingen.

    Han litade väl på distriktssköterskorna i hemvården !
    _______________________________________________________________

    Del III

    Månaderna gick.
    Det var frustrerande att se A bli sämre och sämre och inte ha någon att vända sig till.

    Från början fanns en fast läkare på hälsocentralen. Han hade varit A:s läkare i flera år. Han hade enbart förnyat recepten, aldrig tänkt tanken att en del av A:s symptom kanske skulle kunna vara biverkningar!

    Han slutade och nu blev det en mängd olika läkare (stafettläkare, halvtidare, kvartstidare osv).

    Jag fortsatte att skriva.

    Jag ringde också och bad om att A skulle få byta läkare – få en fast osv.

    Inget förbättrades.

    I början av 2006 hade jag följt med A till stan för han skulle klippa sig. Plötsligt, när vi stod och väntade på bussen, sa han – jag har låtsats. Vad menar Du, sa jag.

    Jo, jag har låtsats ta tabletten och sedan spottat ut den när personalen gått.

    Menar Du Risperdal, sa jag. Ja, så var det.
    Det kändes som julafton.

    Det sorgliga var att jag var tvungen att ge honom följande råd.

    Du får inte sluta rakt av – livsfarligt oavsett om det är liten dos.

    Du har dessutom ett antal andra mediciner (10 minst) så vi måste vara väldigt försiktiga.

    Jag ringer Dig senare idag så vi kan komma överens om hur det skall gå till.

    Jag hade sedan länge läst på i olika böcker bl.a i Peter R. Breggins böcker - Your Drug May Be Your Problem och Toxic Psychiatry. (www.breggin.org).

    Jag ringde och sa följande.

    Varje kväll får Du låtsas svälja tabletten och när personalen gått ta ut den. Sedan dela tabletten och ta den ena halvan.
    Den andra halvan får Du lägga i en kaffekopp och ställa en bit upp i köksskåpet.

    Sedan måste Du fortsätta så här i minst en månad och sedan får vi ta nästa steg.

    Tyvärr kan Du inte säga något till hemtjänst eller distriktssköterskor i detta skede eftersom de bara kommer att ”se till” att Du tar tabletten.
    Han höll med.

    Vilken sjuk sjukvård!

    Fanns ingen att vända sig till och få stöd av - och stackars A.
    Jag led med honom.

    Hur kan man få göra så här med människor. Jag bara undrar?

    Sedan gjorde jag täta besök för att se hur A mådde och räknade halvorna i kaffekoppen för att se om han kom ihåg - och det gjorde han.

    Det här hade väl pågått ca en vecka när jag plötsligt fick höra av någon i hemtjänsten att Risperdalen skulle sättas ut – och rakt av (helt fel).

    De flesta av personalen hade inte en aning om vad som pågick och ingen som helst kunskap om utsättningsreaktioner.

    Det var inte så att någon informerade mig utan jag fick veta detta tack vare idogt ”grävande”.

    Kanske berodde denna plötsliga utsättning på det brev som jag skrev till landstingsdirektören några månader tidigare.

    I det hade jag berättat om ett år ur A:s liv samt bifogat kopior av A:s loggboksanteckningar och mitt följebrev.

    Jag skrev brevet för jag ville visa hur verkligheten såg ut.
    Någon gång hoppas jag kunna skicka resten av historien som är ännu sorgligare.

    Ovannämnda historia avser hösten 2004 – vårvintern 2006.

    Det här kallar jag övergrepp och vanvård!

    P.S. Redan 2005 upptäckte jag boken "Bitter Pills" av Stephen Fried.
    Handlar om författarens hustru och om antibiotikagruppen kinoloner (Ciprofloxcin, Levofloxacin mfl).
    Jag hittade också sidorna http://www.fqresearch.org och http://www.fqvictims.org.

  16. L-G o M R
    Hej! Min man L-G har under ett antal år ätit medicin för blodtrycket och även urindrivande eftersom han en period samlade mycket vatten i kroppen (de tappade ur honom 24 kg vatten på lasarettet under ett par veckor) Sedan kom diabetes 2. Han äter många olika tabletter nu, även waran. På senare tid har även gikt tillkommit. Man har sagt att det är någon eller några av tabletterna som höjer urinsyran i kroppen, men de kan inte tas bort utan han äter nu också Allopurinol-tabletter till de övriga. Detta verkar inte hjälpa så bra mot gikten. Han får ofta nya angrepp inte bara i tår utan också i fingerleder samt t ex i knä- och fotled. Vi har ätit enl LCHF i drygt ett år och han har gått ner ca 10 kg i vikt. Vi undrar: Är giktproblemet en följd av LCHF tillsammans med alla piller? Ska han äta mera kolhydrater för att kunna minimera proteinmaten eller måste han allt framgent ställa in sig på att genomlida sina giktanfall på grund av sina mediciner?
  17. Påläst gräsrot
    Citerar några rader av Henrik:

    "..... Specialister är snabba med att ordinera preparat så fort kriterierna enligt en lista uppfylls, samtidigt som de inte ser hela bilden...." Slut citat

    Det fick mig att komma ihåg ytterligare historier om A (se ovan Historien om A).

    A hade slutligen lags in på sjukhus efter vanvård i hemmet av hemtjänst/distriktssköterska/hälsocentral.

    Det skulle visa sig att det inte var ett dugg bättre.

    A var inlagd för undernäring, övermedicinering och fotsår som inte ville läkas bl.a.

    Han var en skugga av sitt forna jag.

    Jag skrev ned bakgrunden för att hjälpa både honom och vårdpersonalen. Under de ca 7 dagar som han vistades där bad jag om samtal med några läkare.

    Nr 1

    Jag frågade - har Du läst A:s bakgrund?
    Nej, det hade han inte gjort.
    Något sådant hade han inte tid med - endast 15 minuter för varje patient.

    Då sa jag - men hur kan Du/ni arbeta så?

    'Varför säger inte Läkarförbundet ifrån?

    Det är ju en patientsäkerhetsfråga.

    Han sa ingenting.

    ------------------------------------------------------------------------------------------

    Han satt och bläddrade i några papper och till slut var jag tvungen att fråga om han ville att jag skulle berätta.

    Då sa han - jag håller med om att A har för många mediciner och jag har tänkt så här.

    Jag tänker sätta ut, A, B, C, D, E, F, G, H och I.

    Stopp, sa jag.
    Så får Du absolut inte göra.

    A är i så dålig kondition, har gått ned så mycket i vikt och det finns ingen i hemtjänsten eller distriktssköterskan som kan tolka hur han mår eller som är intresserade. Läkarkontakterna är, dessutom, under all kritik.

    Du får sätta ut ett - högst två läkemedel - under den här tiden.

    Sedan måste det göras en långsiktig plan för resten och inget får sättas ut utan att persoalen håller koll och Du måste samarbeta med distriktssköterskan/läkaren på hälsocentralen.

    Jag lovade också att hjälpa till.

    Då sa han - det blir antingen så här - eller inte alls - och därmed var diskussionen avslutad.

    A "tvingades" dessutom att vara med i ett skandalöst vårdplaneringsmöte där jag vädjade att han skulle få gå och lägga sig. Det jag inte visste då var att den här omfattande utsättningen pågick.

    Ingen i den månghövdade skaran som deltog lyssnade på mina vädjanden och A var för sjuk för att säga ifrån själv.

    Prata om sjuk kollegialitet!

    A kom hem sjukare än han någonsin hade varit.

    Så småningom kom jag underfund om att läkaren hade gjort precis det han hade sagt - satt ut i stort sett 75% av läkemedlen som A han hade haft i flera år och dessutom hade han satt in nya sorter så antalet läkemedel slutade på ungefär samma som före sjukhusbesöket - minst 10!

    ------------------------------------------------------------------------------------------

    Läkare nr 2

    Han var litet vänligare men helt "hjärtvättad" av det som kallas evidens.

    Han framhöll att han måste behandla enligt de riktlinjer som fanns för olika sjukdomar och det som kallas evidens.

    Jag sa - nej, det kan Du inte göra i der här fallet eftersom det finns ingen läkare som gör hembesök - och ingen läkare på hälsocentralen som bryr sig heller och distriktssköterskan är helt ointresserad - hänvisar ständigt till att A:s läkemedelsbekymmer inte är hennes ansvarsområde.

    Vad beträffar det här med vetenskap och beprövad erfarenhet så är jag mycket tveksam. Du kommer väl ihåg hur det var med Östrogen och Vioxx bl.a.

    Den mest läkemedelsforskningen utförs ju av läkemedelsbolagen själva och de kan välja hur mycket insyn de vill ha och vad de som skall publiceras.

    Sedan bad jag honom gå in på http://www.medications.com och läsa patientberättelserna om statiner (=kolesterolsänkande mediciner).

    Han kunde klicka på Drugs + Lipitor i förteckningen över olika läkemedel samt därefter klicka på Side Effects.

    Då skulle över 1000 sorgliga patientberättelser uppenbara sig.

    Skulle inte tro att han var tillräckligt nyfiken/engagerad för att ta tillvara mitt tips.

  18. Påläst gräsrot
    Läkemedel kan också "stjäla" kroppens vitaminer/mineraler.

    I ett nyhetsbrev, som jag fick nyligen, från Dr. Mercola (www.mercola.com?) tog han upp det här med B12-brist.

    Han berättade om olika orsakerna till B12-brist.
    En av dem var läkemedel.

    Här citerar jag några rader från hans artikel. Läs resten på hans hemsida.

    "..... Use of Antacids and Anti-Ulcer Drugs

    Use of the Drug Metformin©

    Many prescription drugs have the potential to diminish the level of B12 in your system, including:

    antibiotics, antipsychotics, anti-cancer medications, tuberculosis medications,
    anticonvulsants, birth control pills, anti-gout medications, cholesterol-lowering drugs, anti-hypertensives, potassium replacements, drugs to treat Parkinson’s disease ....." Slut citat

  19. Påläst gräsrot
    Till L-G och MR mfl.

    Citerar några rader ur er text:

    "....Man har sagt att det är någon eller några av tabletterna som höjer urinsyran i kroppen, men de kan inte tas bort utan han äter nu också Allopurinol-tabletter till de övriga.

    Jag kommer osökt ihåg en annan historia om A.

    Han fick också gikt och då skrevs förstås Allopurinol (=produktnamnet Zyloric) ut.

    Den medicineringen pågick år efter år och på den tiden hade varken A eller jag fått upp ögonen för hur det var ställt inom sjukvården

    Vi litade på att man visste vad man höll på med.

    Vi hade inte heller Internet.

    Sedan blev A sjukare och sjukare och då hade jag fått Internet-uppkoppling.

    Då började mitt idoga sökande efter information om hans läkemedel för jag förstod att hela sanningen inte stod i Fass/bipacksedlar ( författas av läkemedelsbolagen själva).

    Jag skrev bl.a. till en läkare och frågade varför A skulle tvingas stå på Allopurinol.

    Medicineringen hade pågått i flera år och hans gikt hade försvunnit för länge sedan.

    Då fick jag till svar att det kunde nog stämma att A inte hade gikt längre, men slutade han med medicinen så skulle han få besvär igen så därför var det bäst att han fortsatte!!

    Sedermera kom jag fram till att det fanns flera av hans mediciner som kunde ge gikt som biverkan - bl.a. kolesterolsänkaren (Simvastatin mfl) och diverse vattendrivande.

    Inte nog med det - han fick dessutom den imunnedsättande medicinen Imurel - tillsammans med Zyloric - år efter år utan att någon brydde sig om riskerna.

    Det är dags att sjukvården börjar ta ansvar för sin förskrivning och inte bara skriver ut nya mediciner när någon drabbas av nya symptom.

    Man måste söka orsaken - och orsaken kan fatiskt finnas i en läkemedelsbehandling som man kanske inte längre behöver!!!!

  20. L-G o M-R,
    möjligen kan man testa mer FETT för att kunna minska proteinmaten. I takt med att han går ner i vikt och förhoppningsvis får lägre blodtryck kan han kanske också minska på (vätskedrivande?) medicin som ökar risken för gikt. Tala med hans läkare.
  21. fluffy_ferret
    Chilisalsa,
    men studien kan visa att kokosfett som tillskott inte har några negativa effekter på blodfetterna, åtminstone under viktnedgång, vilket studien antagligen var designad för att ta reda på. Som författarna formulerade det:

    "It appears that dietetic supplementation with coconut oil does not cause dyslipidemia and seems to promote a reduction in abdominal obesity."

    Deltagarna följde en hypokalorisk diet och hade liknande fysisk aktivitet.

    "all subjects were instructed to follow a balanced hypocaloric diet and to walk for 50 min per day."

  22. Chilisalsa
    Mja, inte visar iaf. Lite märkligt upplägg, där grupperna minskade t.ex succesivt både kolhydratsintaget och totalenergi... knappast så man gör om man vill visa på vad en ändring i en enda (annan) faktor får för effekt. Möjligen kan man säga att soyaolja är direkt dåligt, vilket ju knappast är en överraskning ! :)
  23. Janne
    Vaccintationshysteri på gång.
    Kommer jag hålla mig frisk, ja vem vet. En sak är då säker, jag tänker inte vaccinera mig mot svininfluensa.
    Läser i det lokala bladet att landstingen bävar för kostnaderna(3-4 miljarder) och ökad arbetsbelastning när uppskrämd befolkning väller in till hälsocentralerna i höst. Ja läkemedelsindustrin gnuggar säkert händerna av glädje, snacka om klirr i kassan. Och kvällspressen gör sitt bästa för att hjälpa till. Som med all influensa, tillhör man inte de yttersta riskgrupperna så förstår väl alla med sunt förnuft att det är bara att sitta lugnt i båten och ta det med ro.
    Känner att jag håller på att bli småförbannad så här på morgonen,det är nästan så att man anar konspiration här! För nått jä-la syfte måste man väl endå ha när man med skrämselpropaganda försöker lura folk till onödig vaccination.
  24. Kvinnlig 40-talist
    Bra krönika av dr Göran Sjönell om "larmindustrin".

    http://www.primarvard.se/artiklar/2009/SPRV-6-Sjonell.pdf

    "...En alldeles genial idé är att göra friska
    människor sjuka genom riskfaktoranalys
    och få dem att bli sjukvårdskunder och
    pillerätare resten av livet..."

  25. Janne
    Tur att någon läkare fattar bluffen också!

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg