Vad bör man inte servera på en fetmakonferens? Exempelvis en stor korg med bröd.
Så här såg brödkorgen vid vårt bord ut efter lunchen var avslutad. På övriga bord såg det ungefär likadant ut. Tråkigt om de bara slängde brödet sen.
Ny studie: Är dagens vetebröd farligt för din hälsa?
Kritik och ifrågasättanden är nödvändigt MEN den ska vara konstruktiv! Nu har jag inte läst alla era inlägg i alla bloggposter, men de jag läst handlar mest om att beskylla oss som väljer att äta LCHF för att vara medlemmar i en sekt, bete oss som talibaner och skuldbelägga oss för att inte ha "karaktär" att äta "lagom". Hur tillför det debatten något? Kom med fakta istället, sluta bete er som politiker som bara talar om vad de övriga partierna gör för fel istället för att förklara hur de själva ska förbättra situationen. Förklara till exempel vilka de andra livsmedlen är som vi ska skjuta in oss på för att minska övervikten i samhället och varför just de är viktigare än brödet.
Och snälla, vi är inte idioter - vi har i de flesta fall testat alla möjliga sätt att gå ner i vikt och bli friska och för väldigt många av oss är LCHF det enda som fungerar så vi vet vad vi pratar om. Vi VET att för oss fungerar inte "ät mindre - spring mer" eller "äta av allt, men bara lite". Många av oss som finns här är sockerberoende och/eller lider av metabolt syndrom eftersom vi i åratal följt råden om mycket kolhydrater och att slänga i ansiktet på oss att en skiva bröd inte är farligt är ungefär som att säga till alkoholisten att en liten nubbe inte gör nått. För oss ÄR det farligt! Försök förstå vari skillnaden ligger mellan att pekas ut som en lat person med dålig karaktär och vetskapen om att man lider av ett beroende när man ska genomföra en livsstilsförändring. Jätteskoj för er att ni klarar av en daglig skiva bröd, men vi som inte tål det är inte en liten minoritet, tvärtom. Vi som läser den här bloggen och äter LCHF hör i många fall till den gruppen och utöver oss finns 100 000-tals till men eftersom det slängs så mycket skit på LCHF så vågar många inte prova och vet alltså inte om att de hör till den gruppen (lägg till det diabetiker och glutenintoleranta). Känner själv ett flertal själv som uppvisar alla symptom på metabolt syndrom och är maniskt sockerberoende men som bara får råd om lightprodukter och träning från dietister och läkare och bara blir sjukare och sjukare, fetare och fetare och kommer allt närmare diabetes.
Människor som är friska på alla de sätt klarar av högre mängd kolhydrater utan att bli sjuka, men ärligt talat - hur stor andel av oss LCHF-are var normalviktiga och helt friska när vi la om kosten? Såklart finns några och fler hoppas jag att de blir, men i dagsläget hittar nog det flesta till denna kost för att de har någon form av problem och inte får hjälp som fungerar i längden från sjukvården.
För att sammanfatta: sluta dumförklara folk och kom med nått konkret istället! Bidra till en konstruktiv debatt!
De är inte här för att hjälpa till, de är här för att desinformera. Om man kan trolla sönder varenda tråd, så kommer folk att bli osäkra på om LCHF funkar eller inte - så är strategin.
(Och nej, jag är ingen foliehatt, jag har jobbat som marknadsdirektör i nästan 20 år och jag vet det mesta om hur livsmedelsindustrin agerar.)
Funkar det? Ja tyvärr, men många hittar också till de utmärkta kostråd som finns på denna sida, så nettoeffekten av denna blogg är ändå starkt positiv.
Här tror merparten efter minskad DB-2 och som i mitt fall, avslutad (!) hjärtsjukdom, att LCHF är svaret på våra behov att hitta något som löser dessa problem permanent . Att då läsa skräpinlägg från folk som aldrig ens varit sjuka tar bottenpris. Slut!
Har ni inga egna erfarenheter att redovisa tycker åtminstine jag att ni kan sluta skriva på . den här bloggen.
Spekulera istället på några patientbloggar t.ex. där det gäller medicin, åtminstone till 99%.
Själv fick jag i o f s inga abstinensbesvär för än efter c a två månader - men de var kraftfulla.
Men ett enastående resultat, och Davis beskriver flera sådana patientanekdoter i sin bok.
"Jason is a twenty-six-year-old software programmer: smart, lightning-quick to catch onto an idea. He came to my office with his young wife because he wanted help just to get “healthy.” When he told me that he had undergone repair of a complex congenital heart defect as an infant, I promptly interrupted him. “Whoa, Jason. I think you may have the wrong guy. That’s not my area of expertise.” “Yes, I know. I just need your help to get healthier. They tell me I might need a heart transplant. I’m always breathless and I’ve had to be admitted to the hospital to treat heart failure. I’d like to see if there’s anything you can do to either avoid having a heart transplant or, if I have to have it, help me be healthier afterwards.” I thought that was reasonable and gestured for Jason to get on the exam table. “Okay. I get it. Let me take a listen.” Jason got up from the chair slowly, visibly wincing, and inched his way onto the table, clearly in pain. “What’s wrong?” I asked. Jason took his seat on the exam table and sighed. “Everything hurts. All my joints hurt. I can barely walk. At times, I can barely get out of bed.” “Have you been seen by any rheumatologists?” I asked. “Yes. Three. None of them could figure out what was wrong, so they just prescribed anti-inflammatories and pain medicines.” “Have you considered dietary modification?”
I asked him. “I’ve seen a lot of people get relief by eliminating all wheat from their diet.” “Wheat? You mean like bread and pasta?” Jason asked, confused. “Yes, wheat: white bread, whole wheat bread, multigrain bread, bagels, muffins, pretzels, crackers, breakfast cereals, pasta, noodles, pancakes, and waffles. Even though it sounds like that’s a lot of what you eat, trust me, there’s plenty of things left to eat.” I gave him a handout detailing how to navigate the wheat-free diet. “Give it a try: Eliminate all wheat for just four weeks. If you feel better, you’ll have your answer. If you feel nothing, then perhaps this is not the answer for you.” Jason returned to my office three months later. What struck me was that he sauntered easily into the room without a hint of joint pain. The improvements he’d experienced had been profound and nearly immediate.
“After five days, I couldn’t believe it: I had no pain whatsoever. I didn’t believe it could be true— it had to be a coincidence. So I had a sandwich. Within five minutes, about eighty percent of the pain came back. Now I’ve learned my lesson.”
What impressed me further was that, when I first examined him, Jason had indeed been in mild heart failure. On this visit, he no longer showed any evidence of heart failure. Along with relief from the joint pain, he also told me that his breathing had improved to the point where he could jog short distances and even play a low-key game of basketball, things he had not done in years. We’ve now begun to back down on the medications he was taking for heart failure. Obviously, I am a big believer in a wheat-free life. But when you witness life-changing experiences such as Jason’s, it still gives me goose bumps to know that such a simple solution existed for health problems that had essentially crippled a young man.
Avslutningen blev en osökt återknytning till brödbilden:
That baguette may look innocent, but it’s a lot harder on the joints than you think.
http://huntgatherlove.com/content/wheat-belly
http://evolutionarypsychiatry.blogspot.se/2011/10/slam-dunked-and-whe...
http://www.aaccnet.org/publications/plexus/cfw/pastissues/2012/OpenDo...
http://www.weightymatters.ca/2013/02/diet-book-review-wheat-belly.html
http://noglutennoproblem.blogspot.se/2012/03/wheat-belly-busted.html
http://tranastyrka.se/blir-man-smal-av-att-utesluta-vete-och-gluten/
Deltagarna på konferensen är vad jag förstått läkare och forskare i fetma, inte folk som vill tappa vikt, som du gissar. Klart är dom idag helt på klara med brödets farliga metabola inverkan och undviker det naturligtvis. Ungefär som att sitta till bords med "normalviktens fiende no 1" , tror jag kostdoktorn tycker irionin var, anledningen till ämnet.
Beträffande detaljerna ovan, William Davis går igenom det mesta in sin bok "Wheat Belly".
Idag har "väldssvälten" som man talade mycket om i slutet på förra seklet i stort sett "lösts". Den löstes med hjälp av ett nytt vete som avkastar mångdubbelt jämfört med det gamla, och huvudutvecklaren fick därför t.o.m nobelpris. Enda felet ser ut att vi nu har en obesity och diabetes-2 epedimei som exploderar i Kina och Indien och i dom fattigaste delarna av världen, där man nu äter mer och mer av det billigaste dom finns, bröd och annat som gjorts just med detta vete.
Förr i tiden var man tvungen att sätt i sig godsaker, kakor och tårta i övermått för att bli fet. Idag har vetet VÄRRE metabolisk inverkan! Och med socker iblandat som i hamburgerbröd blir till och med "rött kött " farligt, som ett flertal tidningsartiklar nyligen hävdat.
Du gör samma misstag som alla kaloriräknare som tror att de kan göra ett avtryck i denna tydligt deklarerade lågkolhydratblogg; du skuldbelägger den enskilda människan för sin metabola störning. Kardinalfel. Men det är i slutändan er enda förklaringsmodell. Den är tagen som fastgjutet axiom i sådan grad att ni inte kan tänka runt eller ifrågasätta dess äkthet.
Så det enda som återstår är att skylla på den enskildes karaktär. Du skulle aldrig komma på tanken att kritisera en nykter alkoholist för att denne inte vill ta en stänkare, för en enda sup har ju ingen dött av.
Du kan ju snacka ihop dig med Ulf J, som försökt ganska länge med förment neutrala och objektivt ifrågasättande inlägg, men som på senare tid gett upp och hemfallit åt att på LCHF-rörelsens egen hemmaarena kalla dem glädjedödare och sekt för att de inte vill äta sådant som håller dem kvar i sjukdom.
Du gör likadant.