Nu sätter vi tänderna i karnivordieten: Vad vet vi om den och vilken kunskap saknar vi?

T-benstek till frukost, köttfärs till lunch, entrecote till middag – låter det som din drömmeny? Eller som din värsta mardröm? Kan en kost som enbart består av animaliska produkter vara ett enkelt och läkande sätt att äta eller är det en alldeles för restriktiv kost som balanserar på gränsen till ätstörning?

Karnivordieten består enbart av animaliska produkter och utesluter allt växtbaserat. Den mest extrema varianten innebär att man enbart äter kött och dricker vatten.

Läs vidare för att få en uppfattning om vad de som anammat kosten, samt kritikerna, har att säga om dieten som innebär att man äter enbart animaliskt protein och helt utesluter kolhydrater. Och vilka resultat – både positiva och negativa – jag själv fick när jag provade dieten i 30 dagar.

Observera: I dagsläget saknas vetenskaplig evidens av god kvalitet för detta sätt att äta. Den här guiden sammanfattar vad vi vet idag.

Varför undersöker vi karnivordieten?

På Diet Doctor har vi som mål att presentera den bästa tillgängliga vetenskapliga evidensen för att du ska kunna fatta väl underbyggda och förnuftiga beslut kring kost som hjälper dig att förbättra din hälsa.

En del nya kostupplägg saknar dock vetenskapligt underlag av hög kvalitet, både vad gäller för- och nackdelar. Karnivordieten är ett exempel, där vi ser ett växande antal anekdoter, expertåsikter som går isär och några intressanta evolutionära teorier. Hur som helst, i dagsläget existerar ingen forskning kring karnivordieten som uppfyller kriterierna för god vetenskaplig evidens.

Ska vi då ignorera karnivordietens ökande popularitet på grund av de vetenskapliga begränsningarna och låtsas som om den inte existerar? Eller ska vi ta den till oss och diskutera vad vi vet och inte vet om dess möjliga fördelar och nackdelar? Vi har valt det senare, men vill understryka att det behövs mycket mer forskning.


Vad äter en karnivor?

Vad äter man då på denna kost? Karnivordieten är i stort sett helt kolhydratfri, då den till hundra procent består av animaliska produkter – kött, fisk, ägg, fullfeta mejeriprodukter och animaliska fetter. Kosten innehåller inga ovanjordsgrönsaker eller bär, något som man kan äta med måtta om man följer ketogen LCHF. En del anhängare äter enbart kött, salt och vatten.

Karnivordieten har fått mycket uppmärksamhet på sistone. Det finns forum på Reddit med tusentals medlemmar, många Facebookgrupper med hög aktivitet, mängder av artiklar i media, podcasts och hundratals YouTube-videor.

Passar det dig personligen, kan det vara värt ett försök? Den här guiden, som även redovisar de för- och nackdelar jag upplevde under min månad som karnivor, kan hjälpa dig att avgöra det.

Video om kött

Varför karnivordieten?

I Diet Doctors guider och recept rekommenderar vi ovanjordsgrönsaker. De flesta mår mycket bra av det, eftersom den typen av grönsaker innehåller sparsamt med kolhydrater, men mycket fibrer, näringsämnen och mineraler. De är även mättande. Man kan äta en hel del grönkål, broccoli, blomkål, brysselkål, zucchini och andra grönsaker, utan att överskrida 20 gram kolhydrater per dag. Man kan befinna sig i ketos och känna sig nöjd och belåten. Förutom detta ger en mix av ovan nämnda grönsaker, tillsammans med animaliska produkter som kött och ost, en bra kostvariation som kan göra LCHF mer intressant och hållbart i långa loppet.

Däremot finns det personer som inte når riktigt ända fram genom att äta LCHF/ketogent med mycket grönsaker. Intrycket man får av kommentarer på olika karnivorhemsidor, i Facebookgrupper och diskussionsforum tyder på att en majoritet av de som provar karnivordieten först ätit ketogen kost. Då önskat resultat uteblivit har de bestämt sig för att prova karnivor – ett intryck som bekräftas av andra som går på dieten.

”I stort sett har de flesta som följer karnivordieten hälsoproblem som den ketogena kosten inte kunnat åtgärda helt och hållet, såsom otillräcklig viktnedgång, ett psykiatriskt tillstånd, en autoimmun sjukdom eller okontrollerat sug” säger doktor Paul Mabry, en amerikansk allmänläkare som utesluter alla kolhydrater och bloggar om detta på Born to Eat Meat samt administrerar Facebookgruppen Zero Carb Doc, som nu har över 6 300 medlemmar.

Dr Mabry berättar att han var ”gravt sockerberoende” och först klarade sig bra på ketogen kost med mycket grönsaker. Han gick ner nästan 23 kilo med keto, men när han vägde 104 kilo, cirka 20 kilo mer än hans idealvikt, hamnade han på en platå. Dessutom hade han fortfarande problem med eksem på händerna, kolhydratsug och överätning.

”Även den minsta mängd kolhydrater kan trigga mitt sug och få mig att överäta. Jag kan överäta grönsaker” berättar Mabry. 2015 gick han över till karnivordieten, bestående av närmare 80 % fett och 20 % protein. Han gick ner i vikt, händerna blev eksemfria och sötsuget försvann. Vikten ligger nu, utan problem, stabilt på 81 kilo.

”Jag tror inte att alla behöver nolla kolhydraterna. Men om du är som jag, allvarligt metabolt skadad efter ett livslångt sockerberoende, tror jag att ett angreppssätt som innebär total avhållsamhet kan hjälpa” säger han.

Jane Jordan, före detta sjuksköterska från Australien, åt ketogen kost under sju år med goda resultat. Hon gick ner i vikt, fick normalt blodsocker och blodtryck och blev av med migrän och IBS.

Våren 2018 diagnosticerades hon med glaukom i ett tidigt stadium, en ärftlig sjukdom som finns i hennes familj. Hon läste några inlägg om att en kost utan kolhydrater kanske kunde vara till hjälp för att rädda hennes syn. Nya studier som publicerats i de framstående tidskrifterna Science och The New England Journal of Medicine tyder på att vitamin B3, känd som niacin, kan vara ett effektivt skydd eller behandling av glaukom.1 Niacin finns naturligt enbart i animaliska livsmedel.

Jordan bestämde sig för att prova. ”Jag hade inget att förlora.” I oktober 2018, efter sju månader på karnivordieten, gjorde hennes ögonläkare ett nytt test på henne och hittade inga spår av sjukdomen. ”Jag är övertygad om att det var kosten, helt utan kolhydrater, som reverserade den” säger hon.

Det finns idag ingen forskning om kost och glaukom. Jordan har för avsikt att hålla fast vid det här sättet att äta i åtminstone ett år och göra en ny utvärdering efter nästa ögonkontroll.

Berättelser som dessa är anekdoter och kan inte jämföras med vetenskaplig evidens av hög kvalitet. Vi får höra talas mer om de positiva erfarenheterna från människor som äter en kost helt baserad på animaliska produkter. Det finns studier på hur många som förbättrar sin hälsa, får negativa symtom eller där förbättringar uteblir.

Det är dock uppenbart att denna kost inte är framgångsrik för alla. I Facebookgrupper och diskussionsforum klagas det över snabb och oroande viktuppgång, svullen mage, problem med matsmältningen, ökad kroppsodör, ökad akne, mer tandsten och andra oönskade eller uteblivna resultat.


Vad säger experterna: några för, några emot — några oroade

Karnivordieten är mycket kontroversiell bland LCHF-experterna. LCHF-aren och hjärnforskaren Rhonda Patrick, PhD, är bekymrad över att tarmens mikrobiom kan förändras negativt, samt eventuella näringsbrister. ”Vad är det som får en person att prova en så restriktiv diet utan att det finns några publicerade studier eller långsiktig evidens? Varför skulle du göra det?” sa hon i oktober 2018 i en podcast med Joe Rogan, som har många karnivor-positiva gäster i sin show. Hon sa att den vanligaste anledningen verkar vara att man vill påverka pågående autoimmuna tillstånd.

Psykiatrikern Georgia Ede är positiv till att testa dieten. I sin populära blogg Diagnosis Diet och i den här Diet Doctor-videon, undersöker hon huruvida grönsaker verkligen är nödvändiga för hälsan och drar slutsatsen att ”det inte finns några tydliga vetenskapliga bevis” för att vi behöver äta grönsaker över huvud taget. Faktum är att de flesta grönsaker innehåller ”antinutrienter” och i vissa fall till och med gifter som växterna använder för att försvara sig själva, noterar hon. För deltagarna på konferensen Low Carb San Diego 2018 berättade hon att hon själv testat karnivordieten och att hon upplevt många positiva effekter, som förbättrad sömn och jämnare humör samt att hon blivit av med migrän och nattliga benkramper.

Läkaren Ted Naiman berättar att han har många patienter som provat dieten i 30, 60 och 90 dagar med i allmänhet goda resultat och normala värden. Han har dock upptäckt att dieten på längre sikt kan ge upphov till vissa bekymmer. ”Jag har haft en handfull patienter som ätit så här i mer än sex månader och som upplever att de blivit lite orkeslösa. Värdena är vanligen normala, förutom mycket låga nivåer av folat, de värdet ligger under det normala spannet.”(Folat, vitamin B9, är essentiellt för cellprocesser. Du hittar det i stora mängder i spenat, grönkål, romansallad, rödbetsblast och mangold; i sparris, brysselkål och broccoli, i äggulor och färskt kött, särskilt lever och njure, samt i avokado och citrusfrukter. Här finns en lista över bra källor till folat i kosten.)

Doktor Stephen Phinney är orolig för att kosten kan ge eventuella brister när det gäller elektrolyterna natrium, magnesium och kalium. Doktor Jason Fung är kluven: ”I allmänhet rekommenderar jag inte karnivordieten till mina patienter – det finns praktiskt taget inga vetenskapliga bevis för den. Men om folk mår bra har jag inget emot det. Och vad gäller mikronutrienter kan du alltid ta ett vitamintillskott.”

Andra LCHF-experter som vi kontaktade för att få ta del av deras åsikter, beslutade sig för att avstå: ”Det finns inga långsiktiga studier, jag avstår helst från att kommentera” var ett vanligt svar.

Givetvis är de kostexperter som inte stödjer LCHF eller keto oroliga. De kallar karnivordieten extrem, galen och en dålig idé. (En skribent hävdar till och med att karnivordieten är en högerextrem taktik för att göra ”liberaler förbannade” och attrahera de som saknar en känsla av samhörighet.”)


Vittnesmål, bloggar och förespråkare

Trots meningsskiljaktigheter delar några av de mer välkända profilerna sina personliga berättelser om hur karnivordieten minskat svårbehandlade problem, särskilt psykiska åkommor och allvarliga autoimmuna tillstånd.

En av de mest välkända och dramatiska berättelserna är den om kanadensiska Mikhaila Peterson, som hade juvenil reumatoid artrit som var så allvarlig att hon fick byta ut tre leder (en höft och två fotleder) innan hon fyllde 17 år. Hon har också lidit av extrem trötthet, ångest och depression. 2015 började hon eliminera vissa livsmedel för att se om det var något speciellt som bidrog till hennes autoimmuna tillstånd. Det slutade med att hon åt endast biff, salt och vatten – och alla hennes symtom försvann.

Mikhaila Peterson är dotter till Jordan Peterson, den mycket kontroversiella psykologen verksam vid University of Toronto och författare till bästsäljaren 12 livsregler : ett motgift mot kaos. Peterson bevittnade sin dotters hälsoförbättringar, bestämde sig för att äta på samma sätt och säger att hans envisa depression avtog.. Han är en provocerande intellektuell, en kulturell åskledare som kallas ”patriarkatets beskyddare” av The New York Times. Hans anammande av karnivordieten har bidragit till att öka kännedomen om dieten och med det även en ökande skara av både kritiker och anhängare. Både Mikhailas och Jordans berättelser är omskrivna på Diet Doctor.

Andra välkända förespråkare är ortopedkirurgen Shawn Baker, Kelly Hogan som bloggar på My Zero Carb Life och Esmée La Fleur som driver hemsidan ZeroCarbZen där hon intervjuar andra karnivorer om hur dieten påverkat deras hälsa.

Sidan Meat Heals, som drivs av dr Baker, innehåller hundratals berättelser om personliga hälsoomvandlingar, medan hemsidan Just Meat, vars beskyddare är bitcoinentreprenören Michael Goldstein, har en stor samling artiklar, historiska dokument, arkeologiska studier och karnivorlänkar. Man skulle kunna spendera många timmar på att gå igenom Goldsteins omfattande länkarkiv – något som många av hans bitcoinkollegor utan tvivel har gjort: karnivordieten är populär i kryptovalutakretsar.

Just Meat finns även alla dokument efter framlidne Owsley ”The Bear” Stanley, Grateful Deads ljudtekniker (och LSD-leverantör) Stanley åt karnivordiet i femtio år och medan rockbandet gladeligen tog emot hans droger, brydde de sig inte om hans kostråd. Hans historia är fascinerande läsning.

Några av de mest vetenskapliga och nyanserade texterna om karnivordieten har författats av matematikern Amber O’Hearn som driver två bloggar: Empirica och The Ketogenic Diet for Health. Hon har varit karnivor i nästan tio år och säger att hon kommer att fortsätta äta så resten av livet, eftersom det är den enda kost som ger henne kontroll över sin bipolära sjukdom. Hon föreläser på många lågkolhydratkonferenser och hon finns med som gäst i Diet Doctors podcast, del 11.

”Jag förespråkar inte att man ska äta karnivorkost utan anledning” säger O’Hearn. ”Om du kan äta en mer varierad lågkolhydratkost med bra resultat – varför skulle du inte göra det?” Men hon motsätter sig också den dominerande, oemotsagda åsikten att vi som människor måste äta grönsaker för hälsans skull och att en kost baserad enbart på animaliska produkter är fysiologiskt omöjlig.

Bevis från vårt förflutna

Behöver vi då äta massor av växter för må bra? Vilka bevis finns det för att våra mänskliga förfäder överlevde, och kanske även frodades, på en kost som till största del var köttbaserad?

Många av de personer som nämnts ovan hänvisar till arkeologiska, antropologiska och fysiologiska källor för att argumentera för att människor utvecklades till att vara köttätare och att feta köttbitar och inälvsmat är människans optimala kost. De menar att vi som jägare-samlare var anpassningsbara omnivorer som åt växter, nötter, rotknölar och frön när det var ont om kött – och på sensommaren vräkte vi i oss frukt och bär för att bli feta inför vintern – men det var inte nödvändigt för att underhålla vår hälsa. Däremot var kött det.

Här följer några huvudargument som vanligen används för att hävda att homo sapiens utvecklades till att äta en kost huvudsakligen bestående av kött och fett.

  • Hjärnans utveckling: Genom hela den mänskliga evolutionen har den mänskliga hjärnan tagit stora kliv, från våra mänskliga förfäders och primatkusiner vars hjärnvolym var cirka 0,5 liter, upp till 1,45 liter hos neanderthalare och tidiga moderna människor.2 Hjärnans storlek ökade för varje näringstät och energirik animalisk föda som lades till, särskilt animaliskt fett.3Kort sagt, några menar att det animaliska köttet och fettet gav oss våra hjärnor och gjorde oss mänskliga.4
  • Utvecklingen av människans mag/tarmkanal: I takt med att vår hjärna växte, krympte vår matsmältningskanal. Dr Walter Voegtlin noterade 1975 i sin bok The Stone Age Diet att växtätare har långa och invecklade matsmältningssystem för att kunna bryta ner växtcellullosa, medan karnivorer som lejon, vargar, hundar – och människor – har korta och enkla matsmältningskanaler. Allt upptag av näring från kött och fett sker i tunntarmen hos oss människor och alla andra köttätande djur.
  • Lämningar efter forntida människor och djur: Flera antropologiska studier har funnit bevis på att människan ätit kött i mer än två miljoner år. Skelettfynd från både människor och djur, i grottor och på begravningsplatser, ger oss viktiga ledtrådar. Huggmärken och krossade djurben visar att det förekom slakt och att man skrapade ur benmärg.5Isotopanalys av kvoten kväve/kol av forntida människo- och neandertalben kan ge en hel del information om proteinkällan i deras kost.6Studier visar att neandertalarnas kost nästan uteslutande bestod av stora, feta däggdjur som mammut, men de tidiga moderna människorna kan ha överlevt tack vare förmågan att äta från mer varierade källor som färskvattenfisk och mindre däggdjur – även om de i första hand var karnivorer.7 Den israeliska arkeologen Miki Ben Dor, vars arbete är mycket populärt bland karnivorer, menar utifrån sin studie av gamla ben i grottor att det faktiskt var behovet av animaliskt fett som drev på människans utveckling.
  • Grottmålningar: Ben från grottor är en ledtråd, men vad ritade den tidiga, moderna människan i grottor som Altamira i Spanien och Chauvet i Frankrike? Bärbuskar och bladgrönsaker? Nej. Djur! Massor av djur: bisonoxar, hästar, hjort, uroxar, vildsvin och till och med (i en del grottsystem) noshörning, mammut och lejon. Man tror att dessa målningar, av vilka vissa är mer än 30 000 år gamla, var symboliska schamanritualer som användes för att öka jaktlyckan, stammens primära och viktigaste källa till föda.
  • Jordbruksrevolutionen innebar försämrad hälsa: Bästsäljande författaren och akademikern Jared Diamond skrev 1987 en berömd uppsats, The Worst Mistake in the History of the Human Race, där han drar slutsatsen att jordbruksrevolutionen ”var en katastrof från vilken vi aldrig har återhämtat oss.” Vad gäller människans hälsa kan man genom att studera tecken på sjukdomar hos forntida människor se att samtidigt som mängden mat ökade, i och med införandet av spannmål i vår kost, minskade kvaliteten på näringsämnena. Forntida skelettdelar visar att både mäns och kvinnors längd minskade med minst tolv centimeter, samtidigt som defekter på tandemaljen blev vanliga. Moderna sjukdomar uppstod. Diamond liknar människans evolutionära historia vid en klocka där varje timme representerar 100 000 år. Som människor, noterar han, har vi utvecklats och levt i 23 timmar och 54 minuter som köttätande jägare-samlare och hittills bara levt i sex minuter med jordbruk.
  • Köttstudie: Vi hoppar fram till början av 1900-talet då den arktiska upptäckaren Vilhjalmur Stefansson (1879-1962) gjorde tre expeditioner i den arktiska delen av Kanada där han levde med inuiter. I minst sju år levde han uteslutande på kött. Många tvivlade på att en sådan kost kunde vara hälsosam, så 1928 lades han och en expeditionsmedlem in på New Yorks Bellevue Hospital för att äta enbart kött (med mycket inälvsmat) i ett år, för att ”att studeras intensivt ur varje klinisk synvinkel.”8 I början var köttet för magert, vilket gjorde Stefansson sjuk, men så snart fettintaget ökade frodades de båda. I en annan rapport från 1930, baserad på den årslånga studien, fann man inga vitaminbrister, tarmfunktionen var normal, tandhälsan hade förbättrats och ”individerna var mentalt alerta, fysiskt aktiva och visade inga specifika fysiska förändringar i något system i kroppen”.9 I slutet av 1950-talet, några år före sin död, intervjuades Stefansson på TV om sina erfarenheter – mycket fascinerande.
  • Inuiternas tänder: 1929, kring tiden för Stefanssons studie, studerade en Harvard-tandläkare inuiternas tänder.10 Hans slutsats: ”att äta en kost uteslutande bestående av kött är ett idealiskt sätt att hålla den mänskliga munnen i ett hälsosamt tillstånd.”
  • Vikten av vitamin B3: Vitamin B3 (niacin) finns naturligt i kött, fisk, ägg, ost och mjölk och är ett essentiellt näringsämne för alla våra celler och nervsystemet. Det finns teorier om att de, genom att de finns tillgängliga i vår mänskliga föda, spelat en nyckelroll i människans utveckling, speciellt för hjärnan och det centrala nervssystemet.11 Vitamin B3-brist, pellagra, var en hemsk sjukdom som kännetecknades av de fyra D:na: dermatitis (stora sår på huden), diarré, demens och död. Den amerikanska epidemiologen Joseph Goldberger kunde år 1915 visa att den orsakades av en kost ”snål på animaliskt protein”. Det var dock först 1937 som dess kemiska struktur uppptäcktes och fick namnet niacin. Niacin tillsattes därefter artificiellt till allt spannmål och alla spannmålsprodukter i nästan hela världen, just för att förebygga och bota pellagra hos de som inte åt tillräckligt med animaliskt protein.
Medan ingen av dessa faktorer bevisar att vi i dag skulle må bättre av att begränsa oss till en köttbaserad kost, är de huvudargument för karnivorförespråkare som menar att människan utvecklades tack vare att de förlitade sig på animaliskt baserad föda.


Paleomedicina i Ungern: behandlar svåra sjukdomstillstånd med kost utan kolhydrater

Ett ökande antal läkare rekommenderar LCHF/ketogen kost för att behandla olika sjukdomar, men endast en medicinsk klinik använder en animaliskt baserad diet utan kolhydrater för att behandla flera olika allvarliga sjukdomar: Paleomedicina i Zalaszentgrót, Ungern.

Teamet, som leds av hjärnforskaren dr Zsófia Clemens och läkaren dr Csaba Tóth, använder sitt paleo-ketogena kostupplägg för att behandla flera olika autoimmuna sjukdomar som diabetes typ 1 och typ 2, psykiatriska tillstånd och till och med cancer.

Paleomedicinas upplägg, som arbetades fram 2010/11, följer det kliniken tror att den tidiga moderna människan utvecklats för att äta. Dietens ratio är två delar animaliskt fett och en del animaliskt protein. Godkända proteinkällor är feta detaljer av rött kött samt inälvsmat, främst från gräsbetande djur. Inga nitrater, nitriter eller tillsatser i köttet tillåts. En mycket liten mängd paleogrönsaker – mestadels gröna blad – är tillåtna så länge de inte innebär att personerna faller ur ketos, men de anses inte vara nödvändiga.

Dieten förespråkar att ägg utesluts och återinförs efter sex veckor för att se om de triggar igång några negativa symtom (vilken det gör för vissa). Dieten tillåter inte ost, smör, mjölk eller andra mejeriprodukter, inte heller frukt, socker, spannmål, stärkelse eller processade kolhydrater.

Sedan 2013 har kliniken, enligt doktor Tóth, använt sin paleoketogena diet för att behandla fler än 10 000 patienter. De har publicerat fallstudier om reversering av Crohns sjukdom, stoppat utveckling av typ 1-diabetes, reverserat förstadium till cancer; till och med stoppat tillväxt av elakartad cancer i gomsegel och ändtarm.12 Deras banbrytande men kontroversiella arbete har presenterats i ett antal podcasts, artiklar och föreläsningar. Deras fynd har ännu inte upprepats av andra forskare eller studerats i experimentella försök.

I en intervju med Diet Doctor beskriver doktor Tóth hur han i åratal sökt efter ett sätt att bota sin egen dåliga hälsa: typ 2-diabetes, högt blodtryck, svår eksem och svår Crohns. Han fann först paleokosten, vilken lindrade hans tillstånd. Han blev däremot inte botad.

Det var först när han kombinerade paleo med ketogen kost som hans hälsoproblem försvann. ”Det jag lärde mig om mig själv lade grunden till det tillvägagångssätt vi använder med alla våra patienter.” Enligt honom visar deras erfarenhet att kosten kan bota ”100 av 100 patienter med Crohns”. Dessutom äter nu all klinisk personal på kliniken på detta vis. ”Vi är övertygade om att det här är det mest hälsosamma sättet att äta.”


Läckande tarm

Tóth och Clemens menar att deras forskning tyder på att en viktig mekanism i kostupplägget är dess positiva inverkan på tarmarnas funktion, läkning och reversering av tarmpermeabiliteten, så kallad ”läckande tarm.”

Medan läkarvetenskapen tidigare i stor utsträckning avvisat teorin om sjukdomar kopplade till läckande tarm som pseudovetenskap, bekräftar den senaste forskningen att en nedbrytning av tarmväggen kan förekomma.13 Det senaste årtiondets forskning från ett antal akademiska institutioner över hela världen har visat att en ökning av tarmgenomsläppligheten är vanligt vid flera autoimmuna och kroniska tillstånd.14

En frisk tarm absorberar näringsämnen och energi som kroppen kan använda, men håller mikrober, antigener och andra sjukdomsframkallande ämnen borta. Teorin går ut på att ökad genomsläpplighet gör att oönskade substanser tar sig genom tarmväggen, triggar inflammation och ger en felaktig immunrespons. ”Om din tarm har hög genomsläpplighet är det mycket sannolikt att det är orsaken till att alla biologiska membran inte fungerar korrekt, som till exempel blod-hjärnbarriären” säger dr Tóth.

Samtliga patienter på Paleomedicina får genomgå ett test, PEG400, för att mäta tarmarnas genomsläpplighet innan samt efter dietens introduktion. Patienterna sväljer en biologiskt trög lösning. Om de har genomsläpplighet i tarmarna passerar komponenter i lösningen tarmväggen och kan mätas sex timmar senare via urinprov. Dr Tóth menar att Paleomedicina genom återupprepning av detta test visat på att deras paleo-ketogena diet kan återställa tarmväggen på några få månader.


Hur är det med tarmcancer?

Behöver vi inte äta grönsaker och fibrer för att förebygga tarmcancer? Ledande hälsoinstitutioner som WHO och World Cancer Research Fund menar att rött kött orsakar kolorektalcancer och uppmanar oss ständigt att äta mindre. Borde inte en diet bestående av enbart kött öka risken för cancerogena cellförändringar?

Nina Teicholz dissekerar i sin bok The Big Fat Surprise, i sina många föreläsningar på LCHF-konferenser såväl som i denna Diet Doctor video den undermåliga epidemiologiska och svaga vetenskap som ligger bakom uppfattningen att rött kött orsakar cancer. Hon drar slutsatsen att det inte finns någon evidens alls för det. Diet Doctors Franziska Spritzler har också skapat en guide som går på djupet när det gäller bevis för och emot konsumtionen av rött kött.

Ingen av de personer som följer karnivordieten och som intervjuats för denna artikel, eller det stora antal som skriver och postar inlägg om det, är oroade över risken att få tarmcancer. Vanligare är att de är mer bekymrade över hur grönsaker och spannmål kan irritera tarmarna och att de, personligen, upplevt att tarmfunktionen förbättrats med karnivordieten.

Faktum är att många hänvisade till en epidemiologisk studie från 2009 där man fann att vegetarianer i Storbritannien hade en högre förekomst av tarmcancer än köttätare.15 De noterar att det i studier som denna skulle ha funnits en grupp ”healthy user bias” (personer som är hälsomedvetna och därmed mer benägna att delta i studien) vilket skulle innebära att den gruppen vanligtvis är mer hälsomedveten, mer fysiskt aktiv, har lägre BMI, högre utbildning och bättre ekonomi. Man kan då anta att dessa jag-är-så-hälsosam-tendenserna bland vegetarianerna skulle ge ett snedvridet resultat till deras fördel, med färre fall av cancer och dödlighet, men det gjorde det inte i denna studie.

De senaste tio åren har tarmcancerfallen ökat snabbast i åldrarna 19 till 39 – något man upptäckt de senaste åren i både Europa, USA, Australien och Kanada.16Orsaken till detta är inte känd, men författarna till de vetenskapliga studierna som uppmärksammat ökningen menar att den kan kopplas samman med fetmaepidemin, sockerkonsumtionen, en okänd miljöfaktor eller andra, ännu ej upptäckta, riskfaktorer.


N=1: Mitt månadslånga experiment

När dr Andreas Eenfeldt bad mig undersöka och skriva den här guiden om karnivordieten kändes det självklart att jag själv skulle testa den.

Jag var inte riktigt säker på att jag ville göra det – jag älskar grönsaker och sallad. Jag har en stor grönsaksodling och att ta hand om den och få äta det som den så frikostigt delar med sig av är en stor källa till glädje för mig. Därtill har jag inte haft några svåra hälsoproblem; jag har inga autoimmuna sjukdomar eller mentala hälsoproblem; jag har inga problem att kontrollera mitt kolhydratsug. Kort sagt: till skillnad från många av de som provar karnivordieten kände jag ingen överväldigande motivation – förutom att skriva denna guide, då – för att testa detta sätt att äta.

Ytterligare en sak fick mig att tveka: jag skämdes för att berätta för familj och vänner att jag bara åt kött. Det kändes så extremt. Det passar liksom inte för middagsbjudningar, luncher med vännerna och andra sociala tillställningar. Jag ville inte lyssna på utläggningar om köttets farlighet och jag ville inte att vännerna skulle tro att jag fått en ätstörning.

Jag startade alltså i det tysta och talade inte om för någon vad jag höll på med. Först trodde jag att testet skulle pågå i en vecka, men jag insåg snart att det var för kort tid för att kunna dra några som helst slutsatser.

”Det tar ungefär 30 dagar, ofta längre tid, att upptäcka några märkbara skillnader jämfört med enbart ketogen kost” säger O’Hearn.

Lugnare mage, minskat kroppsfett, fler vallningar

Först och främst, så här åt jag:
  • Jag åt antingen ägg och bacon till frukost eller skippade frukost helt. Jag drack en kopp kaffe med grädde varje morgon.
  • Till lunch stekte jag ofta upp lite köttfärs med smör och salt och strödde över lite riven cheddarost. Om jag inte åt frukost, kanske jag istället tog två ägg till lunch eller en omelett med cheddarost. Jag drack kolsyrat vatten under hela dagen.
  • Till middag blev det vanligen en bit kött – stek, entrecote, fläskkotlett, korv, lammkotlett, lever – med en liten bit färsk grönkål eller sallad från min odling (dessa är tillåtna enligt Paleomedicinas metod). Långt ifrån tillräckligt för att kunna kallas för sallad – utan dressing – utan mest för att få en färgklick på tallriken. Ärligt talat hade jag svårt för att titta på en tallrik med enbart kött. Att få se det gröna och tugga på lite grönkål eller persilja ihop med köttet kändes uppfriskande. Jag kallade det för gomrengöring.
  • Jag åt inget mellan måltiderna. Att jag redan var anpassad till ketogen kost underlättade. Jag hade inte klarat av att äta så här om jag inte redan hade ätit ketogen LCHF i tre år.
Resultaten:
  • Mage/tarm: De första fyra dagarna hade jag problem med matsmältningen – mestadels diarré som slog till mitt i natten. Inte trevligt alls. Men sen lugnade magen ner sig och var anmärkningsvärt lugn under de följande 30 dagarna.
  • Vikt: Jag tappade drygt två kilo på två veckor och höll dem borta under testperioden. Under tre år på ketogen kost har min vikt blivit mycket stabil. Jag trodde den var så låg som den kunde bli för en 60-årig kvinna. Det var den inte. Dock gick jag upp nästan allt inom en månad efter att jag slutat med karnivordieten.
  • Kroppsfett: Min fettprocent, som sjunkit från 36 % till 29 % på ketogen kost, sjönk till 26,5 %. Jag tränade inte annorlunda under testperioden.
  • Fasteblodsocker: Mitt fasteblodsocker låg kring 4,7 – 4,8 mmol/l varje morgon – optimalt.
  • Ketoner: Mina dagliga ketonnivåer var inte lika höga – normalt mellan 0,3 till 0,7 mmol/l. När jag äter ketogent brukar mina ketoner ligga mellan 1,5 och 2,0 mmol/l, optimal ketos. Jag tror att de lägre ketonvärdena under karnivortestet beror på att en del av det protein jag åt omvandlades till glukos genom glukoneogenesen.
  • Vallningar: Jag kunde bli extremt varm, särskilt efter middagen och mitt i natten. Först trodde jag att mina klimakterievallningar kommit tillbaka, men via en diskussion på Facebook om liknande erfarenheter, gick det upp för mig att det troligen var termogenesen – köttsvettningar – från nedbrytningen av protein. Ibland var jag obehagligt varm. När andra drog på sig tröjor och höjde värmen, skalade jag av mig lager efter lager och sänkte värmen. Det gjorde att jag började fundera ”hmm, kanske denna invärtes, köttdrivna ugn var det som gjorde att våra paleolitiska förfäder överlevde vintrarna iklädda endast djurhud och bark.” Ibland var jag så kokhet att jag gladeligen hade vandrat halvnaken mitt i vintern.
  • Bättre hud: Några solskador (keratos) som jag länge haft på mina ben och axlar försvann. Skumt.
  • Hjärna: Jag märkte ingen skillnad vad gäller humör, mental skärpa eller mental energi mellan den ketogena kosten och karnivordieten. Jag tycker dock att jag känner mig mentalt gladare när jag äter grönsaker. Det kan bero på att jag inte var utomhus och pysslade med min odling under denna månad och inte heller hade några sociala matkontakter.
  • Suget ökade: Vanligtvis har jag inget sug när jag äter LCHF/ketogent. När jag åt karnivor ökade suget – rejält. Jag längtade särskilt mycket efter färsk sallad, rå och ångad broccoli, färska bär och frukter – till och med bröd och popcorn. Jag ville ha godis också. På en fest under testperioden kunde jag inte motstå dessertbordet, något som jag inte frestas av på LCHF. Jag tror det berodde på uttråkade smaklökar – jag ville ha en annan känsla i munnen, en annan smak, om så bara för ett ögonblick. Det ökade suget kan också, delvis, ha orsakats av en ökad glukoneogenes då proteinet omvandlades till glukos med svängningar i insulinet som följd, vilket triggade hungern. Doktor Paul Mabry har lagt märke till att vi som varit insulinresistenta under lång tid och som provar karnivordieten måste vara mycket försiktiga med protein/fettkvoten. Målet är att inte höja insulinnivån med för mycket kött och för lite fett. Jag vet inte vad som hände mig, men suget var tufft.
  • Enformigt: Jag kände mig definitivt berövad smak och textur och ju längre tiden gick, desto mindre intresserad blev jag av att äta kött. Det var mycket lätt att hoppa över en måltid eftersom jag då och då helt enkelt inte var sugen på mer kött. Men å andra sidan var det enkelt att handla och det gick jättesnabbt att laga mat.

De största överraskningarna för mig var hur detta fick min viktplatå att brytas så att jag gick ner några kilon, att magen var så lugn och att min hud förbättrades. Det svåraste var ledan, värmeanfallen, suget och min självpåtagna sociala isolering.

Jag tänkte ofta på Amber O’Hearns kommentar: ”Om du kan äta en mer varierad lågkolhydratkost med bra resultat – varför skulle du inte göra det?”

Jag behövde egentligen inte äta så här, så priset var för högt. Jag hade inga hälsoskäl som motiverade mig; det kändes restriktivt och begränsande. Jag åt inte ute med vänner på en hel månad. Jag var glad när testperioden var över.

Jag äter nu åter LCHF/ketogent med mycket ovanjordsgrönsaker. Jag är så mycket lyckligare när jag kan laga mat utifrån Diet Doctors recept. Det sättet att äta är mer njutningsfullt, balanserat och hållbart för mig.

Med detta sagt vill jag tillägga att jag nu har en större förståelse för varför de med allvarliga och obotliga sjukdomar med få terapeutiska val väljer att prova karnivordieten. Då vetenskapligt underlag för eller emot saknas, kan några månaders försök avgöra om de får ut något av det.

På kort sikt är det osannolikt att det kommer att göra någon skada. Men som doktor Naiman noterar högre upp i texten: längre försök kan orsaka en del hälsoproblem för vissa personer – det är därför viktigt att alla som funderar på att prova karnivordieten är uppmärksamma på hur de reagerar. Om det inte sker några förbättringar efter ett par veckor eller månader innebär det troligen att det inte hjälper. De kan då känna sig fullt belåtna med att återgå till en mer varierad och mindre begränsande LCHF/ketogen kost.

/ Anne Mullens


  1. New England Journal of Medicine 2017 Nicking glaucoma with nicotinamide [expertutlåtande, svag evidens]

    Journal of Glaucoma 2018 Glaucoma as a metabolic optic neuropathy: making the case for nicotinamide treatment in glaucoma [expertutlåtande, svag evidens]

    Science 2017: Vitamin B3 modulates mitochondrial vulnerability and prevents glaucoma in aged mice  [musstudie, svag evidens]

  2. New Scientist 2006: Timeline: Human evolution

  3. PLoS One 2011: Man the Fat Hunter: The Demise of Homo erectus and the Emergence of a New Hominin Lineage in the Middle Pleistocene (ca. 400 kyr) Levant [evolutionär studie]

  4. Live Science 2012: Eating meat made us human, suggests new skull fossil   [evolutionär studie]

  5. Science Daily 2010: Oldest evidence of stone tool use and meat-eating among human ancestors discovered: Lucy’s species butchered meat [evolutionär studie]

    Science Daily 2018: Eating bone marrow played a key role in the evolution of the human hand   [evolutionär studie]

  6. BioOne Complete 2014: An introduction to the isotopic studies of ancient human remains [evolutionary study]

    Journal of Human Evolution 2005: Isotopic evidence for diet and subsistence pattern of the Saint-Césaire I Neanderthal: review and use of a multi-source mixing model [evolutionär studie]

    American Journal of Physical Anthropology: Contributions of biogeochemistry to understanding hominin dietary ecology [evolutionär studie]

  7. Proceedings of the National Academy of Science (USA) 2009: Isotopic evidence for the diets of European Neanderthals and early modern humans [evolutionär studie]

  8. Journal of the American Medical Association 1929: The effect on human beings of a twelve months’ exclusive meat diet [fallstudie, svag evidens]

  9. Journal of Biological Chemistry 1930: Clinical Calorimetry: Prolonged meat diets with a study of kidney function and ketosis [fallstudie, svag evidens]

  10. Havard Crimson 1929: Esquimo teeth prove health of meat diet

  11. International Journal of Tryptophan Research 2017: Meat intake and the dose of vitamin B3 – nicotinamide: cause of the causes of disease transitions, health divides, and health futures? [expertutlåtande, svag evidens]

    International Journal of Tryptophan Research 2017: Meat and nicotinamide: a causal role in human evolution, history, and demographics [expertutlåtande, svag evidens]

  12. Crohns sjukdom:

    International Journal of Case Reports and Images 2016: Crohn’s disease successfully treated with the paleolithic ketogenic diet [fallstudie, svag evidens]

    Typ 1-diabetes:

    International Journal of Case Reports and Images 2014: Type 1 diabetes mellitus successfully managed with the paleolithic ketogenic diet [fallstudie, svag evidens]

    Reversera pre-cancer:

    Journal of Cancer Research and Treatment 2018: Complete cessation of recurrent cervical intraepithelial neoplasia (CIN) by the paleolithic ketogenic diet: A case report [fallstudie, svag evidens]

    Malign cancer:

    J American Journal of Medical Case Reports 2016: Halted progression of soft palate cancer in a patient treated with the paleolithic ketogenic diet alone: A 20-months follow-up [fallstudie, svag evidens]

    American Journal of Medical Case Reports 2017: Treatment of rectal cancer with the paleolithic ketogenic diet: A 24-months Follow-up [fallstudie, svag evidens]

  13. Clinical Review of Allergy and Immunology 2012: Leaky gut and autoimmune disease [expertutlåtande, svag evidens]

  14. Clinical and Translational Gastroenterology 2016: Human intestinal barrier function in health and disease [expertutlåtande, svag evidens]

    BioMed Central Gastroenterology 2014: Intestinal permeability – a new target for disease prevention and therapy [expertutlåtande, svag evidens] 

  15. American Journal of Clinical Nutrition 2009: Cancer incidence in vegetarians: results from the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC-Oxford) [observationsstudie; svag evidens]

  16. Europa:

    UEG Week 2018 Press Release: European colorectal cancer rates in young adults increasing by 6% per year

    USA:

    Cancer Causes & Control 2014: Changes in colorectal cancer incidence rates in young and older adults in the United States: what does it tell us about screening

    Australien:

    Journal of Gastroenterology & Hepatology 2015: Rising incidence of early-onset colorectal cancer in Australia over two decades: report and review

    Kanada:

    Preventive Medicine 2017: Increasing colorectal cancer incidence trends among younger adults in Canada