Lägre vikt med mindre mjölkprodukter och nötter
i Viktnedgång Vill du gå ner i vikt? Här är nummer 11 av mina 17 bästa råd. Du kan läsa alla publicerade råd på sidan Svårt gå ner i vikt?
Det första och viktigaste rådet var att välja lågkolhydratkost, sen att äta när man är hungrig, äta riktig mat, mäta sina framsteg smart, tänka långsiktigt, undvika frukt, öl och sötningsmedel, se över medicinering samt stressa mindre och sova mer. Här är nummer elva:
11. Ät mindre mjölkprodukter och nötter
Kan man äta hur mycket man vill och ändå gå ner i vikt? Ja, det brukar fungera fint med lågkolhydratkost – man brukar helt enkelt vilja äta lagom mycket.
Det finns dock två saker som räknas som lågkolhydratkost men som ibland blir ett problem i större mängd. Om du har svårt att gå ner i vikt på lågkolhydratkost bör du prova att vara försiktig med:
- Mjölkprodukter (fil, yoghurt, grädde, ost)
- Nötter
Mjölkprodukter innehåller varierande mängd mjölksocker som bromsar viktminskning. Dessutom ger en del av mjölkproteinet frisättning av insulin, vilket också kan bromsa viktminskning. Att hålla igen på mjölkprodukter kan därför snabba på viktminskning. Detta gäller särskilt fettfattigare mjölkprodukter som vanlig mjölk och fil, men även grädde och ost.
Undantaget är smör, som är nästan rent fett. Det kan användas fritt.
Nötter innehåller en del kolhydrater och det är mycket lätt att okynnesäta stora mängder av dem. Cashewnötter är bland värstingarna med 13% kolhydrater. Redan när man ätit 150 gram (snabbt gjort) har man därmed fått i sig hela dagsransonen kolhydrater vid en strikt LCHF på max 20 gram kolhydrater per dag.
Var alltså försiktig med nötter också om du har svårt att minska i vikt. Välj då gärna makadamianötter (innehåller bara 3% kolhydrater) eller mandlar (4%).
Mer
Läs alla råd på sidan Svårt gå ner i vikt?
98 kommentarer
påstår du att cancer uppkommer för att du dricker mjölk?
cancer är beroende utav SOCKER för sin överlevnad!
restless leggs beror på vad jag vet magnesium underskott,och det är inte så lätt att få underskott utav det när man äter LCHF.
Och då har de fått rådet att ta magnesiumtillskott. Då tolkar jag det som att lchf innehåller inte tillräckligt med magnesium, eller för mycket av kalcium.
Är inte laktos(som finns i mjölk) socker?
Därför köper jag bara grädde, eftersom det mättar mer så behöver jag inte använda lika mycket i exempelvis min turkiska yoghurt.
Vad jag däremot inte visste var att mjölkprotein kan trigga igång insulinet, intressant!! :)
Fysisk aktivitet och d-vitaminintag är starka bidragande faktorer.
T ex är det väldigt vanligt att kvinnor som har slöja/burka drabbas av benskörhet när dom flyttar hit till norden på grund av att dom får så lite solsken på sin hud jämfört med deras tidigare adress.
Hade vi inte ätit så mycket mejeriprodukter här i norr så kanske det hade sett ännu värre ut på benskörhetsfronten.
Höga nivåer av A-vitamin verkar kunna bidra till benskörhet också.
Om nu lchf ska vara en livsstil, ett hållbart sätt att äta på under lååång tid - hur får man det att gå ihop om man tar bort ännu mer? Kött, fisk, ägg, smör... det blir inte jättemycket variation där inte. Finns säkert många som tycker det funkar bra utan variation, men jag är inte sån - tröttnar till och med på samma frukost efter ett tag.
Så hur gör ni som uteslutit även mejeri och nötter ur maten? Vad äter ni istället?
Och ost är ingen fettkälla snarare en proteinkälla.
I stället för mejerier så äter man mat!
Mejerier är tillbehör, de skall inte uteslutas.. men heller inte ökas för att hålla upp fetthalten.. för då ökar man samtidigt kolhydrathalten, (laktos)!
Tillräckligt för att aminosyrorna skall tryckas in i cellerna men utan att påverka blodsockret.
För äter man lchf, så är nötter och mejerier ok....men i lagom mängd. Och med lagom menar jag att inte äta mer än man behöver. Nu svor jag i kyrkan! Men det är vad jag tror. Att äta riktig ekologisk mat i rätt mängd. Dvs anpassad till den kroppsliga aktiviteten och därmed energiförbrukningen.
"Istället för mejerier äter man mat" är ju inte direkt ett svar som leder nånvart när jag ber om konkreta tips och råd.
Man kan altså göra mat där det behövs mindre mängder mejerier tex.
Jag som är laktosintollerant använder ytterst lite mejerier, och jag lovar dig, det blir minst lika gott och nyttigt.. samt mättande.
Och.. man behöver inte ha tre deciliter grädde i såsen.. tex.
Summa sumarum.. äter du mycket mejerier.. pröva att ät mat i stället för tillbehör.
Och har man de som tillbehör så är det väl inte så mycket att det behövs dra ner på?
Kan vara bra att veta att en tysk observationsstudie har hittat samband mellan kalciumtillskott och MI (myocardial infarction) dodlighet.
http://general-medicine.jwatch.org/cgi/content/full/2012/626/1
Det måste betyda att det lagras in ännu mer fett när jag äter protein och att jag borde göra mitt bästa för att undvika protein om jag inte vill bli fet?
Fett verkar däremot ge väldigt låg insulinutsöndring så om man ska gå ner i vikt verkar det säkrast att äta mycket fett, men undvika protein och kolhydrater eftersom de frisätter insulinet som gör mig fet.
Det mesta du äter lagras faktist.. oavsett vad du äter.. det som ställer till det är ständigt höga insulinnivåer.. sk hyperinsulinemi!
Och det finns ingen anledning att vara rädd för insulin, utan det skulle du inte överleva.
Det man skall vara rädd för är hyperinsulinemi.
Vore ju helt livsfarligt om inte insulin utsöndrades efter en måltid.. händer i princip bara hos diabetiker typ1.
Sen så.. har man lyckats lägga sig til med insulinresistens, av genetiska eller förvärvade skäl, så gäller återållsamhet.. för att hålla insulinet på en lagom hälsosam nivå.
Så om man är extra känslig så handlar det om att äta lagom med protein. lite kolhydrater och resten fett.
Då finns det stor chans att insulin och andra hormoner ligger inom sina hälsosamma intervall.
Men det som förvirrar mig är att både potatis och pasta ger lägre insulinpåslag än både fisk och köttbiff. Om målet är att hålla nere insulinnivåerna borde jag väl hellre äta mer av potatis, pasta och havregrynsgröt eftersom de ger en betydligt lägre insulnutsöndring?
Ägg och ost verkar ge lägre insulin än både biff och fisk. Lagrad ost innehåller dessutom endast spår av laktos så jag förstår inte vad problemet skulle vara med ost egentligen?
Det här verkar helsnurrigt!
Med lite kolhydrater i kosten så går insulinet upp prexis så mycket som behövs för att lagra proteinet och de kolhydraterna du åt.. för att sen sjunka igen.
Dvs så fungerar det för friska. och de kan muppa ansenliga mänger både socker, andra kolhydrater samt protein.. utan att det leder till hyperinsulinemi!
Har man en ansenlig övervikt är det stor chans att man lider av insulinresistens.. dvs cellerna svarar inte på insulinets signaler.. så därför pumpas det ut mer.. man får rätt höga insulinnivåer och det har mätts upp halter på flera hundra procent över normalvärdena.
Och när väl de extra höga insulinnivåerna lyckats trycka ner toxiskt höga blodsockernivåer så blir det ofta en rekyl.. man får lågt blodsocker, blir irriterad och skithungrig.
Och när man hamnat i det ekorhjulet så är det bäst att minska den glykemiska belastningen.. för annars lär man förr eller senare i bästa fall bli fet eller i sämsta fall diabetiker.
Och med kroniskt höga insulinnivåer så har man dessutom en rudimentär fettoxidationsförmåga.
Förstår fortfarande inte varför man ska undvika kolhydrater om det är insulinet som är den stora boven i dramat. Är det inte bättre att äta mat som ger lågt insulinsvar istället? Ägg, pasta och havregrynsgröt verkar vara perfekt (dock inte potatis som jag felaktigt skrev tidigare).
Kika på Glykemisk belastning i stället det säger mer om.. just det Glykemisk belastning.
"Glykemisk belastning eller glycaemic load (GL) är ett sätt att korrigera det faktum att olika livsmedel ger olika mängd kolhydrat per normal portion. Med denna metod kan den faktiska blodsockerbelastningen vid normal konsumtion av den aktuella produkten uppskattas.
GL beräknas enligt: GL = (gram kolhydrater i en portion x GI) / 100."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Glykemisk_belastning
Och så glöm inte att vid intag av protein så utsöndras både Insulin och Glukagon proportinerligt.. medans vid intag av kolhydrater utsöndras bara insulin.
Näe.. det är flera problem.. högt blodsocker är toxiskt, ger skador på sikt på ögon, blodkärl, njurar. osv.
Kroniskt högt insulin gör cellerna resistenta och stänger ner fettförbräning, och ökar fettlagring och omvandling av glukos till fett som lagras i sin tur.
Kroniskt högt insulin rubbar hela homeostasen, så att flera andra system blir lidande.. tex imunförsvaret.
http://en.wikipedia.org/wiki/Hyperinsulinism
Såå.. iomed att du faktist behöver ett fungerande insulin för fler saker än att rädda livet på dig från ett toxiskt högt blodsocker.. så om man då är insulinresistent rekomenderas att sänka den Glykemiska belastningen.. och gör du inte det så när du väl kommit till den punkten så brukar det även leda tll fettlever, (NAFLD).. och lika så fettinlagring i övriga organ tex bukspottkörteln.
http://en.wikipedia.org/wiki/NAFLD
Och då kan den få problem att leverera det insulin du behöver.. då får du ta det via sprutor i stället.
Så summa sumarum.. hög glykemisk belastning kan på sikt hos de som har en predisposition för detta leda till hyperinsulinemi, som i bästa fall gör att man blir fet, i sämsta fall att man får metabolt syndrom eller diabetes.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Metabolt_syndrom
Hittade faktiskt en förklaring till att glukagonet går upp vid proteinintag, det verkar vara en kompensatorisk åtgärd för att få upp blodsockret efter insulinpåslaget från proteintet.
På vilket sätt är insulinindex osäkert? Om jag vill maximera viktnedgången bör jag väl minimera intaget av insulinstimulerande proteiner. Det var ju ett av Docs argument varför man skulle undvika mjölkprodukter (även om han hade fel när det gäller osten).
Ja det är som sagt känt att mejeriproteiner har ett högt insulinindex, troligen för att kalvar skall växa och lägga på sig!
Mjölk i sig är nämligen en näringslösning som skall stimulera tillväxt.. så om du vill krympa,, dra ner på mejerier och ät dig mätt på mat.
Det handlar altså om råd för de som har svårt att gå ner.. lever på mejerier eller tror att en ökad mejerikonsumtion är det samma som LCHF!
Och det finns hur många som helst som faktist kan äta ansenliga mängder mejerier.. och ändå gå ner!
Snarare är det tvärt om, det är ett långsiktigt överätande och den medföljande övervikten som ger problem med insulinet. Efter att man ätit till sig en insulinresistens så får man såklart problem att hantera kolhydrater. Men det gäller inte bara kolhydrater, för fett är det samma sak. En person med övervikt är betydligt sämre på att hantera fettrika måltider och har betydligt sämre blodfetter efter en fettrik måltid jämfört med en smal person.
Varken kolhydrater, fett, protein eller insulin är enskilt skyldigt till att göra folk feta, kaloriöverskott är, oavsett i vilken form.
Ja tillväxt av muskler och ben, inte fettlager.
Om det är något man inte ska dra ner på, så är det proteinet,
Protein och framför allt protein och kalcium från mejeriprodukter minskar förluster av fettfri massa och ökar förlusten av fett, framför allt viceralt sådant, i alla studier jag har läst på ämnet i alla fall.
Men har du någon studie som säger det motsatta så är jag intresserad av att ta del av den!
Ett axplock av studier och reviews:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21775530
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16373953
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22301838
Insulin är ett livsviktigt hormon som vi behöver för vår överlevnad!
Övervikt orsakas av en väldans massa olika orsaker.. varav hög glykemisk belastning och predisposition för insulinresistens antagligen är några av de viktigaste.. undermålig mat är säkert en starkt bidragande faktor oxå.. men det är min hypotes!
Det är som sagt Hyperinsulinemi som är det tråkiga man skall undvika.. och vad man vet så är det en stark genetisk faktor som bidrar.
Inte för att kalvar har så stora fettdepåer.. men de intramuskulära som de behöver växer med stigande vikt.. vad jag förstår iallafall.
Gary Taubes "Good Calories bad calories" sid 359
Gary Taubes "Därför blir du fet" sid 119
Andreas Eenfeldt "Matrevolutionen" sid 75
Detta är väl själva kärnan i kolhydrat-insulinhypotesen: kolhydrater gör dig fet eftersom de frisätter insulin. Med detta resonemang är kolhydraterna i sig inte farliga. Det viktiga är att vi undviker allt som kan öka insulinet kraftigt. Varför skulle annars Doc rekommenderar oss att undvika de insulinogeniska mjölkprodukterna, även om de knappt innehåller kolhydrater?
Det kan man nog lugnt påstå, en intressant aspekt som det forskas på är osteokalcinets effekt på metabolismen för det har visat sig att brist på osteokalcin (som bl.a stimulerar bukspottkörteln att producera insulin) ger samma indikationer på diabetes T2 som insulinresistens.
Det intressanta i detta fall är att kombinationen,brist på osteokalcin, leder till mindre halt av insulin men paradoxalt nog ökar bukfetman av någon orsak och det pågår forskning om detta så det blir intressant att se utvecklingen.
Så här skriver Prof. Ulf Lerner:
"Flera kliniska associationsstudier har visat att nivåerna av osteokalcin i cirkulationen hos människa är omvänt relaterade till blodsocker, kroppsmasseindex och mängden fett.
Andra studier har visat att osteokalcin i serum påverkar HbA1c (mått på hur mycket socker som fastnat på hemoglobin i blodet och som används som markör vid diabetesbehandling), fasteinsulin och insulinresistans.
Osteokalcin har också associerats till hdl-kolesterol och till fettcellshormonet adiponektin.
Obesa individer har lägre osteokalcin än icke obesa och ju lägre osteokalcin, desto större risk för metabola syndromet.
Det finns således många studier på människa som visar att sänkta nivåer av osteokalcin i serum är associerat till ökad fetma och ökat blodsocker.
Avslutningsvis: Ja, jag vet att observationsstudier inte är ett bevis för orsakssamband, men intressant är det.
Skämtar du eller?
http://www.kostdoktorn.se/huvudskalet-till-fetma-insulin/
Intermuskulärt fett däremot, är mer en konsekvens av kaloriöverskott och övervikt.
http://wholehealthsource.blogspot.se/2011/08/carbohydrate-hypothesis-...
Ingen tror längre på kalorihypotesen, aptithormonerna reglerar helt vikten.
Dom som har kunskap om vår aptitreglering tror inte på kalorihypotesen det är bara folk i som driver gym och andra stofiler.
Sen har vi dom som vet men bara ljuger, det finns pengar bakom kalorihypotesen.
Insulin är fettinlagrande, glukosinlagrande, och ett mättnadshormon, det gör sitt jobb. Att kroniskt höga insulinnivåer är korrelerade med övervikt innebär inte att det är en kausal relation där insulin orsakar övervikten.
Jag skulle vilja påstå att kroniskt höga insulinnivåer är ungefär lika relevant som kalorier-in-kalorier-ut, när man pratar om orsaker till övervikt. Båda korrelerar, men det säger inget om varför.
Men när man tittar på påsens innehållsförteckning står det att mandel innehåller 13,4 % kolhydrater. Och på samma sätt innehåller makadamianötter 12% kolhydrater.
Tämligen förvirrande. Vad gäller och varför?
/Torbjörn
Nämn ett sådant exempel på en befolkning som äter stor andel snabbsmälta (normalt = processade) kolhydrater och socker i obegränsad mängd året runt utan fetmaproblem.
Sant. Men om man regelbundet tar rejäla doser insulin via injektion så ger det viktökning. Det är en mycket välkänd biverkan. Mer kausalt än så blir det inte. ;)
Jo, men det är en annan sak. Dessutom förutsätter det att den rejäla dosen insulin förorsakar hypoglykemi, dvs lågt blodsocker.
Det är alltså en sekundär effekt till följd av överdosering med injekterat insulin, vilket ger lågt blodsocker, vilket ger ökad hunger, vilket gör att man äter mer. Inte av att insulinet skulle ge ökad fettinlagring. Får man inte lågt blodsocker får man ingen ökad hunger och man äter heller ej mer p g a detta.
Om du vill att jag ska nämna några som äter västerländsk processad skräpmat utan att bli feta så kan jag självklart inte det. Men det är så mycket mer än GI som skiljer sig mellan skräpmat och människomat, så att säga att det är kolhydraterna (eller deras snabbhet) som är problemet är en ren gissning.
Friska kulturer som ätit/ äter stor andel kolhydrater, och i en del fall även snabba varianter inkluderar som du vet Kitava, Hadza och Okinawa. Dessutom har man ju i en stor del av Asien ätit mycket vitt ris utan stora överviktsproblem innan man fick ta del av västerländska influenser. Om du vill så kan du öppna ögonen och hitta några svarta svanar. Jag skulle bli grymt imponerad om du vågade! :-)
Som YAT påpekar så är det viss skillnad på att injicera ett enskilt hormon i kroppen jämfört med att det utsöndras i samband med att man äter. Ett exempel är ju att det är lätt att injicera lite för mycket med blodsockerfall som följd. Ett annat är ju att kroppens svar på mat inte bara handlar om ett enskilt hormon, utan en sammansatt kompott. Det är kanske därför Byetta fungerar bättre ur viktsynpunkt, det får med en större del av kroppens normala reaktion på kolhydratintag.
Hur förklarar du då DETTA? Mycket lokal effekt av den hungern i så fall! ;)
Du kan ju också förklara varför typ 1 diabetiker rasar i vikt utan eget insulin.
Mer insulin = viktökning. Mindre insulin = viktminskning. En slump?
Inget insulin innebär att ökning av
* Glukogenolys
* Proteolys
* Glukoneogenes (från proteinet)
* Lipolys
* Ketogenes
Insulinets viktigaste uppgift är att tygla levern. Utan insulin löper levern amok och går på högvarv. Den "bränner" både muskler och fett. Personen ifråga kommer kissa ut en hel del glukos och ketonkroppar. En jätteeffektiv bantningskur, men knappast hälsosam eftersom man i praktiken kissar ut sina muskler!
Insulinducerad lipohypertrophy trodde jag hade att göra med den extremt höga vävnadskoncentrationen som ges av subkutant insulin. De nivåerna kan väl knappast jämföras med det de nivåer som fås när insulinet späs ut i 5 liter blod och snabbt bryts ner i lever och njurar? Dessutom saknas ju amylin i insulininjektionen, amylin utsöndras ju normalt med insulin från bukspottkörteln och hjälper till att hämma bl.a. glucagonet.
Förresten, visst är det inte bara kolhydrater som stimulerar fettinlagring? Har för mig att fettet har samma effekt: minskar aktiviteten i HSL och ökar aktiviteten i LPL (via ASP, acylationsstimulerande protein). Om inte fettet från måltiden lagras i fettcellerna, var tar det annars vägen?
Brist på osteokalcin har precis motsatt effekt, mindre insulinproduktion = ökad bukfetma.
Injecera osteokalcin- ökad insulinproduktion-minskad bukfetma.
Det finns faktiskt försök som påvisar detta, men ingen verkar vara intresserad att kommentera detta fenomen,möjligen pga att det slår in en kil i insulin-fettinlagringshypotesen som verkar vara allenarådande förklaringsmodell.
Finns ju gott om andra abnormiteter, sjukdommar och medecienr som just leder till ökad insulinsekretion.. som har som bieffekt.. ökad fettinlagring!
Det är bara längre fettsyror som transporteras via kylomicroner som triggar ASP.. då det är kylomicronerna som stimulerar lipasets aktivitet.
Dessutom så bryts de ner direkt i levern efter fullgjord uppgift.
Att insulin är en viktig faktor vad gäller inlagring av både fett, aminosyror och kolhydrater står i vilken biokemibok som helst.. och att kroniskt förhöjda nivåer av insulin leder till fetma oavsett orsak är helt i överstämelse med känd vetenskap.
Sen så.. vad som orskar den galloperande epedemin av fettma och diabetes kan man tvista om.. likaså om insulinresistensen kommer först eller om det är fettman.
Troligen kan det vara både och i olika fall.. det som är säkert är trots allt att ändrade kostvanor som sänker den glykemiska belastningen har en stor del i att reversera den metabola störningen hos ett stort antal som lider av sagda problem.
Det kan vara så att en del som diagnostiseras som DT 2, i själva verket har osteokalcinbrist och inte insulinresistens?
Hur som helst så är det spännande att se vad detta leder till i framtiden. men det verkar som att, precis som du skrev ovan, ändrade kostvanor har positiv påverkan på båda nämnda tillstånd.
Till frukost äter jag turkisk yogert med blåbär, hallon och en blandning med cocos, linfrö, pumpakärnor och mandel.
Till jobbet tar jag, med ett ägg, ett par skivor salami, en bit brieost och en liten tomat, som jag äter på förmiddagen.
Till lunch äter jag husmanskost på lunchresturang men utesluter potatis mm och tar i stället sallad.
På kvällen blir det något av följande: ägg,spenat,räkor,blomkål,avocado,nötter o mandel,ett glas vin ibland,tonfisk,lax.ost,salami,smör
Jag har inte gått ner ett hekto på de här två åren. Egentligen är det inte därför jag äter så här utan för att jag vill till varje pris undvika att få diabetes, vilket många jag känner(som är 60+som jag)har.
Då är frågan: Ska jag sluta med mejeriprodukter?
Då har jag ingen lust att bry mig det minsta om dina kommentarer ;-)