Sov dig ner i vikt

Vill du gå ner i vikt? Här är nummer 10 av mina 17 bästa råd, med de viktigaste först. Du kan läsa alla publicerade råd på sidan Svårt gå ner i vikt?

Det första och viktigaste rådet var att välja lågkolhydratkost, sen att äta när man är hungrigäta riktig matmäta sina framsteg smarttänka långsiktigtundvika fruktöl och sötningsmedel samt se över medicinering. Här är nummer tio:

10. Stressa mindre, sov mer

Lose weight by sleeping more

Önskar du någonsin att du hade mer tid för sömn och ett mindre stressigt liv? Det gör nog de flesta. Och det är dåliga nyheter för deras vikt.

Kronisk stress kan öka stresshormoner i kroppen, som kortisol. Det kan ge ökad hunger och viktuppgång. Vill du gå ner i vikt så bör du se över dina möjligheter att minska och hantera överdriven stress i ditt liv.

Dessutom bör du försöka sova gott, helst varje natt. Det allra bästa är att hinna vakna utsövd av dig själv, inte av väckarklockan. Om du alltid vaknar av att klockan ringer så låter du aldrig kroppen få den sömn den vill ha.

Lösningen är att lägga sig så tidigt på kvällen att man hinner vakna innan klockan ringer. Att sova ut minskar också stresshormoner i kroppen.

Sömnbrist leder däremot lätt till ökat sug efter sötsaker. Dessutom minskar det självdisciplinen och gör det lättare att falla för frestelser (det är ingen slump att påtvingad sömnbrist är en vanlig förhörsteknik). Slutligen minskar sömnbrist motivationen att träna.

Sömnproblem?

Har du svårt att sova även om du har tid? Här är fem enkla tips från en riktig expert, för dig som vill sova bättre:

How to Sleep Well in 5 Simple Steps

  1. Håll dig till en viss sängtid varje kväll. Detta underlättar i längden för kroppen att vara inställd på att somna då.
  2. Inget kaffe efter kl 14. Det tar tid för koffeinet att lämna kroppen.
  3. Begränsat med alkohol tre timmar innan läggdags. Alkohol kan göra en trött men försämrar sömnens kvalitet.
  4. Begränsat med motion fyra timmar innan läggdags. Motion kan pigga upp och försvåra att somna under några timmar.
  5. Minst 15 minuters solljus varje dag. Också bra för dygnsrytmen.

Passa också på att se till att sovrummet är tillräckligt mörkt och har lagom temperatur. Sov gott!

Svårt men bra

Ovanstående är för många ett svårt råd att leva efter, på grund av tidsbrist (eller småbarn). Men att stressa mindre och sova mer är inte bara skönt. Det kan också hjälpa dig att bli smalare.

Mer

Läs alla råd på sidan Svårt gå ner i vikt?

73 kommentarer

Toppkommentarer

  1. Tänk om man kunde få 15 minuter solsken på sig varje dag :) Underbart vore det.
    Svar: #13
    Läs vidare →
  2. Karl E. Arfors
    Julie,
    sluta med välling och ge barnet kokta grönsaker som körs i mixer till pure - den franska barnmaten - så slipper du kolik ock dålig sömn. Pröva får du se
    hälsar karl
    Svar: #37
    Läs vidare →
1 2

Alla kommentarer

  1. Cissi
    #43 & #47 Tror det är lite mer komplicerat än att byta kost, utan att veta vilken typ av GSD hon har är det mycket svårt att dra enkla slutsatser. Läs gärna mer om denna typ av genetiska sjukdomar
    http://www.agsdus.org/whatisgsd.htm
  2. Mumin
    Hej AF - ursprungsliv.nu samt Maria!
    Ja, det här med små barns sömn är ett känsligt ämne där känslorna gärna svallar - det handlar ju om det vi älskar över allt annat, våra barn!
    Om jag har uppfattat det rätt (det är inte lätt att kommunicera via enbart skrift), tog AF illa vid sig av det jag skrev. Det var helt uppriktigt inte min mening, och jag beklagar om det blev så.
    Kanske är det så som Maria skrev (#42) att AF varit i en annan disskusion och tagit med ilskan hit, och då kan jag förstå att man kan tolka min text som att man "måste se till att barn sover hela natten för barnets egen skull". Precis som AF tycker jag att man inte ska fixa det som inte är trasigt. Upplever mamma & pappa att barnet är nöjt/lyckligt, helt oavsett hur mycket/lite barnet sover - varför skulle man då ändra något (där är vi ju överens)?

    En parallell till LCHF är väl inte helt omotiverad: Det finns de som (uppenbarligen!) inte har några problem med att äta enl SLV:s rekommendationer. Varför skulle de byta kost? Å andra sidan finns det de som inte mår bra av så mycket kolhydrater, inte alls bra! Själv är jag numera av med all värk i lederna, ffa knäna, min märkliga "året runt" hösnuva har nu lägstanivån där högstanivån förut var - utan medicin! Problem med ständigt pruttig mage är också borta. Jag är så tacksam! Jag var "trasig" och behövde "fixas" - för att må bra!

    Så - alla ni som inte upplever problem med att ert barn väcker er på nätterna, sluta läsa nu, följande är inte riktat till er (i all vänlighet säger jag det).
    Om du däremot är i den situation (eller liknande) som min sambo och jag var i (#30), vilket verkligen var "trasigt" och absolut nödvädigt att "fixa", enligt min ödmjuka bedömning, till dig vill jag säga de befriande orden: Nej, det är inte, som alla i vår omgivning sa till oss, "normalt" =OK att barn skriker så som hon gjorde. Nej, du behöver inte, som alla sa, "hålla ut, det blir bättre när de fyller 3 år"(!!). Lycka! Det finns saker vi kan göra för att hjälpa våra barn! Du kan, om du vill, sondera terrängen och välja det som passar DIN/ER familj! För en del passar samsovning, för andra Sova Hela Natten, du har Elisabeth Pantleys Somna utan gråt som många trivs bra med, och många fler... kanske du hittar på en helt egen metod? :).
    Styrkekram till alla trötta småbarnsföräldrar och småbarn där ute!!

    Sist vill jag be om ursäkt om någon upplever att Kostdoktorn har börjat likna Familjeliv eller så... men det handlar ju ändå om sömn idag, och småbarnsmorsor har ju ofta problem med det, samt vill kanske gå ner i vikt lite ;).
    Pax vobiscum, everybody! :)

    Svar: #56
  3. Helma
    Suck, när barnen var små sov jag illa eftersom de, tidvis, sov oroligt. Sen kom några år då de var större och inte vaknade så ofta på nätterna, alltså bättre sömn för mig. Nu är de vuxna och jag i klimakteriet. Vilket betyder att jag nog ALDRIG sovit så illa som jag gör nu. Ofta vaken med vallningar/svettningar på nätterna. Tröttheten är, emellanåt, bedövande.
    Men jag vet ju att det går över och tack vare LCHF-kosten håller sig vikten normal även om magen kan svullna en del när jag sovit extra illa.
    Det jag tycker är allra bäst för mig för att befrämja en någorlunda bra sömn är motion. Har skaffat ett löpband och tycker det är suveränt att kunna jogga en stund även nu när det är becksvart ute redan vid halv fem. Jag är inte mörkrädd utan bor mitt ute i skogen och tycker inte att pannlampa gör så mycket nytta.
  4. Jag såg nu att du i #26 också skrev "Små barn mår också bra av att sova på natten", och det är ju sant. Men som sagt sover de inte på samma sätt som vuxna gör. Och jag tolkade in lite kritik mot föräldrar som har barn som vaknar mycket på natten (som om de inte gjorde det bästa för sina barn). Du kanske inte menade så, och visst har du rätt i att jag tidigare sett många diskussioner där föräldrar som har barn som inte väcker dem på natten är lite onödigt kritiska mot föräldrar som inte haft samma tur. Jag tycker gott att vi som har små barn kan vara lite mer supportande mot varandra. :-)
    Svar: #57
  5. Lejf fransson
    Det finns forskning som stöder din åsikt, hur gör man det, förklara det mer i detalj?
    Svar: #60
  6. Jag håller helt med dig. Alla måste göra sin bedömning av vad som funkar i deras familj. Om det blir för mycket skrik och för lite sömn måste man göra något. :-)

    Jag reagerade på detta:
    "Tack och lov är det inte normalt att barn (från ca 5 mån ålder) ska väcka sina föräldrar 4-6 ggr/natt. Det är inte bara slitsamt för de vuxna, utan framförallt för barnet!"

    "Endast en viss andel barn (20%, om jag minns rätt), klarar att komma till ro på egen hand, och att somna om när de vaknar. Övriga behöver lite hjälp på traven."

    Som jag tolkade som att de som väljer att "stå ut med" sina barns vaknande några ggr per natt skadar sina barn. Jag tror inte att det stämmer.

    Svar: #59
  7. Mumin

    Jag tycker gott att vi som har små barn kan vara lite mer supportande mot varandra.

    Det var precis det jag ville vara, och så blev det så fel :)! Läs gärna mitt svar #52 om du missat det, förhoppningsvis blir min intention tydligare där.

  8. Kattmoster
    Det låter knas, det där med blått ljus, men jag kan mycket väl tänka mig att det stämmer eftersom man (åtminstone jag) upplever gult ljus som mycket mjukare/mildare än blått ljus.
  9. Mumin
    Tack för svar, så bra att du ifrågasatte min första kommentar, tack! Det sista jag vill är att orsaka oro, speciellt hos nyblivna föräldrar. Som sagt, det är tyvärr svårt att få fram alla nyanser i skrift, kanske särskilt när man vill fatta sig någorlunda kort och koncist... kanske något att tänka på i LCHF-sammanhang också (då ju känslorna också kan svalla, har jag märkt),

    Jag håller helt med dig. Alla måste göra sin bedömning av vad som funkar i deras familj. Om det blir för mycket skrik och för lite sömn måste man göra något.

    Jag reagerade på detta:"Tack och lov är det inte normalt att barn (från ca 5 mån ålder) ska väcka sina föräldrar 4-6 ggr/natt. Det är inte bara slitsamt för de vuxna, utan framförallt för barnet!"
    "Endast en viss andel barn (20%, om jag minns rätt), klarar att komma till ro på egen hand, och att somna om när de vaknar. Övriga behöver lite hjälp på traven."
    Som jag tolkade som att de som väljer att "stå ut med" sina barns vaknande några ggr per natt skadar sina barn. Jag tror inte att det stämmer.

  10. Det finns forskning som stöder din åsikt, hur gör man det, förklara det mer i detalj?

    Det med skärmen?
    http://stereopsis.com/flux/

  11. Cavegirl IF
    Snapphane... lite studier som jag tror du kanske gillar :)

    The myth of the eight-hour sleep

  12. Lasse1
    RE: AnnaA (43)
    Min gissning är att hon kommer få stora problem med kärlsjukdomar tidigt i livet.
    Jag har alltid trott att fettförbränning är det primära systemet för kroppen.
    Eftersom hennes är trasigt så går hon enbart på reservsystemet(socker/insulin)
    kommer förmodligen inte sluta lyckligt, men hon har ju inget val, stackarn.
  13. AnnaA
    Tack Cissi och Lasse1 för era svar på min fråga #43
  14. Sedan jag la om min kost till LCHF sover jag gott på natten, rätt ofta sover jag en hel natt utan att ens vakna för toabesök. Efter tio år med sömnproblem så gör en hel natts sömn underverk!
    Och kaffe? Inga problem, kan dricka en kopp innan sängdags och ändå sova skönt.
  15. Camilla
    Läste att någon sover mondre. Har också minskat sömnbehov sen jag la om kosten. Trodde det berodde på stress men jag är faktiskt pigg när jag vaknar.
  16. Tanja
    Hejsan, en helt orelaterad fråga som inte handlar om inlägget.
    Jag är i startgropen på min Lchf, har under dagen upplevt yrsel och såklart lågt blodsocker. Jag har en mätare här hemma och den visade på 3 millimol. Min fråga är, är det farligt att i längden gå runt med lågt blodsocker och kommer besvären även drabba mitt barn som jag ammar? Ska jag försöka få i honom kolhydrater via vanlig mat då han inte får det från mig? Med vänlig hälsning.
  17. Camilla
    Jag har hört sägas att LCHF ökar stresshormon i kroppen. Kan det vara så?
    Svar: #69
  18. Zepp
    Japp, i början gör det så, iallafall för många, kallas för övergångsbevär.. kroppen blir ju utan glukos och sätter in alla möjliga hormoner för att hålla blodsockret uppe!

    Så småningom så går kroppen över till att använda mer fett som bränsle.

    Det är altså vid brist på glukos som de besvären uppstår, likaså vid kraftig ansträngning, trauma, stress, osv!

    Men jag har inte hört att man skall sluta träna för att undvika stresshormoner, utan det sägs bara vara hälsosamt att anstränga kroppen?

    Så det är detsamma vid kostomläggning, antingen trappar man ner eller så hårdkör man från början.. mer stresshomoner och mer besvär.. men det går fortare över.

    Vad man far efter är att kortisol och andra hormoner utsöndras för att höja blodsockret vid extra behov eller brist, men grejen är att när insulin sjunker så ökar glukagon som ökar glukoneogenesen, dvs vi producerar mer glukos själva om vi äter lite kolhydrater.

    Stresshormoner ökar oxå nedbrytningen av fett.. men det har jag inte sett att man klagar på.. fast det finns piller som gör samma sak.. sk bantningspiller.

  19. Tiny Tom
    @Camilla: "Jag har hört sägas att LCHF ökar stresshormon i kroppen. Kan det vara så?"

    Det intressanta med den typen av påståenden - och just det där är väldigt förekommande - är att det inte riktigt backas upp med ren och skär praktik.

    Ett par anekdoter från undertecknad känns lämpliga att ta upp i sammanhanget.

    För det första, när jag själv "på riktigt" gav mig på LCHF så var det under absolut sämsta möjliga förutsättningar. Jag upplevde min absolut mest jobbiga period någonsin och vi pratar inte om trams som "dålig hårdag" eller "inget att se på tv" utan i princip ett gäng punkter som brukar kunna hämtas från listor över de mest traumatiska händelserna i en människas liv. Kort och gott, precis "allt" sammanföll under en kort men mycket intensiv tidsperiod. Detta gav bland annat som delkonsekvens att jag gick från att vara i rätt bra form till precis raka motsatsen. Extrem fetma med allt vad det innebär. FInns mycket att utveckla kring detta men det känns inte som det behövs här och nu. Poängen är i varje fall att jag har aldrig någonsin varit under så mycket stress som under denna period.

    Och så börjar jag experimentera med LCHF mitt i allt detta!? Spontant, inte så smart och knappast att rekommendera generellt sett att s.a.s. lägga potentiell sten på börda som det trots allt innebär när man gör en så grundläggande förändring vad beträffar en så viktig vardagsföreteelse som hur man äter. Tilläggas bör dock att jag hade tokkoll på hur man lyckas med ätande (har testat nästan allt under mina år och även lyckats med mycket...om än inte alltid långsiktigt). Jag har varit intresserad av "hormonella dieter" som jag en gång i tiden kallade det ända sedan slutet av 90-talet då jag för första gången stötte på/anammade paleolitisk kost (som ju inte är LCHF men det hör i varje fall till samma dietfamilj). Dessutom hade jag lång erfarenhet av träning och då FUNGERANDE träning vilket extremt mycket egen research, erfarenheter och liknande lagt grunden till. M.a.o. sämsta möjliga förutsättningar ur detta perspektiv var det ju således inte.

    I varje fall, den första stora effekten jag märkte hade inte med fettminskning att göra (vilket även det inträffade) utan det var just hur jag blev mycket stabilare mentalt sett. I allt elände jag hade över mig så märktes så klart detta mycket tydligare än om jag hade haft normal stress i mitt liv. Den här effekten är jag heller inte ensam om utan det finns många fallbeskrivningar där ökad mental "klarhet" (i brist på annat ord) och förbättrad stabilitet kommit som ett brev på posten efter man inlett LCHF-ätande och nått fettadaption.

    Den praktiken går ju lite stick i stäv med pratet om ökade stresshormoner etc. Den som kan sin Selye (den briljante forskare som medicinskt definierade och upptäckte fenomenet stress) skulle möjligtvis börja fundera i banor som att den här mentala effekten är kortsiktig och härrrör till det kroppsliga försvar som resulterar efter den inledande s.k. alarmreaktion som kännetecknar den generella stresscykeln (G.A.S.). Tja, kanske. Men enbart om vi då utgår från att försvarsperioden är bra mycket längre än vad som brukar känneteckna en dito. Ackumulativ effekt etc. Jag är dock skeptisk och inte på något sätt för att jag förespråkar LCHF utan för att precis all empiri jag stött på och upplevt i samband med detta ifrågasätter en sådan möjlig förklaring.

    För det andra, är det någonting som brukar kräva en harmonisk endokrin miljö så är det framgångar i styrketräning/muskelbyggning. För alla "normala" människor (ej genetiska talanger, hormonunderstödda (steroider etc)) så är det väldigt svårt att lägga på sig mer muskelmassa. Många, men inte alla, upplever förvisso en initial smekmånadsperiod på gymet där de den första tiden kan öka styrka och även viss massa snudd på magiskt. Men bortom dessa "nybörjar-gains" så kräver det i regel sin man/kvinna för att få resultat. Så vadan denna utläggning och vad har detta med LCHF och stresstemat att göra?

    Jo, när jag inledde mitt LCHF-ätande så lade jag ytterligare sten på börda genom att på nytt ta upp träningen (som då legat i träda längre än någonsin tidigare i mitt vuxna liv). Det här är verkligen inget att rekommendera eftersom LCHF-ätande i kombination med träning till sin natur inte är så lyckat...inledningsvis. Det hänger givetvis ihop med att kroppens energisystem inledningsvis jobbar på högtryck för att "ställa om". Från den normala glukosanpassningen till den nya fettanpassade kroppen m.a.o. Som jag nämnt annorstädes så kan det här ta tid och i mitt fall tog det någon månad innan jag kände att det ens var meningsfullt (men jag körde på även innan dess) och först 3-4 månader efter så var jag riktigt på G (då mer än någonsin tidigare iofs sett till ork etc).

    Det jag försöker komma till är att normalt sett så är det OMÖJLIGT att få ökningar i muskelmassa frånsett vad som brukar benämnas "muskelminne" om man dels är bortom nybörjarstadiet. dels är under extrem stress, dels käkar LCHF-kost (trodde jag då...för kolisar var ju absolut nödvändiga!), dels befinner sig i negativ kaloribalans, dvs man förbrukar mer än man stoppar i sig. Men till min stora förvåning - och jag var tvungen att nypa mig själv några gånger och ifrågasätta precis allt från mätningar till tja, det mesta - så noterade jag på håll och kanter små men signifikanta muskelökningar. OBS! Notera att vi pratar inte flera tum kring överarmen men däremot tillräckligt för att ändå märkas tydligt.

    För att återknyta, OM det nu vore så att stresshormonerna löper amok pga LCHF-kost så är det i sanning snudd på en gudomlig intervention jag beskrivit ovan. Det ska helt enkelt inte gå! Det är bara min anekdot så jag hävdar inte vetenskapligt beslutsunderlägg här...men jag nämner det ändå eftersom jag inte på något sätt saknar erfarenhet vad gäller hälsoområdet och då i synnerhet det som rör kost/träning och därför blev smått chockad av mina upplevelser. Andras erfarenheter vore därför också intressanta. Just kombinationen träning+LCHF är av intresse. Inte minst för att de som LCHF-rörelsen brukar föra fram som goda exempel på att "det fungerar" ju samtliga konsumerar vida mer kolhydrater än vad ex. jag själv gör (läs: Ferry, Colting, Attia). Jonas Bergkvists (i övrigt intressanta) seminarie på Eenfeldts YouTube-kanal innehåller ju också rekommendationer som ligger i linje med nyssnämnda personers kolhydratintag varför förvirringen kring detta trots allt finns där. Mina egna erfarenheter är som sagt att dessa rekommendationer inte stämmer... (Just saying.)

    Ursäkta att ämnet spårade iväg mot träningsaspekten på slutet men jag hoppas ändå att ovanstående gav något.

    För övrigt så är sömn (och återhämtning i allmänhet) fruktansvärt VIKTigt (tihi). I mina mörkare stunder så har jag funderat kring det faktum att så länge Professor Hallonbåt och Professor Cola är tongivande för vad som anses rätt och fel i mainstream-världen så leder det inte bara till försämrade möjligheter för kreti och plet att komma till rätta med vikt- och hälsoproblem generellt. Kanske framförallt så möjliggör det för våra politiska beslutsfattare att ignorera vikten av en gynnsam samhällsflora sett ur detta perspektiv. Jag låter kanske lite kryptisk så för att förenkla en smula: Så länge Professor Hallonbåt styr expertråden så är det legitimt att direkt eller indirekt hävda att "tjockisarna får skylla sig själva". För det är ju trots allt det som ligger och pyr där under ytan. Den där Lutherska normen i kombination med tanken att är man fet så beror det på att man a) inte äter som en ansvarsfull människa och b) är lat och slö och inte tränar "som man ska".

    Fick man istället upp ögonen för att det inte riktigt är så enkelt som Professor Hallonbåt indikerar så skulle det inte bara kunna leda till bättre och fungerande kostråd utan även möjlighet att, ur ett hälsoperspektiv, blicka bortom detta. Uttryckt annorlunda, i många fall med fetma och allvarligare viktproblem, är jag fullkomligt övertygad om att maten/kosten är sekundär. Med detta menar jag att viktproblemen i dessa fall ofta kan OCH BÖR betraktas som symptom, ex. på stressobalans, återhämtningsobalans (sömn, allmän rekreation).

    MEN, skulle man anamma en sådan här syn så blir plötsligt hälsoområdet politiskt sprängstoff och betydligt mer "jobbigt" för våra nuvarande rätt tafatta/ignoranta (politiska) ledare. För helt plötsligt så förskjuts, i så fall, ansvarsbördan från en strikt individuell sådant, dvs där "tjockisarna får ta och skärpa till sig" till en där man ÄVEN inser att individens möjligheter till självbestämmande och dito ansvar förutsätter en gynnsam och fungerande samhällelig modell, exempelvis där man gör till norm att sådant som sömn, stressbalans, bra käk faktiskt praktiskt kan realiseras. Vi får inte glömma bort att vi i dagens samhälle de facto normaliserat sjukdom, stress och allmänt dåligt mående. Vi ser det som normalt att traska till vårdcentralen och söka symptomlindring, i bästa fall, av någon halvdesillusionerad allmänläkare (inget illa menat Doc...och så klart inte riktat mot dig alls) som omedvetet representerar allt annat än hälsa och välmående utan bara blir ett verktyg för ex. läkemedelsindustrin och deras intressen.

    Det anmärkningsvärda är att ovanstående fortgår trots alarmen om fetmaepidemier, BARN som får typ 2-diabetes och artärskador och vart man än vänder sig i politiken så hör man oro om hur vi jobbar för lite i kombination med att vården kommer haverera i framtiden pga den börda som åldrande och ohälsa leder till. Men, men, vad vet väl en tidigare "tjockis"? Rättning i leden efter Professor Hallonbåt! ;)

    Nog om detta (och jag beklagar utvävningen men jag är lite för passionerad i ämnet).

  20. Madeleine
    Men visst är det även så att man kan gå upp i vikt av för MYCKET sömn? Det är väl inte heller bra för hälsan?
  21. ragnhild
    #69 - Kommentar:
    Mycket bra - ge mig lov at repetera något du säger:

    "Vi får inte glömma bort att vi i dagens samhälle de facto normaliserat sjukdom, stress och allmänt dåligt mående. Vi ser det som normalt att traska till vårdcentralen och söka symptomlindring....."

    Tänk det ni! Läge är "normalt" - Var inne på en US-blogg idag där jag sa något af det samma. Utgångsläga var info om att man reknar med att 100 - hundre millioner US-invånare lider af "gut"/fordøyelses/matsmältnings-problemer". Svimlande tal - vi känner själva många här hemma i Scandinavien som lider - mest i det stilla. Förklaringen är inte sällan att man "måste utvisa karakter som kontrollert ätande alla talriksmodellen, springa, - 8 pr.dag...utesluta fett, -gynna margarinprodusenterna - o.s.b., inkl. leva efter hallonbåt-kalorikonseptet.

    Gillar ditt anonymiserande af diverse professorer :)
    *Professor Hallonbåtar
    *Professor Coca Cola?

    Jag lägger till:
    *Professor Spinat
    *Professor McDonalds/ Viktklubb.se
    *Professor Lätt på Tå (stå).

    jag kommer inte ihåg flera af de som man ska vägra lägga sitt öra till af de svensk-produserade..

  22. Camilla
    OM man nu typ gör så och ändå inte kan sova? Vad gör man då.
    Vet inte när jag sov en hel natt senast.
  23. bea
    går man ner i vikt av att sova på magen
1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg