TMAO återigen i rampljuset – fortfarande med liten betydelse för vår hälsa

hamburger (1)

En ny studie av dr Christopher Gardner vid Stanford University (författare av DIETFITS-studien) visar på en liten minskning av trimetylaminoxid (TMAO) hos personer som äter växtbaserade alternativ till kött i stället för animaliska livsmedel.

TMAO är en organisk förening som bildas när du konsumerar mat som innehåller kolin, ett viktigt näringsämne som finns i rött kött, fågel, fisk och ägg. Som svar på dr Gardners studie undrar jag om denna ytterst lilla minskning av TMAO verkligen har betydelse för vår hälsa.

Enligt min mening är detta ett exempel på en väl utförd studie som i slutänden inte bidrar till ökad kunskap om människors hälsa. Det kan dock vara värt att gå igenom detaljerna för att se hur medias rubriker inte alltid stöds av forskningsresultaten.

För det första är det viktigt att notera att den här studien finansierades av Beyond Meat, en producent av växtbaserade hamburgare. Men till deras försvar lyftes studien i en artikel från Stanford Medical Center redan innan. Jag tycker många gånger att det är frustrerande när jag tvingas jaga efter finansieringskällor och intressekonflikter, och här finns det en klar intressekonflikt. Även om det inte ogiltigförklarar data, krävs det en mer kritisk granskning av studiens design och utförande.

I denna studie blev 36 förmodat friska individer slumpmässigt uppmanade att varje dag äta minst två portioner av antingen ett växtbaserat alternativ till kött eller riktigt kött (främst rött kött) under åtta veckor. Efter de första åtta veckorna fick de byta till det andra kostupplägget. Under studien, som pågick i totalt 16 veckor, uppmanades samtliga deltagare att inte förändra något annat i sina vanliga kostvanor.

Som referens innehöll det växtbaserade alternativet ingredienserna: vatten, ärtproteinisolat, varmpressad rapsolja, raffinerad kokosnötolja, risprotein, naturliga smaker, kakaosmör, mungbönprotein, metylcellulosa, potatisstärkelse, äppelextrakt, granatäppelextrakt, salt, kaliumklorid, vinäger, citronjuicekoncentrat, solroslecitin, rödbetsjuicextrakt och morot.

Eftersom växtbaserade alternativ ofta är kraftigt processade livsmedel är detta viktigt. Intressant nog rapporterades inte några inflammatoriska markörer i denna studie. Jag anser att det vore intressant att åtminstone få reda på om den processade produkten bidrog till en högre inflammatorisk respons.

Notera att den växtbaserade kosten i jämförelse med köttkosten innehöll både mer fibrer; 27 gram kontra 22 gram per dag, samt innehöll mindre mättat fett; 26 gram kontra 33 gram per dag.

Studiens huvudsakliga resultat hade att göra med TMAO. Varför blir detta problematiskt? Det har att göra med att mindre, kortvariga studier inte kan generera meningsfulla slutsatser, som vem som lever, dör eller vem som får hjärtsjukdomar.

Därför måste författarna istället välja en ersättande (surrogat) resultatmarkör som de tror relaterar till människors hälsa. Antagandet i detta fall är att förhöjda TMAO-nivåer orsakar hjärtsjukdom – vilket gör det till en meningsfull surrogatmarkör.

En surrogatmarkör eller ändpunkt är den uppmätta effekten av en behandling som kan korrelera med ett verkligt kliniskt resultat, men som inte alltid har en signifikant eller garanterad relation.

Om vi ser på denna data med kritiska ögon stöds inte ett orsak-och-effekt-samband mellan TMAO-nivåer och hälsa, likt vår tidigare granskning av två artiklar:

  1. Den första artikeln med titeln ”Eating red meat increases TMAO levels. Should we care?” (skriven på engelska) påvisar att sambandet med hjärtsjukdom endast var signifikant mellan den högsta och den lägsta kvartilen i TMAO utan en graderingseffekt.
  2. Den andra artikeln med titeln ”TMAO – skyldig eller bara en passiv observatör?” omfattar tvivelaktiva studier med okontrollerade variabler. De försökspersoner med högre TMAO-nivåer var också mer benägna att röka och lida av diabetes, högt blodtryck eller fler inflammationer. Detta är ytterligare ett bra exempel på ”healthy user bias”, alltså friska personer med redan låga riskförhållanden.

Även om dr Gardners studie är utformad för att svara på om gruppernas kostvanor utgjorde en skillnad i TMAO, visar resultaten ingenting som tyder på att en grupp skulle vara friskare än den andra. Därmed ger inte resultatet någon relevant information som på ett meningsfullt sätt kan vägleda individer till en hälsosammare livsstil.

Låt oss ändå diskutera resultaten.

Intressant nog var TMAO-nivåerna oförändrade för gruppen som började med det växtbaserade alternativet och sedan övergick till att äta kött. Däremot reducerades TMAO-nivån från 6,4 till 2,9 för de personer som började med kött och sedan övergick till det växtbaserade alternativet. Det fanns inga signifikanta förändringar i tarmens mikrobiom.

De som åt det växtbaserade alternativet hade också lägre nivåer av LDL (2,8 gentemot 3) utan någon skillnad i HDL eller triglycerider samt en något lägre vikt på ett kilo.

Intressant nog tilläts fisk inom köttgruppen men inte i växtgruppen. Sett till alla livsmedel är just fisk känt för att ge det högsta bidraget till TMAO. Jag kan därför tänka mig att detta starkt förvirrar resultaten.

Det som också var intressant är variationen i resultatet. Precis som nämns i artikeln ”hade två av 18 deltagare i gruppen som gick från kött till växtbaserade alternativ en särskilt stor förändring av TMAO under köttfasen, medan andra istället hade en väldigt liten förändring från baslinjen.”

Vad kan vi då lära oss av detta?

  1. Det kan möjligtvis skilja sig avseende tarmbakterieproduktionen av TMAO när man äter animaliskt jämfört med växtbaserade alternativ, men bara när det växtbaserade alternativet följs av köttmåltiden. Det kan bero på skillnader i mikrobiom från att konsumera fiber eller av själva innehållet i det växtbaserade alternativet. Mikrobiomtestningen var däremot inte tillräcklig för att kunna se denna skillnad. Det kan också bero på att fisk ingick.
  2. Responsen på TMAO-produktion varierade stort då två observationer visade på stor skillnad och resterande istället visade en mer blygsam skillnad. (Kom då ihåg att även i denna ytterst svaga data som korrelerar TMAO till hjärtsjukdom, var den bara signifikant sett till ytterligheterna.)
  3. Det finns inga övertygande bevis om att dessa resultat skulle ha påverkat någons hälsa.

Tyvärr skapas det mer än gärna rubriker om att växtbaserade alternativ är bättre för hjärthälsa. Det passar bra in i det rådande, dock tvivelaktiga, budskap om att kött är dåligt för både vår hälsa och vårt klimat. Rubriker likt denna får mig bara att vilja dissekera dessa studier och visa hur detaljerna ofta inte stöder slutsatserna.

Du kan lära dig mer om hälsa och klimatpåverkan av kött i vår guide om rött kött samt genom att lyssna på vårt poddavsnitt med dr. Frank Mitloehner och Diana Rodgers.

Tack för att du läser,
Dr Bret Scher

Tidigare

Kan växt- eller animaliska proteiner påverka risken att dö i förtid?

Ny bok: bra uppfött kött är både bra för dig, djuren och vår planet

Mättat fett blir allt mer accepterat


Vill du ha en gratis provmånad?

Fantastiska recept, veckomenyer, videokurser, hälsoguider och goda råd om viktminskning.


Fördjupad kunskap