Ny studie menar att högt insulin föregår fetma

measuring-waist

En ny studie publicerad i JAMA Network Open rapporterar att det är insulinnivåerna som stiger först och därefter utvecklar människor fetma – inte tvärtom.

Varför är detta viktigt? Traditionellt lärande är att fetma är relaterat till farliga hälsoeffekter, inklusive förtida död.

Som studiens författare påpekar är emellertid sambandet mellan fetma och förtida död inte tillräckligt starkt, där många kriterier gällande orsak och verkan misslyckas. Kanske har riskerna kopplade till fetma mer att göra med dålig underliggande metabol hälsa, snarare än fetman i sig.

Dessutom är traditionell medicinsk tro att människor blir överviktiga först, vilket sedan utlöser insulinresistens och hyperinsulinemi. Om så är fallet, bör samtliga viktminskningsmetoder, inklusive fettsugning, vara lika fördelaktigt för att förbättra insulinkänsligheten.

Är däremot det motsatta sant – att insulinresistens leder till fetma – är det bara de strategier för viktminskning som samtidigt sänker insulinresistensen och förbättrar metabol hälsa som framgångsrikt kan hantera den underliggande metabola dysfunktionen och därmed minska risken för framtida hälsokomplikationer.

Även om den aktuella studien inte bevisar att insulinresistens orsakar fetma har den ett starkt argument för det.

Författarna granskade 60 studier – randomiserade studier och observationsstudier – med över 5600 deltagare. De drog slutsatsen att försökspersonerna hade förhöjda insulinnivåer innan de ökade sitt BMI. Däremot var det motsatta inte sant. De började inte med förhöjt BMI och senare utvecklades förhöjda insulinnivåer.

Med tanke på antalet människor som har metabol dysfunktion och inte är överviktiga, samt antalet personer med fetma som inte har metabol dysfunktion, är paradigmet för insulin som driver fetma betydelsefullt.

Personer som omfattas av det så kallade TOFI (thin on the outside, fat on the inside – smal på utsidan, fet på insidan) eller ”smalfeta” personer, tenderar att ha visceralt fett (fett runt organen) och insulinresistens, men har inte den mängd fett som krävs för att betraktas som överviktiga.

Patienter med typ 2-diabetes eller polycystiskt äggstockssyndrom (PCOS) är ofta överviktiga och diagnosen får ”skulden” för deras övervikt. Men kanske har det mer att göra med stigande insulinnivåer snarare än själva vikten.

Om sjukdomstillståndet är mer relaterat till förhöjda insulinnivåer bör förebyggande åtgärder och behandlingsstrategier fokusera mer på att ta itu med insulinresistens och metabol hälsa – och fokusera mindre på vad vågen visar.

Det stämmer att många viktminskningsstrategier kan hjälpa till att sänka insulinnivåer och förbättra metabol hälsa – men inte alla.

Lågkolhydratkost som fokuserar på reducerat kolhydratintag, tillräckligt med protein och tillsatt fett för smak, har visat betydande hälsovinster sett till viktminskning, minskad insulinresistens och förbättrad blodsockerkontroll. Lågkolhydratkost är inte det enda tillvägagångssättet, men det har visat sig vara mycket effektivt.

Vill du komma igång med LCHF? Börja då med att gå med i vår tvåveckors LCHF-utmaning där du får all support du behöver för att påbörja sunda kostvanor. Du kan också experimentera med våra personliga veckomenyer för att hitta vilka av våra över 1000 recept som passar dina hälsomål bäst.

Tack för att du läser,
Bret Scher

Tidigare

Ketogen kost höjer LDL – gäller detta för dig?

Svag forskning placerar återigen rött kött i heta stolen

Ketogen kost förbättrade PCOS och fettlever effektivare än läkemedel


Vill du ha en gratis provmånad?

Fantastiska recept, veckomenyer, videokurser, hälsoguider och goda råd om viktminskning.


Mer om insulin