Fungerar LCHF bara i sex månader?

En metaanalys, publicerad i BMJ hävdar att lågkolhydratkost är bättre än fettsnål kost gällande viktminskning och diabeteskontroll, upp till sex månader. Men hälsovinsterna verkar avta efter 12 månader.

Hur ska vi då tolka dessa data? Bevisar uppgifterna att LCHF tappar sin positiva effekt över tid? Och varför skulle något som fungerar i sex månader sluta fungera efter 12 månader?

Det visar sig att studien inte svarar på någon av dessa frågor. Det är värt att titta djupare på de enskilda studier som ingår för att förstå hur denna metaanalys kom fram till sina slutsatser.

För det första är metaanalysen förvirrande och potentiellt felaktig. För utfallsdata vid 12 månader hänvisar författarna till studier som är 12 veckor, 24 veckor och sex månader långa.

Jag skrev till författarna och bad om ett förtydligande. En av dem svarade och berättade att de valt att använda ett citat för varje studie men försäkrade mig om att det finns långsiktiga data för varje studie.

Jag tycker detta är oroväckande. Om författare citerar 12-månadersdata bör de länka till studien som visar just 12-månadersdata. Allt annat verkar vilseledande och potentiellt oansvarigt.

Det är omöjligt att kunna utvärdera påståenden utan att kunna se bevisen, speciellt när interventionsdelen av studien är klar och det inte finns någon dokumentation över vad deltagarna åt vid 12-månadersmarkeringen.

En metaanalys är bara lika bra som de data som ingår.

Författarna till denna metaanalys uppgav att de endast inkluderade studier som använde kostupplägg med mindre än 26 % kolhydrater eller mindre än 130 gram per dag. I flera av de inkluderade studierna var detta dock inte sant, alternativt okänt.

Exempelvis citerar författarna en studie där gruppen med lågkolhydratkost i genomsnitt åt 33 % kolhydrater av sitt totala kaloriintag (Davis et al.).

Vissa studier specificerade också enbart råd för intaget av kolhydrater men rapporterade aldrig den faktiska mängden kolhydrater som ätits. Det är därmed upp till oss att gissa om deltagarna verkligen följde kosten.

Andra studier borde troligtvis inte ha varit en del av metaanalysen över huvud taget, bland annat en studie med 50 % bortfall och en annan som inte var en kost-till-kost-jämförelse utan jämförde LCHF med fettsnål kost tillsammans med ett viktminskningspiller.

Eftersom författarna inkluderade studier med olika definitioner av lågkolhydratkost, olika protein- och kaloriprotokoll samt läkemedelsanvändning, blir det det svårt, kanske omöjligt, att klumpa ihop dem och dra meningsfulla slutsatser.

Vad kan vi då dra för slutsatser av metaanalysen?

För det första är metaanalyser utmanande att göra. Författarna måste vara noggranna med vilka studier de inkluderar, vilket författarna i detta fall inte verkar ha varit.

För det andra fångar sällan rubriker i media den nyans som behövs för att förstå implikationerna av studier likt denna.

Vissa använde den abstrakta rubriken för att visa att lågkolhydratkost är bra, medan andra använde samma rubrik för att visa att det inte är bättre än andra kostupplägg. Förvirrande, eller hur?

Och för det tredje är kostvetenskap både rörigt och komplicerat.

Många frågor kvarstår. Fungerar LCHF enbart för blodsockerkontroll på grund av viktminskning? Spelar det i sådana fall någon roll så länge de leder till förbättringar? Har mängden protein betydelse? Handlar allt om efterlevnad?

Här visar data tydligt att lågkolhydratkost gynnar viktminskning samt förbättrar diabeteskontroll. Men hur kan du avgöra om lågkolhydratkost är rätt för dig och kommer att fungera på lång sikt?

Som många läkare nu börjar inse kan en CGM hjälpa till att avgöra vilket ätmönster som är bäst lämpat för en viss persons blodsocker.

Du kan till och med experimentera med detta själv. Ät kolhydratrik kost med låg fetthalt under två veckor samtidigt som du bär en CGM. Byt sedan till LCHF och jämför resultaten. Fungerar LCHF bättre för dig? Bra! Fortsätt då med denna kost. Fungerar de likvärdigt? Välj då den kost som du själv föredrar.

Preferens är en faktor som vi kanske inte alltid anser starkt nog.

Från studier på strikt LCHF kan vi dra slutsatsen att efterlevnad är viktig. Till exempel visade Guldbrand-studien som ingick i metaanalysen en betydligt större minskning av läkemedelsanvändning och förbättrad blodsockerkontroll för de som följde LCHF-rekommendationerna allra bäst.

Även icke-randomiserade studier som inkluderar försökspersoner som väljer att äta ketogen kost visar utmärkt efterlevnad och resultat.

Det borde inte vara någon överraskning att ett kostupplägg fungerar bättre när du kan hålla fast vid det långsiktigt. Det betyder däremot inte att alla kostupplägg är likvärdiga. Att följa upp dina hälsoresultat har fortfarande betydelse.

Uppskattar du att äta lågkolhydratkost och kan införliva det som en livsstil – snarare än en diet – bör beslutet att testa vara enkelt. Lågkolhydratkost förbättrar blodsockerkontroll och gynnar viktminskning för de flesta – ta reda på om det även fungerar för dig.

Föredrar du istället att äta fettsnål vegetarisk kost och tror att du kommer kunna hålla fast vid det, bör du ge det en chans. Förvänta dig dock inte att det kommer förbättra dina hälsomarkörer. I det här fallet bör du även låta dina hälsomarkörer vägleda dig – precis som du hade gjort på lågkolhydratkost.

Här är formeln du bör sikta på:

Vetenskapliga bevis + kostpreferenser + kontrollerade hälsoresultat = framgång.

Låt oss inte komplicera det mer än nödvändigt.

Tack för att du läser,
Bret Scher

Tidigare

Amerikanskt magasin ger återigen sina läsare fel information om de mest effektiva kostuppläggen

Dr David Ludwig om lågkolhydratkostens långa historia

Nya kostråd om socker går emot egna experternas beräkningar

---

Vill du ha en gratis provmånad?

Fantastiska recept, veckomenyer, videokurser, hälsoguider och goda råd om viktminskning.

Ja tack!

---