Typ 1-diabetes – så kontrollerar du ditt blodsocker med lågkolhydratkost

Även om typ 1-diabetes kräver livslång injicering av insulin, innebär det inte att livsstilen saknar betydelse. Faktum är att näring och träning kan vara nyckeln till att hantera sjukdomen bättre och potentiellt undvika komplikationer på lång sikt. Fortsätt läsa för att lära dig mer!

Typ 1-diabetes innebär att kroppen inte kan producera hormonet insulin. Insulin håller glukosnivåerna (sockret) i blodet under kontroll genom att föra in glukos från blodomloppet till kroppens celler, där det används som energi. Eftersom denna form av diabetes innebär brist på endogent (egentillverkat) insulin, behandlas typ 1-diabetes med insulininjektioner, vanligen flera gånger per dag.

Det finns ett direkt samband mellan kolhydrater och behovet av insulin. Ju mer kolhydrater en person med typ 1-diabetes äter, desto mer insulin måste injiceras. Därför är det knappast överraskande att studier och klinisk erfarenhet visat att lågkolhydratkost kan vara fördelaktigt för personer med typ 1-diabetes.1

Dock finns det några särskilda överväganden som personer med typ 1-diabetes måste vara medvetna om när de går över till lågkolhydratkost. Här är vår guide om typ 1-diabetes och lågkolhydratkost.

Disclaimer: Lågkolhydratkost har många bevisade fördelar vid typ 1-diabetes, men det finns många professionella inom vården som anser att det är kontroversiellt. Den huvudsakliga potentiella risken är hypoglykemi om insulindoserna inte anpassas efter ett lägre kolhydratintag. Det är mycket viktigt att du diskuterar alla sorters livsstils- eller kostförändringar med din läkare för att din behandling ska anpassas. Personer med typ 1-diabetes ska inte på egen hand försöka behandla med lågkolhydratkost. Istället ska de arbeta tätt ihop med sina vårdkontakter för att försäkra sig om att det är säkert. Fullständiga villkor

Denna guide är skriven för vuxna med typ 1-diabetes.

För andra tvistefrågor relaterade till lågkolhydratkost: läs vår guide.


Vad är typ 1-diabetes och hur skiljer det sig från typ 2?

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln, så kallade beta-celler.2 Detta leder slutligen till en total förlust av insulinproduktionen.

Diagnosen typ 2-diabetes ställs oftast efter flera års insulinresistens, vilket innebär att kroppen inte använder insulinet på korrekt sätt. Tidigt i processen försöker bukspottkörteln övervinna denna resistens genom att utsöndra mer insulin, vilket håller blodsockret inom det normala intervallet – för ett tag. Slutligen kommer beta-cellerna börja ge upp, insulinnivåerna sjunker och bukspottkörteln kan inte längre utsöndra tillräckligt med insulin för att övervinna resistensen och bibehålla normala blodsockernivåer. När det händer är diagnosen typ 2-diabetes ett faktum.3

Gemensamt för de båda diabetestyperna är att glukoset (blodsockret) ansamlas i blodomloppet eftersom de inte kan komma in i kroppens celler på grund av frånvaron av insulin (typ 1) eller resistens mot eller brist på det (typ 2). Utan behandling ligger glukos på en förhöjd nivå i blodet, vilket på sikt kan orsaka skador på många delar av kroppen.4

Tvärtemot typ 2-diabetes, som ofta kan hanteras med kost och andra livsstilsförändringar, måste personer med typ 1-diabetes injicera insulin varje dag för att täcka upp för den mat de äter. Men de behöver insulin även när de inte äter.

Detta beror på att levern kontinuerligt utsöndrar en liten mängd glukos i blodomloppet mellan måltiderna och på natten för att det ska finnas tillräckligt för att täcka kroppens behov. Denna process kontrolleras av insulin. Utan insulin skulle levern konstant utsöndra glukos i blodomloppet.

De flesta med typ 1-diabetes behandlas med två sorters insulin: basal (långtidsverkande) och bolus (snabbverkande). Det basala insulinet injiceras en eller två gånger dagligen för att hålla utsöndringen av glukos från levern under kontroll.

Bolus injiceras precis innan varje måltid. Dosen ska helst anpassas efter mängden kolhydrater i varje måltid och räknas vanligtvis ut med hjälp av en insulin-kolhydrat-ratio (efter engelska benämningen ICR), som till exempel 1 enhet insulin per 10 gram kolhydrater.

En del personer med typ 1-diabetes behandlas med två injektioner per dag, bestående av en mix av långtids- och snabbverkande insulin. Detta tillåter inte samma flexibilitet som en ratiobaserad dosering och kräver därför oftast ett mer standardiserat måltidsupplägg för att bibehålla stabila glukosnivåer. Andra använder en pump som utsöndrar förprogrammerade mängder av det långtidsverkande insulinet och doserar det snabbverkande manuellt under dagen.

Typ 1-diabetes brukar kallas barn- eller ungdomsdiabetes eftersom diagnosen oftast ställs hos barn eller unga vuxna. Dock kan sjukdomen utvecklas i vilken ålder som helst, även vid hög ålder. Den äldsta person som rapporterats var en dam som fick diagnosen vid 94 års ålder.5

För äldre vuxna är en gradvis förstörelse av beta-cellerna ofta involverad i utvecklingen av autoimmun diabetes. Denna långsamma, progressiva form av diabetes kallas latent autoimmun diabetes hos vuxna (LADA efter den engelska benämningen). Personer med LADA kan fortfarande producera lite insulin, speciellt när de är nydiagnosticerade. Dock kommer de, precis som personer med typ 1-diabetes, att så småningom behöva injicera insulin för att kontrollera blodsockret.6

Lär dig mer om typ 2-diabetes

Vill du veta mer om typ 2-diabetes ska du ta en titt på denna guide: Guide för typ 2-diabetes och videorna nedanför.

Vilka är riskerna med typ 1-diabetes?

Personer med typ 1-diabetes har en förhöjd risk för ett antal hälsoproblem som hjärtsjukdom, njursjukdom, synförlust, nervskador och amputation.7

Det är viktigt att notera att dessa risker hänger samman med höga blodsockernivåer och inte enbart det faktum att man har diabetes.

The American Diabetes Association har satt följande målvärden för blodsocker för personer med diabetes som i övrigt är friska:

  • Fasteblodsocker: 4,5 – 7,2 mmol/l
  • Blodsockervärde 2 timmar efter måltid: < 8 mmol/l
  • HbA1c: < 53 mmol/mol

I Sverige är målvärdet för optimal kontroll av typ 1-diabetes HbA1c < 52 mmol/mol. Dessa värden är något högre än vad som anses vara hälsosamt för personer utan diabetes. Friska personer har vanligtvis ett fasteblodsocker under 5,5 mmol/l och hamnar sällan högre än 7,8 mmol/l efter en måltid.[note]I en nyligen genomförd studie av 150 icke-diabetiska vuxna förblev den genomsnittliga blodsockernivån under 6,67 mmol/l/dag efter måltid. Färre än 10 % av deltagarna upplevde att blodsockernivån gick över 7,9 mmol/l, vilket förekom främst bland de som konsumerade mest kolhydrater: Nutrition & Metabolism 2019: Postprandial glycemic response in a non-diabetic adult population: the effect of nutrients is different between men and women [observationsstudie; svag evidens][/note]

Ett normalt HbA1c anses vara 42 mmol/mol eller lägre.

DCCT-studien, som följde fler än 1 400 personer med typ 1-diabetes under nio år, visade att ett HbA1c som hölls på 53 mmol/mol eller lägre, associerades med en låg risk för diabeteskomplikationer.8

Dock länkades en mycket strikt diabeteskontroll i DCC-studien till en ökad risk för hypoglykemi. ADAs mer tillåtande målvärden för blodsocker och HbA1c är helt klart satta med tanke på att de vill undvika farligt låga nivåer.

Dock förutsätter detta att det enda sättet att sänka blodsockret är genom att ta mer insulin. Men om du äter lågkolhydratkost för att kontrollera din diabetes, kommer du behöva mindre insulin vilket gör att oron för hypoglykemi kanske inte är befogad. Faktum är att forskning visar att en kost baserad på mindre kolhydrater eventuellt kan minska risken för hypoglykemi.9

Räkna kolhydrater vs lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes

Innan insulinet upptäcktes, 1921, ordinerades många diabetespatienter en strikt lågkolhydratkost av sina läkare, eftersom de visste att kolhydrater höjer blodsockret mycket mer än protein eller fett.10 Även om detta inte var tillräckligt för att kontrollera typ 1-diabetes, hjälpte det till att motverka extrema toppar orsakade av kolhydrater.

Det injicerbara insulinets ankomst gjorde det möjligt för personer med typ 1-diabetes att äta kolhydrater utan att blodsockret höjdes dramatiskt. Även med insulin kan kontrollen av blodsocker vara en stor utmaning.

I dag säger diabetesutbildare ofta till personer med typ 1-diabetes att de bara behöver ta insulin som matchar kolhydratmängden vid varje måltid. Många som använder sig av insulin/kolhydrat-ratio har ofta fått höra att ”du kan äta precis vad du vill så länge du tar rätt dos insulin.”

Det finns dock flera problem med detta angreppssätt:

  • Misstag vid kolhydratuppskattning. I en studie överskattade eller underskattade barn med typ 1-diabetes och deras föräldrar kolhydratinnehållet i många livsmedel – detta gällde även läkare och dietister.11 Det innebär en risk för att det ges för mycket eller för lite insulin.
  • Det görs ingen skillnad på olika typer av kolhydrater. Kolhydrater som kroppen smälter långsamt (som grönsaker) kan höja blodsockret mindre och mer gradvis än snabbsmälta kolhydrater (som vitt bröd).12
  • Tar inte hänsyn till variationen i upptag av insulin. Forskare har visat att mängden insulin som upptas från en injektion kan variera så mycket som 25 % hos en och samma person.13

För många personer som har typ 1-diabetes kan kombinationen av mat med högt kolhydratinnehåll och stora doser insulin göra att blodsockernivåerna åker berg-och-dalbana istället för att hållas inom snäva ramar – helst en tämligen rak linje.

I sin bok, Dr. Bernstein’s Diabetes Solution, förklarar dr Richard K. Bernstein att ett intag av mycket små mängder långsamma kolhydrater i kombination med mycket små insulindoser leder till mer förutsägbara resultat och väsentligen normala blodsockernivåer. Han kallar detta för “The Law of Small Numbers” – lagen om små siffror.

Visst låter det logiskt? Låt oss säga att du uppskattar att en måltid med kött och broccoli innehåller 25 % färre kolhydrater än den egentligen gör (att du till exempel uppskattar att måltiden innehåller 8 gram kolhydrater, som egentligen innehåller 10 gram). Du tar en insulindos som täcker 8 gram kolhydrater och har då bara 2 gram kolhydrater som inte täcks av dosen. Ditt blodsocker skulle då enbart stiga lite mer än om du lyckats matcha kolhydratintaget och insulindosen exakt.

Att underskatta kolhydratmängden med 25 % vid en måltid med högt kolhydratinnehåll kan ge ett helt annat resultat. Många människor skulle tycka att kött, broccoli, potatis, mjölk och en frukt är en hälsosam måltid för en diabetiker. Tar du däremot en insulindos för att täcka 60 gram kolhydrater istället för de 80 gram som måltiden innehåller, kommer du säkerligen att få ett högt blodsocker.

Överskattning av kolhydratmängden i en kolhydratrik måltid skapar mer akuta problem. Att ta mycket mer insulin än vad som krävs till en måltid med mycket kolhydrater kan resultera i hypoglykemi – farligt lågt blodsocker som kräver omedelbar behandling för att motverka eventuell medvetslöshet.

Lowcarbfoods


Forskning som stöder lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes

Kolhydratrestriktion vid diabetes har huvudsakligen studerats på personer med typ 2-diabetes. Dock visar resultat från de få studier som gjorts på personer med typ 1-diabetes att det kan vara mycket effektivt även för dem:

  • En liten, randomiserad kontrollerad studie (RCT) – den gyllene standarden avseende evidens – från 2016, fann att personer med typ 1-diabetes som begränsade sitt kolhydratintag till 75-100 gram per dag i tolv veckor, uppvisade signifikanta minskningar av HbA1c och blodsockernivåer, jämfört med de som tillämpade kolhydraträkning. De som var överviktiga visade dessutom en icke-statistiskt signifikant trend vad gäller viktminskning (5 kg).14
  • En annan mindre RCT-studie från 2019, visade att tio personer med typ 1-diabetes som under 12 veckor fick äta max 100 gram kolhydrater per dag fick stabilare blodsockervärden samt hade färre tillfällen med lågt blodsocker jämfört med när de åt 250 gram kolhydrater per dag. Dessutom gick de ner ungefär 2 kg, där de istället gick upp nästan 2,6 kg i vikt under perioden med högre kolhydratintag.15
  • En kortare RCT-studie från 2017 fann att personer med typ 1-diabetes som under en vecka fick äta max 50 gram kolhydrater per dag, fick stabilare blodsockerkontroll och färre hypoglykemier jämfört med när de under en vecka fick äta samma mängd kalorier men 250 gram kolhydrater per dag.16
  • 2018 publicerade en grupp läkare och forskare resultatet från en enkät som besvarades av 316 personer som antingen själva hade typ 1-diabetes, eller var förälder till barn med typ 1-diabetes och åt drygt 30 gram kolhydrater per dag. Gruppen rapporterade en exceptionell blodsockerkontroll, få tillfällen av hypoglykemi och ett medelvärde på HbA1c på 39 mmol/mol.17
  • Svenska läkare publicerade år 2005 resultatet från ett utbildningsprogram där patienter med typ 1-diabetes fick konsumera 70-90 gram kolhydrater per dag. Resultatet visade både kraftigt förbättrade HbA1c-värden, minskade insulindoser och ett mycket stabilare blodsocker under hela dygnet. Ett av de mest imponerande fynden var en 94-procentig minskning av antalet hypoglykemier efter tre månader, och en 82-procentig minskning efter tolv månader.18
    Blodsocker för och efter kostomläggning till lågkolhydratkost

    Blodsocker före och efter omläggning till lågkolhydratkost [ref]

  • Samma läkare rapporterade år 2011 att patienterna som fortsatte med lågkolhydratkost efter programmet, bibehöll en mycket bra blodsockerkontroll med en genomsnittlig minskning av HbA1c på 1,8 % efter fyra år.19


Lågkolhydratkost och typ 1-diabetes

Hur mycket kolhydrater ska en typ 1-diabetiker äta varje dag?

Det korta svaret är att det optimala dagsintaget är mycket individuellt. Som studierna här ovan visar, kan ett intag under 100 gram per dag ofta vara tillräckligt för att förbättra blodsockerkontrollen och reducera risken för allvarlig hypoglykemi.

Dock innebär ett riktigt lågt kolhydratintag (under 30 gram per dag) att insulinbehovet blir minimalt, vilket eventuellt kan resultera i en ännu mer förutsägbar blodsockerkontroll och en större sannolikhet att blodsockernivåerna hålls inom hälsosamma ramar hela dygnet.

Hur personer med typ 1-diabetes på ett säkert sätt kan få bra blodsockerkontroll med lågkolhydratkost

Personer med typ 1-diabetes som vill börja äta lågkolhydratkost bör helst göra det tillsammans med läkare, sköterska, dietist eller annan vårdpersonal som är specialiserad på diabetes och har kunskap om kolhydratrestriktion.

Detta eftersom du förutom att minska det insulin du tar för att täcka dina kolhydrater, även kan komma att behöva göra andra justeringar, som att minska din långtidsverkande (basala) insulindos. Även om principen gäller för alla, kan du behöva utvärdera de effekter lågkolhydratkost har på just din kropp. Bäst och säkrast är att testa regelbundet, föra detaljerade anteckningar och utvärdera dina resultat.

För de som använder ICR för att räkna ut måltidsdoserna är det lätt att hantera lågkolhydratkost, eftersom ration är densamma. Äter du en mindre mängd kolhydrater kommer du per automatik kunna injicera mindre insulin.

En del personer med övervikt kommer att gå ner i vikt på lågkolhydratkost och därmed öka sin insulinkänslighet. Det kan då bli nödvändigt att sänka ration och förmodligen även det långtidsverkande insulinet.20 Av denna anledning är det viktigt att regelbundet kontrollera blodsockernivåerna.

Protein måste också med i beräkningen av måltidsinsulinet. Kolhydratfria måltider som innehåller protein har visat sig höja blodsockret, även om detta sker mycket långsammare än vid måltider med kolhydrater.21

När proteinet inte räknas in, kan det en timme efter måltiden ge ett fantastiskt blodsockervärde, men några timmar senare ge högre värden. 22

Insulinbehovet vid proteinintag varierar från person till person, precis som med kolhydrater. För att komma fram till ditt specifika behov kan du behöva experimentera lite. För många personer kan denna effekt kontrolleras genom en korrektionsdos av insulin i samband med nästa måltidsinjektion.

Alternativt kan korttidsverkande insulin (vanligt insulin) användas vid proteinrika måltider. Denna typ av insulin är långsammare än snabbverkande analoga (såsom Novorapid, Lispro och Apidra).

Dr Bernstein ger i en av sina Diabetes University-videor en utmärkt beskrivning av hur man täcker proteinintaget med insulin.

Förutom videor, ger även dr Bernsteins böcker och nätbaserade resurser en mer djupgående och individuell guidning för de som har typ 1-diabetes och vill övergå till lågkolhydratkost på ett säkert sätt.

Lär dig mer om lågkolhydratkost och insulindosering

Test Blood Glucose For Diabetes


 

Oron för typ 1-diabetes och kolhydratrestriktion

Den vanligaste invändningen mot lågkolhydratkost och typ 1-diabetes är att det är för svårt att hålla sig till kosten, att den kan orsaka ketoacidos (se nedan) samt ökar sannolikheten för hypoglykemi.

Långsiktighet

Kolhydratrestriktion är fullt möjligt för personer med typ 1-diabetes. En strikt lågkolhydratkost kan vara för restriktiv för en del, där mer liberal lågkolhydratkost kan vara en mer långsiktig lösningen.

Förutom dr Bernstein finns det många andra inom läkarkåren och nutrition som själva har typ 1-diabetes och har ätit lågkolhydratkost under flera år med imponerande, och ofta livsomvälvande, resultat. Här är några personer som delat med sig av sina berättelser:

Du kan läsa fler framgångshistorier här!

Ketos vs ketoacidos

Precis som för andra som äter strikt lågkolhydratkost hamnar personer med typ 1-diabetes ofta i ketos. Det är mycket viktigt att förstå skillnaden mellan diabetesketoacidos (DKA) och ketos. DKA är ett akut tillstånd där en otillräcklig mängd insulin ofta leder till extrem höjning av blodsocker och blodketoner. Dessutom uppstår ett antal metabola förändringar som orsakar uttorkning och allvarligt sjukdomstillstånd.

Ketos är i motsats till detta ett normalt fysiologiskt och hälsosamt tillstånd där ketonnivåerna är måttliga (lägre än 3 mmol/l) och insulin- och blodsockernivåerna är normala.

Så länge personer med typ 1-diabetes kontrollerar sina blodsockernivåer regelbundet och tar insulin efter behov, verkar det inte som om ketos ökar risken för DKA.23

Akut sjukdom och ketoacidos

Observera att behovet av insulin – oavsett vilken kost du äter – ökar vid akut sjukdom. Till exempel är det inte ovanligt att ketoacidosis uppstår samtidigt som magsjuka, och då på grund av att du inte äter och därför lätt kan glömma att ta ditt insulin.

Samma sak gäller om du äter lågkolhydratkost. Om du normalt tar låga doser är det extremt viktigt att du förstår att du behöver mer insulin när du är sjuk. Att inte öka insulindoserna när du är sjuk kan vara den främsta risken med lågkolhydratkost och ett minskat insulinbehov.

Hypoglykemi

Rädsla för hypoglykemi grundar sig ofta i resultaten från DCCT-studien. Där fann de att även om en tätare glykemisk kontroll minskade risken för utvecklingen av diabeteskomplikationer, ökade det också förekomsten av hypoglykemi.24

Dock tog personerna i den studien relativt stora doser insulin i syfte att uppnå strikta blodsockermål.

Kolhydratrestriktion ger personer med typ 1-diabetes möjlighet till en fantastisk blodsockerkontroll utan att behöva ta större mängder insulin.

Som rapporterats av hundratals personer med typ 1-diabetes som delat med sig av sina berättelser – och som flera studier som diskuterats ovan har bekräftat – kan svårighetsgraden och frekvensen av hypoglykemiska händelser minska avsevärt efter övergången till lågkolhydratkost (förutsatt att insulindoserna reduceras på ett lämpligt sätt).


Särskilda råd vid typ 1-diabetes och lågkolhydratkost

Totalt antal kolhydrater vs nettokolhydrater

Här på Diet Doctor rekommenderar vi i allmänhet att du bara ska räkna de smältbara (netto-) kolhydraterna i livsmedel. Dr Bernstein rekommenderar att personer med typ 1-diabetes räknar en del av, eller alla fibrer, eftersom livsmedel med ett högt fiberinnehåll kan svälla i magen och trigga utsöndringen av hormoner som kan höja blodsockret.25 Det är viktigt att vara medveten om att det inte finns några publicerade studier som studerat just denna effekt. Dock har en del personer med typ 1-diabetes bekräftat att det kan vara bra att inkludera åtminstone en portion fibrer i livsmedel vid beräkning av insulindos.

Ät mer protein och hälsosamt fett

Många personer med typ 1-diabetes är inte överviktiga, och för dem är det viktigt att vara säkra på att de äter tillräckligt med kalorier. När du drar ner på kolhydratintaget, är det mycket troligt att du behöver öka ditt intag av andra livsmedel, så som protein och hälsosamt fett. Protein finns i animaliska livsmedel som kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Bra växtbaserade källor till protein är bönor, linser, ärtor och nötter.

Protein förser oss med essentiella aminosyror, hjälper till att bygga och bibehålla muskelmassan och är involverat i produktionen av hormoner och flera andra funktioner. Det är ett extremt viktigt näringsämne som inte ska snålas med. Använd gärna vårt diagram för beräkning av proteinintag för att säkerställa att du äter tillräckligt.

Under de senaste åren har dietärt fett fått kritik för att öka risken för hjärtsjukdom. Dock finns det flera fetter som är erkänt hälsosamma av många, speciellt omättat fett som finns i växter, fet fisk och kött. Attityden gentemot mättat fett (finns i mejeriprodukter och kött) håller också på att förändras, och anses inte längre alltid vara ohälsosamma.26

Minimalt processade livsmedel av god kvalitet som innehåller fett kan säkerställa att du bibehåller ett hälsosamt kaloriintag när du äter lågkolhydratkost.

Behandla hypoglykemi korrekt

Starch structure
Även om antalet hypoglykemier kan minimeras med lågkolhydratkost är det svårt att helt undvika tillfälliga låga värden när man har typ 1-diabetes. Oavsett vilken kost du äter, krävs snabbverkande kolhydrater (som glukostabletter) för att höja blodsockret till en säker nivå.

Om du äter lågkolhydratkost är det dock troligt att du har en mindre mängd insulin i blodomloppet och du har kanske upptäckt att standardrekommendationen på 15 gram snabbverkande kolhydrater höjer ditt blodsocker för mycket. Det kan behövas en del experimenterande för att avgöra den exakta dosen du behöver. Vissa typ 1-diabetiker som äter lågkolhydratkost, säger att det räcker att ta en enda glukostablett (cirka fyra gram kolhydrater) för att snabbt höja blodsockret till en hälsosam nivå.


Framgångshistorier

  • Positiva tidningsartiklar om LCHF och typ 1-diabetes!
  • "Hon fick panik och sade att jag skulle dö..."
  • "På det hela taget har jag fått ett helt nytt liv"
Mer om typ 1-diabetes


Lågkolhydratkost och typ 1-diabetes: stöd och resurser

 

Information

Dr Bernstein’s Diabetes University

Dr Bernstein’s Diabetes Solution (Det går att läsa flera av kapitel på nätet)

Take Control of Type 1 Diabetes (Bok av dr David Cavan)27

Nätverk och forum

Facebookgruppen Smarta Diabetiker

Facebookgruppen TypeOneGrit

Podcast och videor

Diet Doctor Podcast #37: Dr Jake Kushner

Video: Dr Jake Kushner: Fettsnålt eller lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes?

Video: Att hantera typ 1-diabetes med LCHF


Lågkolhydratkost: fördelar och begränsningar

Det kan inte nog betonas hur många andra saker utöver kosten som kan påverka dina blodsockernivåer. Några exempel är stress, sjukdom, ökad fysisk aktivitet och även till synes små variationer i sömnen. De flesta av dessa är svåra, eller till och med omöjliga, att förebygga. Det viktigaste när det gäller att behandla typ 1-diabetes är att förstå hur dessa saker kan påverka din blodsockerkontroll.

Vid förutsägbara situationer, som ett inplanerat träningspass, kan du justera din insulindos. Om inte, är det viktigt att veta hur du ska agera vid ett oväntat lågt eller högt blodsockervärde. Regelbundna tester är nyckeln, och gör det så mycket lättare att hantera dessa effekter.

Som tur är kan lågkolhydratkost hjälpa dig att undvika stora kostrelaterade blodsockerförändringar, samt underlättar doseringen av måltidsinsulin. Detta kommer leda till att en stor bit faller på plats i diabetespusslet. Det i sin tur kan förbättra din totala diabeteskontroll, minska ångest och öka din livskvalitet.

/ Franziska Spritzler

 

Tyckte du om den här guiden?

Vi hoppas det. Vi vill passa på att berätta att Diet Doctor inte visar några annonser, tar emot pengar från industrin eller säljer några produkter. Vår inkomst kommer från våra medlemmar som vill stötta oss i vårt uppdrag att ge människor över hela världen makten att dramatiskt förbättra sin hälsa.

Vill du bli medlem och hjälpa oss att göra LCHF enkelt?


Lär dig mer om typ 1-diabetes

  1. Asia Pacific Journal of Clinical Nutrition 2016: A randomised trial of the feasibility of a low-carbohydrate diet vs standard carbohydrate counting in adults with type 1 diabetes taking body weight into account [måttlig evidens]

    Diabetes, Obesity and Metabolism 2017: Short-term effects of a low-carbohydrate diet on glycaemic variables and cardiovascular risk markers in patients with type 1 diabetes: A randomized open-label crossover trial [måttlig evidens]

    Pediatrics 2018: Management of type 1 diabetes with a very low-carbohydrate diet [observationsstudie; mycket svag evidens]

    Upsala Journal of Medical Sciences 2005: A low-carbohydrate diet in type 1 diabetes: Clinical experience – A brief report [icke kontrollerad studie, svag evidens]

    Diabetology & Metabolic Syndrome 2012: Low-carbohydrate diet in type 1 diabetes, long-term improvement and adherence: A clinical audit [icke kontrollerad studie, svag evidens]

  2. Immunity 2010: Etiology of type 1 diabetes [översiktsartikel; ograderad]

  3. Journal of Diabetes Research 2017: Insulin resistance, type 1 and type 2 diabetes, and related complications 2017 [översiktsartikel; ograderad]

  4.  Nutrients 2017: The ”metabolic memory” theory and the early treatment of hyperglycemia in prevention of diabetic complications[översiktsartikel; ograderad]

  5. Endocrine Abstracts 2002: Type 1 diabetes in the elderly [fallstudie; mycket svag evidens]

  6. Endocrinology and Metabolism 2018: Latent autoimmune diabetes in adults: Current status and new horizons [översiktsartikel; ograderad]

  7. Cardiovascular Endocrinology & Metabolism 2019: Cardiovascular disease in type 1 diabetes [översiktsartikel; ograderad]

    BMC Research Notes 2014: Prevalence of vascular complications and factors predictive of their development in young adults with type 1 diabetes: systematic literature review [systematisk översikt av observationsstudier; svag evidens]

  8. Diabetes Care 2016: Mortality in type 1 diabetes in the DCCT/EDIC versus the general population [randomiserad studie; måttlig evidens]

    Diabetes Care 2008: A1C variability and the risk of microvascular complications in type 1 diabetes [randomiserad studie; måttlig evidens]

  9. Diabetes, Obesity and Metabolism 2017: Short-term effects of a low-carbohydrate diet on glycaemic variables and cardiovascular risk markers in patients with type 1 diabetes: A randomized open-label crossover trial [måttlig evidens]

    Pediatrics 2018: Management of type 1 diabetes with a very low-carbohydrate diet [observationsstudie; mycket svag evidens]

  10. Nutrition and Metabolism 2008: Has carbohydrate-restriction been forgotten as a treatment for diabetes mellitus? A perspective on the ACCORD study design [översiktsartikel; ograderad]

  11. Clinical Pediatric Endocrinology 2015: The factors affecting on estimation of carbohydrate content of meals in carbohydrate counting [icke kontrollerad studie; svag evidens]

  12. The American Journal of Clinical Nutrition 1999: Rapidly available glucose in foods: an in vitro measurement that reflects the glycemic response [mekanistiskt studie; ograderad]

  13. Journal of Diabetes Research 2018: Factors affecting the absorption of subcutaneously administered insulin: effect on variability [översiktsartikel; ograderad]

  14. Asia Pacific Journal of Clinical Nutrition 2016: A randomised trial of the feasibility of a low-carbohydrate diet vs standard carbohydrate counting in adults with type 1 diabetes taking body weight into account [måttlig evidens]

  15. Diabetes, Obesity and Metabolism 2019: Low versus high carbohydrate diet in type 1 diabetes: a 12-week randomized open-label crossover study [måttlig evidens]

  16. Diabetes, Obesity and Metabolism 2017: Short-term effects of a low-carbohydrate diet on glycaemic variables and cardiovascular risk markers in patients with type 1 diabetes: A randomized open-label crossover trial [måttlig evidens]

  17. Pediatrics 2018: Management of type 1 diabetes with a very low-carbohydrate diet [observationsstudie; mycket svag evidens]

  18. Upsala Journal of Medical Sciences 2005: A low-carbohydrate diet in type 1 diabetes: Clinical experience – A brief report [icke kontrollerad studie; svag evidens]

  19. Diabetology & Metabolic Syndrome 2012: Low-carbohydrate diet in type 1 diabetes, long-term improvement and adherence: A clinical audit [icke kontrollerad studie; svag evidens]

  20. Att minska ICR innebär att mängden kolhydrater som täcks av en enhet insulin kommer att öka. Till exempel, om ditt kolhydratintag var 1 enhet insulin för varje 10 gram kolhydrater och du nu är mer insulinkänslig kan ditt kolhydratintag behöva ändras till 1 enhet för varje 12 gram.

  21. Experimental and Clinical Endocrinology & Diabetes 2010: Skipping meals or carbohydrate-free meals in order to determine Basal insulin requirements in subjects with type 1 diabetes mellitus? [icke kontrollerad studie; svag evidens]

  22. I en mindre studie på personer med typ 1-diabetes som redan åt lågkolhydratkost och som endast tog tillräckligt med insulin för att täcka kolhydratintaget, fick de högre blodsockernivåer 1,5 till 3 timmar senare, jämfört med när de tog en insulindos som täckte både protein- och kolhydratintaget:

    Diabetes, Obesity & Metabolism 2018: The Effect of additional mealtime insulin bolus using an insulin-to-protein ratio compared to usual carbohydrate counting on postprandial glucose in those with type 1 diabetes who usually follow a carbohydrate-restricted diet: a randomized cross-over trial [randomiserad studie; måttlig evidens]

  23. Detta baseras främst på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost. [svag evidens]

  24. Diabetes Care 2017: Risk of severe hypoglycemia in type 1 diabetes over 30 years of follow-up in the DCCT/EDIC study [observationsstudie; mycket svag evidens]

  25. [klinisk erfarenhet; svag evidens]

  26. Kött, ost och andra källor till mättat fett har både ett lågt kolhydratinnehåll och är mättande och tillfredsställande. Även om dessa fetter fortfarande anses vara kontroversiella bland experter, har flera större systematiska RCT-granskningar inte hittat någon evidens för att en hög konsumtion av mättat fett ökar risken för hjärtsjukdom, tidig död eller andra hälsoproblem:

    British Medical Journal 2016: Re-evaluation of the traditional diet-heart hypothesis: analysis of recovered data from Minnesota Coronary Experiment (1968-73) [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

    Nutrition Journal 2017: The effect of replacing saturated fat with mostly n-6 polyunsaturated fat on coronary heart disease; a meta-analysis of randomized controlled trials [stark evidens]

    PLoS One 2015: Dietary intervention for overweight and obese adults: comparison of low-carbohydrate and low-fat diets. A meta-analysis. [strong evidence]

    Läs mer: En guide om mättat fett

  27. Diet Doctor tjänar inga pengar på dina inköp. Vi har inga annonser, använder inga affiliate-länkar, säljer inga produkter och tar inte emot några pengar från industrin. Istället är vi fullt finansierade av folket, via ett frivilligt medlemskap. Läs mer