Hantera hunger vid viktnedgång

Hur hanterar du din hunger när du försöker gå ner i vikt? I den här guiden får du lära dig varför du blir hungrig, hur du kan skilja mellan att vilja och behöva äta samt hur du får kontroll över hungern när du äter lågkolhydratkost.

BLI MEDLEM

Vad är hunger?

Det är en av våra mest primala instinkter och något vi känner av flera gånger varje dag. Men vad är egentligen hunger?

Hunger får dig att söka efter energi (kalorier) som din kropp behöver för att kunna röra sig, andas och utföra hundratals andra uppgifter. Ibland kan den få din mage att kurra eller skapa andra känslor som gör dig uppmärksam på att det är dags att äta.

I dagens moderna samhälle är det vanligt att bli hungrig ungefär fyra till fem timmar efter en måltid. Hungern kan också komma tidigare, redan inom några timmar, eller långt senare som efter mer än tolv timmar.

Nedan listas några av de faktorer som påverkar hur hungrig du blir efter en måltid samt hur snart hungern slår till:

  • Hur många kalorier du har ätit1
  • Balansen mellan måltidens makronäringsämnen (förhållandet mellan protein, kolhydrater och fett)2
  • Din kropps ämnesomsättning3

Är det hunger eller aptit?

Skillnaden mellan hunger och aptit är subtil. Aptit är önskan om att äta, vilken ofta ökar när du ser eller känner doften av god mat, till skillnad från hunger som talar om för din kropp att den behöver mat just nu och där typen av energikälla spelar mindre roll.

När din mage är tom triggar den celler i din matsmältningskanal att börja frigöra ghrelin. Ghrelin är känt som ett ”hungerhormon” som signalerar till din hjärna att öka produktionen av magsyra för att förbereda din mage på att ta emot och smälta mat. När du väl har ätit får de ghrelinbildande cellerna ett meddelande från din nu fulla mage att det är dags att sluta producera ghrelin och du känner dig inte längre hungrig.4

Tyvärr har detta system en del brister. Det mest extrema exemplet är Prader-Willis syndrom. Barn med den sjukdomen har kraftig övervikt eftersom kroniskt höga nivåer av ghrelin gör att de ständigt är hungriga.5

Ghrelin och dess motsatser, som mättnadshormonerna GLP-1, PYY och CCK, kan ha spelat en mycket viktig roll i vår evolutions historia. Hunger fick våra jagande och samlande förfäder att leta efter mat för energi och näring. Eftersom ätandet är nödvändigt för vår överlevnad verkar det också vara så att vi har utvecklats för att njuta av det. Hunger och aptit är därmed sammanlänkade.

Det finns så klart olika nivåer av hunger. När du inte har ätit på flera timmar kan du känna en svag och lätt obehaglig hunger. Har du då inte möjlighet att äta direkt för att du är upptagen med annat kan hungern tillfälligt försvinna.

Å andra sidan kan en längre tid utan mat orsaka en smärtsam och gnagande känsla i din mage, tillsammans med huvudvärk, yrsel och andra symtom. Vissa individer verkar dock klara av att vara utan mat mycket längre än andra utan att bli hungriga.6

Ta gärna en titt på denna video (på engelska) som sammanfattar hur du tar kontroll över din hunger för att nå långsiktig viktnedgång.




Andra orsaker till att du vill äta

Hunger är inte det enda som får oss att vilja äta. När du vill gå ner i vikt är det viktigt att du säkerställer att det verkligen är hunger du känner innan du börjar äta.

Det finns ett antal faktorer som kan misstas för hunger:

  • Stress: Känner du dig orolig och vill ständigt ha något att knapra på? De flesta av oss känner då och då ett behov av att äta när vi är stressade. Däremot verkar ätande som metod för att lugna nerverna vara vanligare bland personer som kämpar med vikten.7
  • Nedstämdhet eller ensamhet: Det är vanligt att vilja äta när du känner dig ledsen eller ensam i ett försök att dämpa dessa känslor. Du kanske tröstäter eller äter till följd av andra känslor. Är du en ”känsloätare” kan begäret att äta vara så starkt att det känns som riktig hunger.8
  • Tristess: Tristess kan få dig att öppna kylskåpet eller skafferiet flera gånger om dagen i jakt efter något att småäta på. Även om småätandet tillfälligt kan lindra din känsla av att vara uttråkad (tillfälligt) kan det också få dig att äta trots att du egentligen inte är hungrig.9
  • Äta av ren vana: Ibland kan det vara svårt att avgöra om du äter av ren slentrian eller för att du är genuint hungrig. Vi människor är trots allt vanedjur. Kanske har du en vana att äta specifik mat vid en specifik tidpunkt utan att du egentligen reflekterar över om det verkligen beror på hunger.10
  • Externa faktorer: Slutligen kan närvaron av mat få dig att missta sug för hunger. Kanske går du förbi en restaurang där du känner doften av mat, eller så är du på en fest och ser ett bord fyllt med godsaker som får munnen att vattnas. Det kan få dig att äta för att du tror att du är hungrig – trots att du nyligen ätit.11
DD+ MEDLEMSKAP

Vad du ska äta för att minska hungern

Att medvetet minska kaloriintaget i syfte att gå ner i vikt brukar vara kontraproduktivt och leder ofta till hunger och en känsla av försakelse. Det kan vara en av huvudorsakerna till att lågkaloridieter ofta misslyckas med att ge en bestående viktminskning.12

Som tur är finns det ett mer hållbart, njutbart och hungerdämpande sätt att gå ner i vikt – med hjälp av lågkolhydratkost.

Ett lågt kolhydratintag

Relativt snart efter att du dragit ner på kolhydraterna kommer du att märka att hungern minskar. Det kan delvis bero på att nivån av ketoner, de vattenlösliga syrorna som tillverkas av fett i din lever, stiger i blodet. När du minskar på kolhydratintaget ökar levern sin tillverkning av ketoner och skapar ett tillstånd av maximal fettförbränning som kallas ketos.

Forskning har vid upprepade tillfällen bekräftat att ketos kan vara en kraftfull aptitsänkare både under och efter viktnedgång.13

Faktum är att flera studier har visat att personer som drastiskt drar ner på kolhydratintaget och samtidigt får äta så mycket protein och fett som de önskar automatiskt äter mindre eftersom de inte längre är lika hungriga.14 Även om den exakta mekanismen inte är helt klarlagd länkas högre ketonnivåer till en minskning av ghrelin (hungerhormonet) och en ökning av mättnadshormoner som GLP-1 och CCK.15

Lär dig mer om hur du äter ketogen kost i guiden här nedanför.

Prioritera proteinet

Protein är ett imponerande näringsämne. Dels ger det din kropp de essentiella aminosyror den behöver för att bygga och underhålla muskelmassan.16Dessutom ökar protein din ämnesomsättning när maten smälts och den bidrar till ökad mättnadskänsla.17 Genom att äta tillräckligt med protein vid varje måltid kan nivåerna av ghrelin sänkas samtidigt som nivåerna av mättnadshormoner som GLP-1 och PYY höjs.18

Faktum är att ett högre proteinintag har visat sig minska antalet kalorier man äter under en dag, utan att man avsiktligen begränsar kaloriintaget.19

För att gå ner i vikt utan att behöva känna dig hungrig eller känna att du försakar mat, prioritera livsmedel som ger dig mycket protein per kalori – med andra ord, livsmedel med hög proteinprocent. Ett livsmedels proteinprocent talar om för dig hur stor andel av kalorierna, bortsett från fibrer, som kommer från protein.20

Att välja livsmedel med hög proteinprocent kan bidra till en ökad mättnadskänsla, så att du på ett naturligt sätt äter mindre utan att behöva gå hungrig. Spana in vår guide: Den bästa proteinrika maten för viktnedgång.

Hur mycket protein är då ”tillräckligt”? Generellt sett är det bäst att sikta på minst 30 gram protein per måltid. För att räkna ut exakt vad just din kropp behöver kan du använda vårt diagram för uträkning av mängd protein.

Lär dig mer om protein i den här guiden.

BLI MEDLEM

Inkludera fiberrika grönsaker

För att vinna över hungern bör du bli vän med fiberrika och lågkolhydratvänliga grönsaker. De är inte bara kalorisnåla och rika på vitaminer och mineraler utan också laddade med fibrer som bidrar till ökad mättnadskänsla och tillfredsställelse.21

Se till att alltid välja grönsaker med lågt kolhydratinnehåll för att få de kombinerade aptitdämpande fördelarna med att vara i ketos och äta fibrer. Här är vår visuella guide som hjälper dig välja de bästa LCHF-grönsakerna.

Var inte rädd för fett

Att undvika fett är inte en särskilt klok strategi om du vill kontrollera din hunger. Äter du lågkolhydratkost ska majoriteten av kalorierna du äter komma från just fett. Fett förhöjer smaken på din mat vilket i sin tur kan underlätta att långsiktigt bibehålla denna livsstil.22

Du behöver dock inte tillsätta några enorma mängder fett. Det räcker med att tillsätta en eller två matskedar smör, grädde eller olja när du lagar matar för att förhöja smaken.23

Spana även in vår guide om hälsosamma fetter och LCHF.

Undvik mat som höjer aptiten

När du drar ner på kolhydrater kommer du automatiskt börja undvika mat som retar aptiten och triggar ditt sug. Mat som innehåller mycket socker eller mjöl och fett – såsom kakor, bullar och andra bakverk – har visat sig aktivera hjärnans belöningscenter hos känsliga personer. 24

Dessa mycket välsmakande livsmedel är ofta svåra att sluta äta och det är näst intill omöjligt att bara ta en liten bit. Kom ihåg att även sötningsmedel kan ge liknade effekt hos vissa individer.25 För bäst resultat med att lyckas få kontroll på aptit och sötsug bör du helst undvika dessa helt och hållet.


Hantera din hunger med de 4 V:na

När du känner hunger – eller det du tror är hunger – och du inte riktigt kan sätta fingret på varför är det dags att gå igenom de 4 V:na: Vitaminer och mineraler, Vätska, Vända blicken åt ett annat håll och Vila.

  • Vitaminer och mineraler: För det första är det viktigt att du försäkrar dig om att du får i dig tillräckligt med protein, fett och fibrer vid dina måltider. Om så är fallet och du ändå blir hungrig mellan måltiderna bör du överväga att ta tillskott med vitaminer och mineraler. Även om du äter lågkolhydratkost av hög kvalitet kan du drabbas av brist på vissa näringsämnen. Mer forskning behövs, men det finns studier som pekar på att tillskott kan bidra till minskad aptit samt underlätta viktnedgång.26
  • Vätska: Kan det vara så att din kropp försöker tala om för dig att den behöver vatten och inte mat? Ibland kan det vara svårt att skilja törst från hunger.27 Om du åt mycket protein, fett och fibrer vid din senaste måltid men fortfarande inte känner dig riktigt tillfredsställd kan du prova att dricka ett glas vatten, en kopp te eller någon annan dryck med lågt kolhydratinnehåll.
  • Vänd blicken åt ett annat håll: Har du ätit en näringsrik måltid men ändå känner hunger efter någon timme är det bra att försöka fokusera på annat. Du kan till exempel koncentrera dig på att slutföra uppgifter du har på arbetet eller hemma. Du kan ringa en vän bara för att prata och få tankarna på annat. Kort sagt är det bra om du gör något som distraherar dig från att tänka på mat fram till nästa måltid. Kanske en promenad?
  • Vila: Tillfälliga sug- och hungerkänslor är helt normalt. Även om dessa känslor vanligtvis är mer sällsynta när du äter lågkolhydratkost är det fortfarande något du kan uppleva ibland, oavsett om du precis har börjat med denna kosthållning eller om du har ätit så här under en längre tid. Genom att du tar dig tid att analysera dessa hungerliknande känslor kan det hjälpa dig att få svar på vad som ligger bakom dem. Vissa dagar kanske du helt enkelt bara vill äta lite mer än andra dagar, vilket är helt okej. Var inte alltför hård mot dig själv. Vila i att det viktigaste är att du gör så gott du kan för att ge din kropp det den behöver när du verkligen är hungrig, se till att njuta av maten och sluta ät när du är mätt.


Sammanfattning

Det kan vara en utmaning att styra över hunger och sug, men det är absolut fullt möjligt.

Förutom att äta näringsrik lågkolhydratkost är det viktigt att lära sig hur man skiljer äkta hunger från lusten att äta av andra orsaker. Försök att undvika mat som stimulerar aptiten eller triggar igång ett sug.

Framför allt; hedra din hunger genom att ge din kropp den näring den behöver för att den ska hålla sig frisk, stark och belåten.

/ Franziska Spritzler, RD, CDE

 

Tyckte du om den här guiden?

Vi hoppas det. Vi vill passa på att berätta att Diet Doctor inte visar några annonser, tar emot pengar från industrin eller säljer några produkter. Vår inkomst kommer från våra medlemmar som vill stötta oss i vårt uppdrag att ge människor över hela världen makten att dramatiskt förbättra sin hälsa.

Vill du bli medlem och hjälpa oss att göra LCHF enkelt?

Hantera hunger vid viktnedgång - evidensbaseringen

Denna guide är skriven av Franziska Spritzler och den senaste uppdateringen gjordes den 27 juni 2022. Den blev mediciniskt granskad av Dr Michael Tamber den 3 december 2021.

Guiden innehåller vetenskapliga referenser. Du kan hitta dessa i de grå noterna som finns i texten. Klicka på länkarna för att komma till den aktuella studien. När det är lämpligt inkluderar vi en gradering av styrkan på evidensen, med en länk till vår policy om detta. Våra evidensbaserade guider uppdateras minst en gång per år för att alltid referera till aktuell vetenskap inom området.

Alla våra evidensbaserade hälsoguider är skrivna och granskade av läkare som är experter på ämnet. För att vara fria från jäv och särintressen visar vi inga annonser, säljer inga produkter och tar inte emot pengar från industrin.

Läs mer om våra policyer och vårt arbete med evidensbaserade guider, kontroversiella ämnen inom nutrition, vårt team av skribenter och vårt team av medicinska granskare.

Om du skulle hitta felaktigheter i den här guiden, mejla support@dietdoctor.com.

Disclaimer: När medicinsk granskning av denna text gjorts innan översättning till svenska gäller den medicinska granskningen originaltexten. Vid eventuella faktaavvikelser som har uppstått i översättningen kommer originalversionen av denna text att ha företräde.

  1. I en studie där personer medvetet åt 250 kalorier mindre vid en måltid var de hungriga igen inom några timmar, vilket inte hände efter att de hade förbränt samma mängd kalorier vid träning:

    Appetite 2014: Appetite and gut peptide responses to exercise and calorie restriction. The effect of modest energy deficits [randomiserad tvärsnittsstudie; måttlig evidens]

  2. Det har till exempel visat sig att äta en proteinrik lågkolhydratfrukost bestående av ägg hjälper överviktiga personer att känna sig mätta längre samt äta mindre vid nästa måltid jämfört med att äta en kolhydratrik frukost bestående av bröd:

    Journal of the American College of Nutrition 2005: Short-term effect of eggs on satiety in overweight and obese subjects [randomiserad tvärsnittsstudie; måttlig evidens]

  3. Studier visar att hunger och mättnadskänsla kan variera stort från person till person:

    Current Obesity Reports 2019: Issues in measuring and interpreting human appetite (satiety/satiation) and its contribution to obesity [granskad artikel; ograderad]

  4. Frontiers in Cellular Neuroscience 2019: The role of ghrelin in regulating synaptic function and plasticity of feeding-associated circuits [översiktsartikel; ograderad]

  5. Journal of Endocrinology 2019: A model for understanding the ghrelin system [översiktsartikel; ograderad]

  6. Forskning visar i själva verket att kortare ätfönster och fastande under 16-18 timmar kan minska aptiten hos vissa personer:

    Obesity 2019: Early time‐restricted feeding reduces appetite and increases fat oxidation but does not affect energy expenditure in humans
    [randomiserad crossoverstudie; måttlig evidens]

    Cell Metabolism 2019: Early time‐restricted feeding improves insulin sensitivity, blood pressure, and oxidative stress even without weight loss in men with prediabetes [randomiserad crossoverstudie; måttlig evidens]

  7. Physiology & Behavior 2019: Food craving, cortisol and ghrelin responses in modeling highly palatable snack intake in the laboratory [randomiserad studie; måttlig evidens]

  8. I en studie på kvinnliga studenter som identifierats som ”känsloätare” åt de mer mat efter att ha utsatts för situationer utformade att få dem att känna sig ledsna jämfört med situationer som utformats för att få dem att känna sig lyckliga.

    Appetite 2013: Emotional eating and food intake after sadness and joy [icke-kontrollerad studie; svag evidens]

  9. Frontiers in Psychology 2015: Eaten up by boredom: consuming food to escape awareness of the bored self [serier av icke-kontrollerade studier; svag evidens]

  10. Appetite 2011: The importance of habits in eating behaviour. An overview and recommendations for future research
    [översiktsartikel; ograderad]

  11. Critical Reviews in Food Science & Nutrition 2017: External cues challenging the internal appetite control system—Overview and practical implications [översiktsartikel; ograderad]

  12. Perspectives on Psychological Science 2017: Reducing calorie intake may not help you lose body weight [översiktsartikel; ograderad]

    Resultaten från ett flertal studier visar att ungefär två tredjedelar av de personer som någon gång går på diet går upp mer i vikt än vad de lyckats tappa från början:

    The American Psychologist 2007: Medicare’s search for effective obesity treatments: diets are not the answer
    [översiktsartikel; ograderad]

  13. Obesity Reviews 2015: Do ketogenic diets really suppress appetite? A systematic review and meta-analysis [stark evidens]

    European Journal of Clinical Nutrition 2013: Ketosis and appetite-mediating nutrients and hormones after weight loss
    [icke-kontrollerad studie; svag evidens]

  14. Annals of Internal Medicine 2014: Effects of low-carbohydrate and low-fat diets; a randomized trial [måttlig evidens]

    Annals of Internal Medicine 2005: Effect of a low-carbohydrate diet on appetite, blood glucose levels, and insulin resistance in obese patients with type 2 diabetes [icke-randomiserad studie; svag evidens]

  15. The American Journal of Clinical Nutrition 2019: Investigating the effect of sex and ketosis on weight-loss-induced changes in appetite [icke kontrollerad studie; svag evidens]

    Frontiers in Psychology 2015: Ketosis, ketogenic diet and food intake control: a complex relationship [översiktsartikel; ograderad]

  16. Muskler, hormoner, enzymer och andra strukturer i din kropp är uppbyggda av 20 aminosyror, byggstenarna som proteiner utgörs av.

    Varje dag bryts gamla proteiner i kroppen ner. Även om det mesta av dessa återvinns behöver en del av dessa bli ersatta av nya aminosyror. Nio aminosyror är essentiella, vilket betyder att kroppen inte själv kan tillverka dem, utan de måste komma från proteinet i din kost:

    International Journal for Vitamin and Nutrition Research 2011: Protein turnover, ureagenesis and gluconeogenesis [översiktsartikel; ograderad]

  17. Journal of the American College of Nutrition 2004: The effects of high protein diets on thermogenesis, satiety and weight loss: a critical review [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

  18. The American Journal of Clinical Nutrition 2006: Effect of a high-protein breakfast on the postprandial ghrelin response [randomiserad tvärsnittsstudie; måttlig evidens]

    The American Journal of Clinical Nutrition 2016: Ghrelin and glucagon-like peptide 1 concentrations, 24-h satiety, and energy and substrate metabolism during a high-protein diet and measured in a respiration chamber [randomiserad studie; måttlig evidens]

    The American Journal of Clinical Nutrition2013: Contribution of gastroenteropancreatic appetite hormones to protein-induced satiety.
    [randomiserad studie; måttlig evidens]

  19. Thea American Journal of Clinical Nutrition 2013: Protein leverage affects energy intake of high-protein diets in humans [randomiserad tvärsnittsstudie; måttlig evidens]

  20. Fibrer är inte inräknade i kalorierna eftersom det är generellt accepterat att våra kroppar inte tillverkar de enzymer som behövs för att bryta ner olösliga fibrer. Lösliga fibrer absorberas oftast inte av tarmen, men kan bidra an aning till kaloriupptaget.

    Gut Microbes 2017: Dietary fiber and prebiotics and the gastrointestinal microbiota [översiktsartikel; ograderad]

    Största delen av de fibrer vi äter passerar igenom matsmältningskanalen tills de når tjocktarmen. Där fermenteras de antingen av bakterier eller så elimineras de, beroende på vilken slags fibrer det är:

    International Journal of Molecular Sciences 2017: Gut fermentation of dietary fibres: physico-chemistry of plant cell walls and implications for health [översiktsartikel; ograderad]

  21. Obesity Reviews 2011: Effects of dietary fibre on subjective appetite, energy intake and body weight: a systematic review of randomized controlled trials
    [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens]

    Journal of Nutrition & Metabolism 2019: The role of fiber in energy balance [översiktsartikel; ograderad]

  22. Baserat på konsekvent klinisk erfarenhet av lågkolhydratutövare. [svag evidens]

  23. Om du är orolig för det mättade fettet som finns i smör och grädde kan det vara värt att notera att flera nya systematiska granskningar av randomiserade kontrollerade studier och stora observationsstudier har misslyckats med att visa upp ett samband mellan att äta mättat fett och ökad risk för hjärtsjukdomar:

    Open Heart 2016: Evidence from randomised controlled trials does not support current dietary fat guidelines: a systematic review and meta-analysis [stark evidens]

    Nutrition Journal 2017: The effect of replacing saturated fat with mostly n-6 polyunsaturated fat on coronary heart disease: a meta-analyses of randomised controlled trials [stark evidens]

    Läs mer: En guide om mättat fett

  24. Advances in Pharmacological Sciences 2016: The influence of palatable diets in reward system activation: a mini review [översiktsartikel; ograderad]

  25. Vissa sötningsmedel verkar delvis aktivera det matbelöningssystem som orsakar sug efter mer mat:

    The Yale Journal of Biology and Medicine 2010: Gain weight by “going diet?” Artificial sweeteners and the neurobiology of sugar cravings [översiktsartikel; ograderad]

    Physiology & Behavior 2016: Recent studies of the effects of sugars on brain systems involved in energy balance and reward; relevance to low calorie sweeteners [översiktsartikel; ograderad]

  26. En hypotes är att mikronutrienter spelar en viktig roll i metabolismen och att de därför underlättar viktminskning. En annan hypotes är att vi är konstruerade att äta tills vi har fått i oss tillräckligt med både makro- och mikronutrienter.

    International Journal of Obesity 2010: Effects of multivitamin and mineral supplementation on adiposity, energy expenditure and lipid profiles in obese Chinese women [randomiserad studie; måttlig evidens]

     

    The British Journal of Nutrition 2018: Multivitamin and dietary supplements, body weight and appetite: results from a cross-sectional and a randomised double-blind placebo-controlled study [randomiserad studie; måttlig evidens]

  27. Baserat på konsekvent klinisk erfarenhet av lågkolhydratutövare. [svag evidens]