Åses Chicken Alfredo à la LCHF
i Recept 
Här är ett till recept från Åse Falkman Fredriksons senaste bok Ät och njut!
Chicken Alfredo
Blev du sugen på mer? Kolla då också in Åses hemsida där hon bjuder på nya recept och matinspiration. Eller tidigare recept här:Ingredienser, 4 portioner
Pasta
4 ägg
6 äggulor
2 dl vatten
2 msk olivolja
1 dl psylliumfröskal (Fiberhusk)
4 msk kokosmjöl (Aman Prana)
2½ tsk örtsalt
Sås
1 kg kycklingfiléer
2 paket stekt bacon
3 dl grädde
2 dl mjölk
2 dl parmesan
4 vitlöksklyftor
4 msk pesto
Salt, svartpeppar
8 färska champinjoner
1 stor röd paprika
Smör att steka iSå här gör du
1. Sätt ugnen på 150 grader. Börja med pastan: Vispa äggen poröst, tillsätt vätskan och olivoljan.
2. Blanda ihop de torra ingredienserna och vispa ner i äggsmeten. Låt svälla i 7–8 minuter. Rör sedan.
3. Bred ut smeten på två bakplåtspapper. Lägg plastfolie över och börja kavla ut till papperskanterna. Försök att få det jämnt och tunt.
4. Ta bort plastfolien före gräddning. Grädda i cirka 10 minuter. Låt svalna och ta sedan bort översta pappret och rulla ihop från kortsidan. Skär sedan tunna remsor med en vass kniv. Höj ugnsvärmen till 200 grader.
5. Rensa kycklingen och dela på längden så att du får ut dubbelt så många filéer. Salta och peppra och stek i smör på ganska hög värme så att filéerna får färg. Lägg kyckligen i en form och stek färdigt i ugn, cirka 10 minuter. Knaperstek baconskivorna. Riv parmesan. Koka upp grädden, rör ner finhackad vitlök och pesto och smaka av med salt och peppar. Dra av från plattan och rör ner osten.
6. Stek strimlad paprika och skivade champinjoner i smör, salta och peppra lite och blanda sedan pastan med grönsakerna och häll såsen ovanpå. Blanda bara i så att allt håller ihop, resten av såsen serveras bredvid. Fördela kycklingen ovanpå tillsammans med två skivor stekt bacon och gärna lite mer riven parmesan!
Tidigare recept av Åse Falkman Fredrikson
Åses formfranska à la LCHF
Åses lyxiga fisksoppa
Åses blomkålslasagne
Åses laxburgare med mangocurrydressing
Åses svamprisotto à la LCHF
Mozzarellafyllda köttbullarMer
Första LCHF-maten någonsin och hetaste LCHF-frukosten
"Låt svalna och ta sedan bort översta pappret och rulla ihop från kortsidan. Skär sedan tunna remsor med en vass kniv."
Ska båda bakplåtspapprena med pastadeg ligga på varandra och gräddas samtidigt? Ska i så fall det övre pappret tas bort och båda pastalagrena rullas ihop och skäras i strimlor tillsammans? Är pastan färdig då, eller ska den kokas också?
Smeten ligger på ett bakplåtspapper med ett bakplåtspapper ovanför (även när det gräddas!)
Efter gräddning och "pastaplattan" svalnat så tas det övre pappret bort.
Efter det rullas plattan ihop (som en rulltårta eller kanelbullerulle) och rullen klippes med sax eller skäres. Pastan ska inte kokas utan blandas rumsvarm med färdig sås =)
http://tantomamma.se
En del av såsen gjorde jag komjölksproteinfri, på kokosgrädde och Fetaost istället, då min dotter inte äter mjölkprotein.
Mycket gott, men en lite "pysslig" maträtt att tillaga :)
Jag förstår tyvärr ännu inte (men så är jag också en man). Jag har problem med instruktionerna nummer 3 och 4.
För mig låter instruktionen "Bred ut smeten på två bakplåtspapper" att man har två bakplåtspapper bredvid varandra, och så lägger man hälften av smeten på ena pappret och andra hälften på andra pappret. Det blir liksom två stycken "smetar" som man skall kavla ut. På dessa lägger man sedan en plastfolie (företrädesvis på en av smetarna i taget, emedan den sedermera skall tas bort, och man rimligtvis inte kan kavla två på en gång (om man inte är flera, förstås)) och kavlar ut.
Efter gräddningen blir det svårt. Hur har det "översta pappret" uppenbarat sig på smeten? Hmm... jag måste gå tillbaka och läsa på nytt.
"Bred ut smeten på två bakplåtspapper"... ahaa! de skall vara på varandra (om man bortser från det högst ologiska att varför i hela friden skall man sätta två bakplåtspapper på varandra, och sedan smeten överst)! Nämen... om man har två bakplåtspapper på varandra och häller ut smet på dem, hur kan man efter gräddningen få bort det övre pappret (som nu alltså ligger emellan det nedre pappret och den gräddade smeten). Det låter komplicerat.
Om det är så, att man skall lägga ett bakplåtspapper underst, sedan smeten, och sedan ett bakplåtspapper ovanpå, var kommer då plastfolien med i bilden? Kan man inte kavla ut smeten genom bakplåtspappret (det här är en sådan erfarenhetsfråga som antagligen alla borde veta)? Eller är det meningen att först lägga ett bakplåtspapper på bordet, sedan smeten, sedan en folie och kavla ut och så ersätter man folien med ett papper?
Vad är det sedan som skall rullas ihop? Den gräddade smeten? Förstår jag rätt om det är så att man skall rulla till en korv, sedan skär man liksom "slantar" av korven, och sedan rullar man upp slantarna? Då borde man rimligtvis få någorlunda raka remsor. Så man rullar alltså ihop degen för att det skall vara lättare att skära?
(Först hade jag också lite svårt med första instruktionen, skall man vispa både äggen och äggulorna poröst? Men emedan äggulorna senare inte nämndes, så antog jag att både äggen och äggulorna skulle vispas. Jag tror att det här är för övrigt en av de stora orsakerna till det traditionella påståendet att män inte kan göra mat: instruktionerna är för flummiga, och om man då inte har stor erfarenhet bakom sig och fyller i sisådär 50 % av instruktionerna själv så är det stor sannolikhet att något blir fel då man försöker gissa sig fram.)
Hälsningar,
En som skrivit arbetsinstruktioner för en elmotorfabrik. (Dessutom, som min rektor i gymnasiet sa: "Skriv [essäsvar] så att även faster Agda förstår" -- dessvärre kanske detta råd inte fungerar nu, eftersom faster Agda troligtvis är kvinna och klarar av att fylla i de där resterande 50 % på grund av sin långa matlagningskarriär.)
Jag är "illa" (:)) tvungen att göra min mat själv, eftersom jag lever ensam och äter LCHF (vilket man ju inte kan köpa som halv- eller helfabrikat). Jag hade dock turen att ha en mamma som lärde mig matlagning (ja, kanske det främst var bakning, men det har jag ju inte så stor nytta av nuförtiden). Jag är inte rädd för matlagning, jag anser inte att det är frågan om magi, snarare kemi. Jag kommer möjligen (hoppeligen) att ha lika stor erfarenhet av matlagning som faster Agda då jag fyller 80.