Spelet om socker

Different kinds of sugar in bowls.

Blir man sjuk av socker? Det är en fråga som EU:s livsmedelsmyndighet har brottats med sedan 2005. Turerna har varit många och trycket är hårt från sockerlobbyn. I år görs ett nytt försök att ta fram en enhetlig rekommendation för socker i EU.

Detta skriver Forskning & framsteg om i en spännande artikel med titeln ”Spelet om socker”.

Det finns idag rekommendationer för hur mycket socker vi bör äta för att inte riskera hjärtinfarkt. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna, NNR, är gränsen satt till 10 procent av det totala energiintaget per dag. Det är samma gräns som Världshälsoorganisationen (WHO) tidigare hade, men 2015 sänkte till 5 procent.

Däremot har EU inte lyckats komma fram till en enhetlig rekommendation för socker. EU:s livsmedelsmyndighet Efsa började i maj 2002 ta fram oberoende forskning och rådgivning inom livsmedelsområdet.

Myndigheten fick bland annat i uppdrag att ta fram rekommendationer för flera ingredienser, däribland socker. Bakgrunden var den växande fetmaepidemin där EU-kommissionen ville ha ett vetenskapligt svar på hur mycket socker vi kan äta utan att riskera övervikt, hjärt-kärlsjukdom och karies.

I augusti 2009 kom Efsa med sitt besked. Trots att det redan fanns rekommendationer kring intag av fett, kolhydrater och fibrer blev svaret för socker – ingen rekommendation alls.

Efsa ansåg att de inte fanns några vetenskapliga belägg för en gräns för socker. Detta trots att både WHO, World Cancer Research Fund (WCRF) och American Heart Association (AHA) nyligen tagit fram gränser för socker.

En orsak till Efsas beslut är att de letade efter ett direkt orsakssamband. När NNR tog fram sina rekommendationer tog forskarna även hänsyn till indirekta effekter av högt sockerintag.

Enligt Susanna Larsson, forskare i nutritionsepidemiologi vid Karolinska institutet, är det svårt att se direkt samband mellan intag av socker och negativa hälsoeffekter. De flesta studier bygger på observationer där det inte finns tillräckligt med information för att fastställa ett kausalt samband.

Randomiserade studier där en grupp får äta mycket socker, medan en kontrollgrupp får en mer sockerfattig kost, är väldigt svår att göra, bl a av etiska skäl.

Effekten av att märka livsmedel

Under de senaste åren har flera försök gjorts att införa en märkning av livsmedel som ska underlätta för konsumenter att välja bra livsmedel. Ett exempel är det franska färgkodningssystemet ”Nutriscore” där livsmedel ges olika färger baserat på det totala näringsvärdet och sockerhalt.

Nutriscore består av fem olika färger, från grönt som innebär nyttigt, till ilsket rött som innebär onyttigt vilket gör det lättolkat för konsumenter. År 2017 lanserades Nutriscore som en frivillig märkning där flera länder hakat på, nu senast Nederländerna som ett tillvägagångssätt att minska sockerhalten i livsmedlen.

Ett medborgarinitiativ godkänt av EU-kommissionen har krävt att EU inför Nutriscore som en gemensam märkning av livsmedel. Namninsamling fick avbrytas i slutet av april på grund av coronapandemin, men frågan drivs fortfarande.

Vad kan då en sådan märkning göra för skillnad? Ett sjukhus i Massachusetts i USA införde ett enkelt färgkodningssystem för maten i kafeterian. Resultatet visade att försäljningen av rödmärkt mat minskade med 20 procent medan försäljningen av grönmärkt mat ökade med 15 procent under två år.

År 2016 införde Chile ett märkningssystem där livsmedel som innehåller bland annat mycket socker märks med en svart varningsetikett. En utvärdering har visat att läskförsäljningen under dessa fyra år har gått ner 23,7 procent, där nu även Peru, Uruguay och Israel följt Chiles exempel.

I USA har Food and Drug Administration (FDA) infört krav på att innehållsförteckningen ska ange sockerhalten för en produkt. En studie i tidskriften Circulation  beräknade att denna märkning kommer sänka sjukvårdskostnaden med 62,9 miljarder dollar fram till år 2037. Sammanlagt innebär detta att 354 400 fall av hjärtsjukdom kommer att förhindras.

Kanadensiska hälsomyndigheter uppskattar att den märkning som ska införas 2022 kommer sänka sjukvårdskostnaderna med 275 miljoner dollar per år.

Efsa kritiseras hårt

En bakomliggande orsak till att det finns ett stort motstånd att införa en rekommendation för hur mycket socker vi kan äta utan att riskera ohälsa, kan i grund och botten handla om ekonomi. Uppmanas konsumenter att äta mindre socker innebär det minskade intäkter för företag som säljer livsmedel med mycket socker.

Efsa har fått hård kritik för nära kopplingar till livsmedelsindustrin. Flertal gånger har det framkommit att forskare i Efsas olika paneler haft kopplingar till den industri de haft i uppdrag att reglera. Det har även avslöjats att personer i Efsas panel fått forskning sponsrad av livsmedelsföretag.

Detta har lett till att Efsa under de senaste åren har fått strama upp reglerna kring vilka som är experter och hur studier ska kvalitetsgranskas.

Rekommendationer arbetas fram

Efter att livsmedelsmyndigheterna i de nordiska länderna, däribland Sverige, år 2016 skrev ett brev till Efsa om att göra ett nytt försök med sockerrekommendationer, påbörjades arbetet återigen 2018.

De är nu i full gång med det digra arbetet att gå igenom alla studier. Då Efsa fortfarande letar efter ett direkt samband mellan socker och ohälsa, krävs en systematisk genomgång av alla studier.

I slutet av året ska Efsa ha ett utkast färdigt och ett beslut beräknas kunna fattas nästa år, huruvida det inom EU bör finnas rekommendation för dagligt maxintag eller inte.

Länk till hela artikeln hittar du här:

Forskning & Framsteg: Spelet om socker

Det vi med säkerhet kan säga om socker är att det innehåller mängder med energirika kolhydrater, men inga andra näringsämnen som kroppen behöver. Fyller vi energibehovet med socker får vi därmed inte i oss den näring vi behöver, vilket kan tänkas leda till ökad hunger, ökat matintag och viktuppgång.

En hög sockerkonsumtion kan alltså tänkas bidra till övervikt, och därmed medverka till sjukdomar som diabetes, cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Läs mer om kolhydrater och socker i vår guide: Kolhydrater och LCHF.

På Diet Doctor vill vi hjälpa individer att må bättre genom hälsosamma kostvanor baserat på lågkolhydratkost. Vill du också börja med LCHF och ge din kropp optimal näring samtidigt som du håller både din vikt och blodsocker under kontroll? Låt oss hjälpa dig att komma igång på bästa sätt!

Börja med att läsa guiden LCHF för nybörjare samt spana in alla våra utsökta recept. Du kan även gå med i vår tvåveckors LCHF-utmaning.

 

Tidigare

Cancerfonden: Fanta i Sverige innehåller nära tre gånger så mycket socker jämfört med andra europeiska länder

Martina Johansson kommenterar vetenskaplig artikel – socker nyttigare än fett?

Studie: Effekter av att ersätta sockersötad dryck med sockerfria alternativ

 


Vill du ha en gratis provmånad?

Fantastiska recept, veckomenyer, videokurser, hälsoguider och goda råd om viktminskning.


Socker