Faktakoll: Ekots onyanserade rapportering om kolhydrater

background-basket-bright-1270955

Här följer ett gästinlägg av Ann Fernholm, författare, vetenskapsjournalist och fil. dr i molekylär bioteknik. Hon bloggar på annfernholm.se.

”För lite kolhydrater förkortar livet” påstod Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot igår, men rapporteringen bottnar i en illa genomförd tolkning av en vetenskaplig studie. Vad studien egentligen visar är att en kost som kan innehålla både chips och Big Macs är farlig.

Ni är många som har hört av er och velat ha min syn på följade nyhet från Ekot: För lite kolhydrater förkortar livet. Rapporteringen baserar sig på en publikation i den medicinvetenskapliga tidskriften The Lancet Public Health: Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis. Ekot menar att studien visar att: ”den som äter mindre än 40 procent kolhydrater lever i genomsnitt fyra år mindre jämfört med den som har ett mer normalt intag” och slår sedan fast att en LCHF-kost kan förkorta livet.

LCHF-kosten fanns inte när studien genomfördes

För det första är detta en så kallad epidemiologisk studie, en form av studie som aldrig kan slå fast något orsakssamband. Det man ser i studien är en association mellan både ett högt och lågt kolhydratintag och ett förkortat liv. Ekots rubrik – som slår fast ett orsakssamband – är därför direkt felaktig.

För det andra inleddes studien 1987-1989, när 15 428 amerikaner i åldern 45–64 år fyllde i en enkät kring hur de åt. På den tiden – mot slutet av 1980-talet – var LCHF-kosten inte ens uppfunnen. Antalet personer i studien som har ätit en strikt LCHF-kost torde därför vara försvinnande liten.

I publikationen i Lancet slår forskarna också ihop resultaten från sin studie, men resultaten från flera liknande studier. Ingen av dessa studier var utformad för att studera en LCHF-kost, så som den definieras av de forskare som förespråkar den.

Är Big Macs LCHF?

Så vad har forskarna bakom studien i The Lancet Public Health egentligen tittat på? Jo, de har jämfört de personer som åt en mindre andel kolhydrater (under 40 procent av alla kalorier) för 30 år sedan med de som åt en större andel kolhydrater under samma tid. I sista kapitlet av Ett sötare blod granskar jag ett liknande larm kring LCHF och räknar då ut energiprocenten i en Big Mac. Uträkningen visade att 32 procent av alla kalorier kommer från kolhydrater, 22 procent från protein, och resten – cirka 46 procent – från fett. I studien som Ekot rapporterade om räknas alltså en Big Mac som lågkolhydratkost. Även chips eller en måltid med läsk, bearnaisesås, kött och pommes, kvalar in som lågkolhydratkost i den här studien. Forskare som förespråkar LCHF brukar vanligtvis varna för sådan mat.

Studier som granskar orsakssamband ger andra resultat

Den som vill veta hur LCHF-kost påverkar hälsan, ska naturligtvis titta på vetenskapliga studier som är utformade för att ta reda på just detta. Det finns flera välgjorda sådana. När en strikt lågkolhydratkost, utan socker, vetemjöl och snabba kolhydrater, jämförs mot traditionell fettsnål kost, som kan innehålla både socker och vetemjöl, ger lågkolhydratkosten generellt bäst effekt på till exempel vikt och blodfetter. Här är länkar till sådana studier: 1, 2 och 3. Jämförs en strikt lågkolhydratkost mot en strikt fettsnål kost utan socker, vetemjöl och annan processad mat, är dieterna ungefär lika bra när det gäller viktnedgång och blodfetter. Här hittar du exempel på det: 1 och 2.

Istället för att fungera som megafoner åt en forskarvärld som har mycket att försvara när det gäller kostråden, skulle jag önska att Sveriges Radio kunde prestera en granskande rapportering inom kostområdet liknande den man ofta kan läsa i till exempel New York Times.

Rättelse: Jag skrev tidigare i inlägget att studien var publicerad i The Lancet, vilket också står på Sveriges radios hemsida. Det är felaktigt. Studien är publicerad i The Lancet Public Health.


Ann Fernholm

Tidigare

Kan kolhydrater förkorta ditt liv?

Ann Fernholm

Ann Fernholm är vetenskapsjournalist, författare och filosofie doktor i molekylär bioteknik. Hon är även grundare av Kostfonden och driver en egen blogg. Du kan också följa Ann på Facebook, Instagram eller Twitter.

Populära inlägg av Ann Fernholm

  • Brev till GB: Vad är det ni har i glassen?
  • Svar från GB: ”vissa tillsatser är nödvändiga”
  • Faktakoll: Ekots onyanserade rapportering om kolhydrater

Video om LCHF

Mer

Guide: LCHF för nybörjare

7 kommentarer

  1. Lågkolhydratkost sen 2005
    Vad är skillnaden mellan the Lancet o Lancet Public Health? Olika strikthet / rennom’e?
  2. Pär
    Lancet är en av de tyngsta vetenskapliga tidskrifterna, med mkt stor genomslagskraft. Lancet Public Health är en nystartad specialiserad "under-tidskrift". Många utgivare av vetenskapliga tidskrifter gör på detta sätt. Exempel: förutom flaggskeppet Nature så finns även exempelvis Nature Genetics, Nature Biotechnology m fl. som har lägre genomslag (men fortfarande är riktigt bra tidskrifter).

    Hur stort vetenskapligt genomslag tidskrift har brukar mätas/anges med sk. "impact factor". Lancets är oerhört hög på ca 53. För Lancet Public Health hittar jag ingen siffra, gissar att tidskriften ännu inte hunnit få någon. Dock redovisar Elsevier (som äger båda tidskrifterna) deras SCImago Journal Rank, som är ett annat mått. Där har Lancet och Lancet Public Health värdena 14,934 och 1,824.

    En gissning är att Lancet Public Health i impact factor kommer att hamna någonstans mellan 5-10. Detta är helt ok men ingen topptidskrift (och impactmässigt inte i klass med Nature Genetics).

    Att resultaten publicerades i en medelrankad tidskrift behöver inte betyda att det är ett dåligt arbete, men det höll tydligen inte för publicering i någon av de riktigt tunga tidskrifterna. Det kan bero på att (1) studiematerialet inte var tillräckligt stort, (2) slutsatserna var inte tillräckligt intressanta, (3) studiedesignen var inte optimal. Utifrån uppmärksamheten som arbetet fått så skulle man dock kunna tro att det är Nobelprisklass.

    Ytterligare en gissning från mig är att man nog gärna ville justera slutsatserna arbetet så det skulle få så stor uppmärksamhet som möjligt, då det ger bättre möjligheter till nya pengar att forska för.

  3. Jalle
    Parallellerna till klimat(o)vetenskapen går inte att missa ...
  4. Dan
    En annan möjlig orsak till att studien inte platsade i någon av "de stora" vetenskapliga tidskrifterna kan vara att författarna manipulerade data för att få fram det önskade resultatet. Läs vad Zoe Harcombe skriver om detta!
    http://www.zoeharcombe.com/2018/08/low-moderate-or-high-carbohydrate/
  5. Micha
    Det jag förstår är att Lchf är så pass ny att alla borde ju leva än som äter detta i nästan hela sitt liv. Min läkare sa till mig att jag har förlängt mitt liv med minst 10år efter min viktnedgång!!!

    Synd att inte Sveriges radio kommenterar detta eller tar tillbaka uttalandet.

    Men hur ska farmaindustrin överleva om alla åt Lchf och var mindre sjuk!!! Haha

  6. Berit
    Det är det Micha jag anar! Dessa industrier är stöttande för samhället.
    LCHF kostare måste övertyga att vi behöver öppna landskap. Skapa annan industri som går LCHF bära.
    Kött, fisk, grönt. Sockerindustrin o mjölindustrin kan stanna av lite raffinaderier o nöja oss med farin o mascovade socker.
    Mjölindustrin kan dämpa sig med grova sorter o speltmjöl o dinkel. Havre osv.
    Istället öka produktionen för kött o grönsaker o därmed humana priser. Vi ska ha råd med mat. Bullar o godis o läsk kan vi beskatta. Håller ni med!?!
  7. Berit
    Anmälde av misstag...

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg