Funktionsmedicin – vad är det?

funmed2

Funktionsmedicin är ett begrepp vi stöter på allt oftare. Men vad är det egentligen? Vi fick en pratstund med dr Linus Mårtensson, funktionsmedicinsk läkare på mottagningen FunMed i Stockholm.

Hur definierar du funktionsmedicin?

Enkelt uttryckt kan man säga att inom funktionsmedicin försöker vi ta reda på de underliggande orsakerna till ohälsa och sjukdom för att därefter om möjligt kunna åtgärda dessa samt försöka förebygga framtida besvär. Vi ställer alltid frågan varför?

Om du går till din vårdcentral med ett eller flera symtom kommer husläkaren att försöka ta reda på vilken diagnos du har för att kunna ge rätt behandling. Behandlingen blir ofta en medicin som förhoppningsvis kan dämpa eller lindra symtomen. Blodtrycksmedicin sänker ditt blodtryck, insulin sänker ditt blodsocker, anti-inflammatoriska tabletter dämpar smärta och inflammation och kortisonsalva lindrar eksem.

Men vad händer om du tar bort medicinen? Återkommer symtomen? Har du åtgärdat grundorsaken till att du fick besvären? De flesta läkemedel får nog anses vara mer ”plåster” som dämpar eller trycker ned olika symtom istället för att bota.

Symtom är oftast en reaktion på ett eller flera underliggande problem och kan man identifiera dem istället har man sedan en betydligt bättre chans till en framgångsrik behandling, enligt min erfarenhet. Ibland behövs det inga eller betydligt färre läkemedel.

Inom funktionsmedicin frågar vi t.ex: Varför har du högt blodtryck? Varför har du fått höga blodsockervärden? Varför har du diffus muskelsmärta, ledvärk, trötthet, övervikt, ångest, depression, eksem, astma etc? Att ta reda på underliggande orsaker innebär självklart att jag som läkare måste få ett helhetsperspektiv på patienten, inklusive grundlig anamnes, undersökning och provtagning. Inom funktionsmedicin ser vi patienten som en helhet och inte som enskilda organ eller kroppsdelar.

Varför blev du intresserad av funktionsmedicin?

Jag hade en magsjukdom när jag föddes och spenderade därför lång tid på sjukhus och genomgick flera operationer. Fram till 30-årsåldern hade jag mycket magbesvär med smärtor etc, trots att jag tyckte att jag levde hälsosamt. Jag arbetade som elittränare i badminton och tävlade själv under många år, vilket innebar mycket träning och jag åt det jag tyckte var nyttig kost, men det verkade inte avhjälpa mina besvär.

_DSC2940[3]För drygt tio år sedan upptäckte jag strikt lågkolhydratkost och provade LCHF vilket gjorde enorm skillnad för mig, besvären försvann helt på bara några veckor. Jag insåg då att det verkade finnas en stor lucka i den utbildning vi genomgår till läkare, men även under min treåriga utbildning till hälsopedagog.

Under 5,5 års svensk läkarutbildning har man generellt 12 timmars utbildning inom näringslära. Det innebär att de allra flesta läkare har en förhållandevis låg kunskap om just de frågorna, om de inte råkar ha ett specialintresse.

Eftersom jag själv blev hjälpt började jag ge mer specifika kostråd till patienter, framförallt de med metabola besvär som övervikt, typ 2-diabetes etc, men förstås även till de med magbesvär som IBS. Ofta hade det mycket god effekt och räckte utmärkt. Många kunde nå normalvikt, dra ned på eller avsluta medicinering och blev av med magbesvär och ofta andra besvär.

Jag märkte att en del patienter som följde råden ändå inte fick önskad effekt och jag började fundera på vad det kunde bero på och kom då i kontakt med funktionsmedicin, som funnits i ganska många år i USA.

Problemet var bara att i Sverige fanns det en endast en handfull funktionsmedicinska terapeuter och i princip bara två läkare med mottagningar som ägnade sig åt funktionsmedicin – dr Cecilia Fürst i Ystad och dr Peter Martin i Göteborg.

Jag läste en artikel om Peter Martin och kontaktade honom då hans berättelse om hur han hamnade inom funktionsmedicin till stor del liknade min och sättet han arbetade på var något som jag själv önskade göra.

Det lät som en dröm att ha tid för varje patient, att kunna utreda på ett systembiologiskt holistiskt sätt och sedan kunna göra en individuell behandlingplan istället för att ge ett standardpiller eller plåster som skall passa alla. Att få se riktiga resultat och faktiska framsteg och förbättringar hos patienterna istället för att bara försöka hålla symtom i schack år efter år.

Arbetet inom primärvården höll på att knäcka inte bara mig. Under lång tid har jag på vårdcentralen tagit emot uppåt 20 och ibland ännu fler patienter per dag. Det är ett slags löpande band-system och egentligen inte alls förenligt med kvalitativ vård. Patienter får ofta endast söka för ett symtom och övrigt ignoreras pga tidsbrist. Det är självklart omöjligt att ha en holistiskt hållning med de förutsättningarna utan att bränna ut sig. Jag hade själv ett flertal stressymtom och hundratals övertidstimmar.

De flesta patienter och vårdgivare skulle troligen må bättre av att man tog ett helhetsgrepp. Det skulle innebära längre besökstider, men troligen också färre besök för varje enskild patient som då redan från början kunde känna sig lyssnad på och trygg över att någon ser dem som hela människor istället för en samling vandrande enskilda symtom.

Nya studier (som här senast i JAMA) verkar bekräfta att så också är fallet och det är förstås helt naturligt och jag är övertygad om att framtida forskning kommer att ge liknande resultat.

För mig känns det logiskt att alltid vilja hitta den underliggande orsaken till en patients besvär. Man måste annars ställa sig frågan: varför skulle jag inte vilja göra det?

Jag har arbetat parallellt på vårdcentral som husläkare och företagsläkare samt på en funktionsmedicinsk mottagning i Stockholm, samtidigt som jag utbildade mig både genom amerikanska utbildningar och en då nystartad svensk utbildning inom funktionsmedicin, (FMVU).

Under hösten har vi öppnat en ny mottagning i Stockholm (FunMed Kungsholmen) som är en franchise-filial till Peter Martins FunMed-mottagning i Göteborg. Jag och min kollega dr Nils Edelstam tar emot patienter och det är väldigt spännande. Tanken är att FunMed skall utvecklas och växa genom ett franchise-koncept. Det innebär att läkare erbjuds möjlighet att på ett smidigt sätt utbilda sig och öppna funktionsmedicinska mottagningar över hela landet under FunMeds kända namn och med en redan väl utvecklad organisation och arbetsmetod i ryggen. Det skall helt enkelt kännas lätt att ta steget från nuvarande verksamhet till funktionsmedicin.

I USA håller funktionsmedicin på att bli en egen specialitet för läkare och min gissning är att det kommer att bli så även i Sverige, även om detta kan dröja ett antal år.

Vilka symtom eller orsaker söker människor främst hjälp med?

Det skulle nästan vara enklare att svara på vilka som inte söker, vi har en stor bredd på de besvär patienter söker för. Generellt kommer funktionsmedicin bäst till sin rätt när det handlar om kronisk sjukdom och kroniska besvär.

Man räknar med att 80% (kanske något mer) av de patienter som söker på en vårdcentral gör det pga av kroniska besvär. Av dessa 80% är ca 80% livsstilsrelaterade sjukdomar. Det innebär alltså att runt 64% av dessa sjukdomar och symtom skulle kunna påverkas genom livsstilsförändringar, men det är en mycket liten andel av vårdbudgeten (och läkartiden) som ägnas åt det.

Vilka är då kroniska sjukdomar? Det kan bl a röra sig om: hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes, fetma, astma, allergi, KOL, mag-tarmsjukdomar inklusive Mb Crohn, ulcerös colit, IBS. Autoimmuna sjukdomar, sköldkörtelrubbningar, långvariga eller återkommande infektioner, trötthet, ME/CFS (trötthetssyndrom) och utmattningssyndrom, huvudvärk och migrän, sömnbesvär, psykisk ohälsa inklusive stress, depression, ångest, oro, beroendesjukdom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADD, ADHD och Aspergers, neurologiska besvär som MS, polyneuropati etc, muskel- och ledsjukdomar samt långvariga smärttillstånd inklusive artros, fibromyalgi och reumatiska sjukdomar, hudbesvär som eksem, psoriasis, akne samt demenssjukdom som Alzheimer etc.

Allt ovanstående och mer därtill kan vara sökorsaker där en funktionsmedicinsk bedömning kan vara till hjälp.

Hur ser ett besök ut hos dig? Hur går det till?

Det börjar med att patienten skickar in en intresseanmälan. Om man blir accepterad bokas man in för ett nybesök hos en läkare och i samband med det får patienten ett frågeformulär på ca 300 frågor som skall besvaras före besöket. Formuläret tar upp saker som tidigare och nuvarande sjukdomar och besvär, ärftlighet, medicinering, tillskott, kost, sömn, motion etc och är tänkt att ligga till grund för besöket.

Innan besöket har jag läst igenom formuläret för att bilda mig en uppfattning och ha som stöd vid samtalet där patienten sedan kan fylla på med information som kanske inte kom med bland frågorna.

Första besöket är 75 minuter och där går vi bl a igenom patientens sjukhistoria och sökorsaker, genomför en läkarundersökning och diskuterar provtagning.

Provtagningen är viktig inom funktionsmedicin då vi föredrar att ha så mycket information som möjligt om patienten för att inte behöva gissa och för att kunna motivera föreslagen behandlingsplan.

Efter ungefär 5-6 veckor har man ett så kallat ”Case Review”-besök (fallgenomgång) där jag och patienten träffas under 75 minuter och går igenom provsvaren. Därefter lägger man tillsammans upp en behandlingsplan. Som läkare inom funktionsmedicin får man en mer coachande roll och det faller sig naturligt då behandlingsplanen oftast innefattar livsstilsförändringar som patienten själv måste genomföra.

Efter Case Review skall man genomföra den initiala behandlingsplanen under en till ett par månader och därefter har man ytterligare ett eller flera återbesök för utvärdering, uppföljning och justering av planen.

Har du några råd till de personer som vill främja sin hälsa?

Med tanke på hur enormt stor påverkan din livsstil har måste ett första råd vara just att se över den. Se över de saker som du faktiskt kan påverka. Genetik spelar ofta förhållandevis liten roll när det gäller kronisk sjukdom och är dessutom inget man kan göra något åt. Du kan däremot påverka vad du äter, hur du rör dig, stress, sömn, sociala kontakter, rökning, alkohol etc.

Att börja med kosten är det mest naturliga och det jag upplever har enskilt störst påverkan på hälsan generellt, men det är givetvis väldigt viktigt att adressera övriga livsstilsfaktorer. Beroende på var du startar, börja med lite mindre steg.

Många frågar om snabba råd avseende kost och då är mitt råd: ta bort spannmål, snabba kolhydrater, processad mat samt, om man har mycket underliggande inflammation, även mejeriprodukter. Försök att köpa mat som har EN ingrediens och inte en hel lista. Bara genom att följa de råden kan man nå väldigt långt.

Jag har följt Kostdoktorn/Diet Doctor i princip sedan starten och har själv haft väldigt stor nytta av informationen som finns här, både pga mina egna besvär och för att jag varje vecka rekommenderar patienter att besöka sidan för obunden pedagogisk information och inspiration.

Hur ser du på framtiden och funktionmedicinens roll för människors hälsa?

Jag hoppas att funktionsmedicin skall få en mycket större spridning och erkännande då det i mitt tycke är det enda logiska sättet att tänka kring kronisk sjukdom. Att hålla kvar vid nuvarande vårdsystem är nog dömt att misslyckas.

Jag tror tyvärr att nuvarande kris inom vården, med stora varsel och utbränd personal, bara är början. Samma sak ses i USA där kostnaderna för livsstilsrelaterade sjukdomar fullständigt skenar och där det är troligt att hela sjukvårdssystemet kan komma att kollapsa.

Det finns skäl till att vi har Facebook-grupper som ”Vem tar hand om doktorn” som nu har samlat över 7500 läkare. Många inom vårdyrken mår dåligt över arbetssituation och arbetsmiljö. Det finns ett stort missnöje och en stor oro för framtiden.

För egen del hoppas jag att få fortsätta arbeta inom funktionsmedicin i många år då det känns betydligt mer tillfredsställande och givande än alternativet, vilket jag hoppas och tror att även patienterna känner.

Jag hoppas också på att många kollegor kommer att hitta till funktionsmedicin framöver och förhoppningsvis återvinna känslan av att man gör något riktigt bra för och tillsammans med sina patienter, vilket får antas vara en stor anledning till att man ville bli läkare från början.

Mer

LCHF för läkare – introduktion

Video

3 kommentarer

  1. Lars Henrik
    Lite OT:

    P3 Dystopia är ett radioprogram jag brukar lyssna på. Det senaste avsnittet, från 20:e december, har titeln Vetenskapens mörker – om pengar och dödliga läkemedel. Lyssna gärna, ladda ned och sprid!

    https://sverigesradio.se/avsnitt/1429424

  2. Sven Arne
    Lars Bern har tagit upp ett arbete om "Utred överförskrivning av statiner" av Dr Aseem Malhotra...

    https://anthropocene.live/2019/12/28/utred-overforskrivning-av-statiner/

    Jag har några år frågat mig hur många rollatorer är statiniducerade?
    Kanske jag inte har varit så långt ifrån sanningen i mitt antagande...

  3. Sven Arne
    "Under hösten efterlyste ordförande i den brittiska parlamentskommittén för Vetenskap och Teknik, Sir Norman Lamb en fullständig utredning om kolesterolsänkande statiner. Detta var initierat av ett brev till honom undertecknat av ett antal framstående internationella läkare samt redaktören för British Medical Journal (BMJ), den tidigare presidenten för Royal College of Physicians (RCP) och chefen för Centrum för Evidensbaserad Medicin i Brasilien. De krävde en fullständig parlamentarisk utredning av den kontroversiella medicineringen[1].

    Den välkände brittiska kardiologen Dr Aseem Malhotra (AM) har skrivit om fallet och varför det finns ett brådskande behov av utredningen. AM är inbjuden av Riksföreningen för Metabol Hälsa till Stockholm den 20 mars för att föreläsa om bl.a. detta."

    Jag hoppas att ni på Diet Doctor är där trots LCHF kryssningen

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg