Finns det vetenskapligt stöd för LCHF?

White geometric hexagonal abstract background. 3d rendering

Här följer ett gästinlägg av Araz Rawshani, leg läkare och medicine doktor från webbplatsen diabetes.nu

Som framgår av grafen domineras vårt energiintag av kolhydrater och så har det varit de senaste decennierna. I USA, där man noggrant följt befolkningens matvanor och förekomst av fetma, kan följande observeras: (1) Sedan 1970-talet har man gradvis minskat på mängden fett i maten, och istället ökat mängden kolhydrater (vilket är i linje med kostrekommendationerna). Här är data från den stora studien NHANES:

bild 2

Och på följande graf, som också hämtas från NHANES, ser vi förekomst av fetma i befolkningen:

bild 3

Att äta mindre fett har alltså inte resulterat i att vi blivit smalare. Faktum är att allt fler experter idag anser att man inte blir smalare av att äta fettsnål mat. Istället verkar det som att matens innehåll av kolhydrater, särskilt snabba kolhydrater som socker och stärkelse, är en av de viktigaste orsakerna till att vi går upp i vikt. (Willet et al: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12120421)

Hur mycket fett, protein och kolhydrater vi äter är alltså viktigt eftersom det påverkar vår vikt, men även våra blodfetter och blodtrycket. Under årens gång har man självfallet experimenterat med alla möjliga konstellationer av dessa näringsämnen, liksom fysisk aktivitet och diverse läkemedel. Slutsatsen är ganska tydlig: de flesta insatser leder till att man går ner i vikt, men väldigt få insatser fungerar för att bibehålla sin viktnedgång. Detta framgår av följande meta-analys (en meta-analys är en sammanställning av många enskilda studier):

bild 4

Som framgår av grafen kan flertalet åtgärder leda till att man går ner i vikt men tyvärr går man upp i vikt igen efter en tid. På senare år har lågkolhydratkost av typen LCHF (low carb high fat) populariserats, särskilt på internet och i media. Professionen har generellt varit skeptisk fortsatt rekommendera fettsnål mat. Särskilt rädd har man varit för mättat fett. Vinden börjar dock vända. Allt fler forskare – inklusive framstående forskare på flera av världens mest prestigefulla institut – börjar intressera sig för lågkolhydratkost och ketogen kost (strikt lågkolhydratkost). Detta märktes tydligt under 2017 då världens mest berömda hjärt-kärlforskare ifrågasatte dagens kostråd och visade att fett, inklusive mättat fett, inte var så farligt som man hade befarat (Yusuf et al, Lancet 2017). Alldeles nyligen fick ketogen kost uppmärksamhet i den framstående medicinska tidskriften JAMA, där fördelarna med ketogen kost diskuterades.

Finns det vetenskapligt stöd för LCHF?
Faktum är att lågkolhydratkost och ketogen kost har ett starkt vetenskapligt stöd avseende effekten på viktminskning, blodfetter och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Lågkolhydratkost används faktiskt inom vården, även i Sverige. Vetenskapen visar att majoriteten av de som försöker ställa om kosten till LCHF lyckas och kosten går att upprätthålla över längre tid. Omställning till LCHF brukar innebära att man äter lite mindre mat (färre kalorier), men man känner sig mer mätt och mindre hungrig. På kort sikt ger LCHF en tydlig viktminskning och studier talar för att viktminskningen är hållbar på lång sikt. LCHF har positiv inverkan på blodtrycket och blodfetterna. Det är sällsynt, men det förekommer, att man får sämre blodfetter av LCHF (men det förekommer även på fettsnål kost). Vi har sammanfattat vetenskapen bakom LCHF i vår artikel: Vetenskapen bakom LCHF, som finns att läsa på Diabetes Nu. I artikeln diskuteras effekter av LCHF, studie för studie.

Om Diabetes.nu
Vi som driver Diabetes.nu är läkare och forskare från Göteborg. Vi använder Diabetes.nu för att utbilda personer med diabetes, övervikt och fetma. Syftet är att öka medvetenheten och förståelsen för hur maten påverkar vår hälsa.

Diabetes.nu: Vetenskapen bakom LCHF: effekter, risker, fördelar & nackdelar

Tidigare

Mästerverket PURE: om fett, mättat fett, kolhydrater och överlevnad

Grunderna i LCHF

Mer

LCHF för nybörjare

En kommentar

  1. René
    Jag undrar hur ni ser på detta med att elever i skolan idag, som har diabetes inte har specialkost utan ska äta maten som bjuds i skolan och därav reglera med insulin. Vad jag tänker på är att det är mycket mat som är halvfabrikat panerat och såser med redning. M.m. Sliter inte insulin mycket på kroppen? Tack

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg