Fetma – Att lösa problemet med de två avdelningarna

gettyimages-506286208-800x600

Här följer ett översatt gästinlägg av dr Jason Fung, kanadensisk njurspecialist och världsledande expert på periodisk fasta och LCHF:

En av de största misstagen med hypotesen kalorier in, kalorier ut, är antagandet att energi lagras i kroppen i en enda avdelning. Den anser att alla livsmedel kan reduceras till kaloriekvivalenter och sedan lagras i en enda avdelning i kroppen (kalorier in). Kroppen använder sedan denna energi till basalmetabolism och träning (kalorier ut).

Denna modell ser ut ungefär såhär:

1compartmentmodelAll energi lagras i en avdelning. Dock vet man att denna modell är en fullständig konstruktion. Den existerar inte förutom i kalorifanatikers febriga fantasier. Mat-energi lagras inte i en enda avdelning, utan i två avdelningar (glykogen och kroppsfett).

Enligt denna inkorrekta modell leder en enkel minskning av kalorierna som kommer in, eller kalorierna som förbränns till en minskning av den kroppsenergi som lagrats i form av fett. Självklart har denna strategi som går ut på att äta mindre och träna mer (eller kalorireduktion som första åtgärd) visat sig lyckas i 1% av fallen och misslyckas i ungefär 99%. När allt kommer omkring har vi alla provat det. Det fungerar helt enkelt inte. Studie efter studie visar att dessa råd, som baserats på en bristande förståelse för fysiologi, är verkningslösa. Dock avskräcker detta inte några medicinska auktoriteter eller experter inom näringslära tillräckligt för att få dem att ifrågasätta det kloka i sina råd.

För att bättre förstå hur energi lagras i kroppen, är det mer exakt att använda en modell med två avdelningar. Vår kropp kan få energi från tre källor – glukos (kolhydrater), fett eller protein. Dock kan protein inte lagras som energi. Det omvandlas enbart till glukos om man intar överflödiga mängder genom kosten. Frågan om vad som anses vara överflödigt är en törnig fråga att svara på.

Glukos eller fett?

Så då återstår två potentiella lagringskällor av energi – glukos och fett. Glukos lagras i levern som glykogen – en molekyl som består av långa kedjor av socker. Djur använder glykogen till att lagra kedjor av glukos, växter använder kolhydrater – vanligtvis amylopektin och amylos.

Detta glykogen är lättillgängligt för kroppen. Kroppen kan lätt lagra det och lätt konvertera det tillbaka till glukos som energi. Dock kan bara en begränsad mängd av glykogen lagras. Efter att den tröskeln nåtts måste kroppen börja lagra fett. Tänk på glykogen som ett kylskåp. Det är mycket enkelt att ta in och ut mat ur frysen, men lagringsutrymmet är begränsat.

untitled-6-2-800x491

Kroppsfett är mycket svårare att få tillgång till, men du kan lagra obegränsade mängder. Fett från kosten läggs direkt till kroppens fettlager. Överflödiga kolhydrater omvandlas till fett genom processen som kallas De Novo Lipogenesen (DNL). Se på kroppsfett som en frys som du kan lagra i din källare – du kan lagra en massa mat i frysen men det är svårare att få tag på det än kylskåpet. Du kan också ha mer än en frys i källaren om du behöver mer utrymme.

Så vår kropp har två olika avdelningar för att lagra energi från maten av olika anledningar. Vi har glukos/glykogen som enkelt omvandlas till energi men som bara går att lagra i begränsade mängder. Vi har också kroppsfett som är svårare att konvertera till energi men som går att lagra i all oändlighet. Två system som kompletterar varandra till två olika ändamål.

untitled-7-1-267x176När du äter lagrar kroppen energi som fett eller glukos. När du inte äter (fastar) förbränner kroppen lagrad energi, antingen glukos eller fett. Men den tar inte lika mängder från båda avdelningar som den påhittade modellen med en avdelning förutspår. Glykogen förbränns nästan exklusivt tills det inte finns något kvar – detta kan vara i 24-48 timmar av total fasta.

Detta är logiskt eftersom det är mycket enklare för kroppen att få tag i glykogen. Se på det såhär. Om du köper matvaror lagrar du dem först i kylskåpet. När det är fullt, börjar du lagra i frysen. När du sedan ska ta ut mat att äta börjar du med att äta maten i kylskåpet för att det är enklare att få tag i. Vår kropp är likadan. Det är enklare att få tag i glukos/glykogen, så det är det som används först.

zh10080957560005-768x534-267x186Enbart efter att nästan allt glykogen förbränts börjar kroppen ta av sina fettlager. På samma sätt går du bara ner till frysen i den kalla och fuktiga källaren när du ätit upp allt i kylskåpet. Det är jobbigare. Du förbränner inte samma mängd glukos och fett. Exempelvis, om ditt kylskåp med glykogen är fullt, kommer du inte att använda något fett från frysen. Om du behöver 200 kalorier för att gå en promenad, kommer du enbart ta det från glykogenlagret utan att något fett förbränns.

De två energiavdelningarna förbränns inte samtidigt, utan sekventiellt. Du behöver tömma ut kylskåpet innan du kan börja använda maten i frysen. Kort och gott betyder detta att din kropp antingen förbränner socker eller fett, men inte båda. Detta regleras delvis av insulin, och indirekt av Randle-cykeln – som beskrevs år 1963. Detta kallas ibland glukos-fettsyracykeln.

I isolerade hjärt- och skelettmuskelceller kunde Randle och hans kollegor visa att celler som använde glukos till energi hindrades från att använda fett och vice versa utan någon inblandning av insulin eller andra hormoner. Denna biokemiska mekanism förbjuder kroppen att använda båda energikällor samtidigt. Du förbränner antingen socker eller fett, men inte båda. Du kan se från diagrammet att glukosanvändandet slutligen leder till en produktion av malonyl-CoA som hindrar användandet av fett (långkedjade fettsyror).

Varför fungerar inte kaloriräknande då?

2compartmodel-1-267x200Så varför kan du inte gå ner i vikt genom kaloriräknande? För att det baseras på den inkorrekta idén att alla kalorier är likställda. När du lagrar energi från maten (kalorier) lagras det som socker (glykogen) i ”kylskåpet” och fett i ”frysen”. Men du måste förbränna sockret först innan du kan börja förbränna fett.

Så nu vill du tappa kroppsfett. Det första du behöver göra är att städa ut sockret i din frys. Om du däremot konstant fyller på kylskåpet 3-6 gånger per dag med socker, då kommer du aldrig börja förbränna fetter i frysen. Kaloriräkning ignorerar problemet med de två avdelningarna och låtsas att alla kalorier lagras likställt och förbränns likställt (en avdelning), även om man vetat om att detta ej stämmer i över 50 år. Detta är samma sak som vanlig kalorirestriktion där man äter 3-6 måltider per dag med relativt mycket kolhydrater (50-60% av energiinnehållet).

Du föreställer dig att eftersom du fyller kylskåpet med mindre glukos kommer det till sist att tömmas. Dock sker inte detta. Varför? För att allt eftersom du börjar sätta in mindre mat i kylskåpet kännner din kropp detta och börjar bli orolig. Så den börjar göra dig hungrig och får dig att vilja äta mer. Om du inte fyller den kommer den minska din ämnesomsättning så att den förbränner mindre energi.

Vad är lösningen? Först bör du äta LCHF-kost. Genom att starkt begränsa mängden kolhydrater, håller vi vårt glukoskylskåp tomt. Nu måste all energi som förbränns komma ur fettfrysen. Detta omvandlar i princip problemet med två avdelningar till ett problem med bara en avdelning.

2compartfasting-267x170För det andra kan du testa periodisk fasta. Fasta förbränner i princip fort igenom allt det lagrade sockret i kylskåpet. Kommer du bli hungrig? Ja, förmodligen. Men om du tar dig igenom det tvingas kroppen att förbränna fett som energi. Ämnesomsättningen saktar inte ner på grund av de kompensatoriska hormonella effekterna av fasta. Efter flera dagar minskar också hungern – mekanismen är okänd, men troligtvis relaterad till ketonproduktion.

Slutsatsen är denna. Du kan lagra energi i form av socker eller fett. Vid fasta kan du antingen förbränna socker eller fett som energi, men inte båda. Om du kontinuerligt fyller på socker i kroppen, kommer du inte förbränna fett.

Fasta är ett mycket snabbt sätt att börja förbränna fett. Det ger en lösning till problemet med två avdelningar. Anledningen till att kaloritroende aldrig förstår varför modellen inte fungerar är för att de fundamentalt missförstått problemet som ett problem med en avdelning.

Uppdatering

Jag har i efterhand förstått att jag glömde lägga till denna del. Jag uppdaterade faktiskt inte, jag trodde att det fanns här inne när det inte alls fanns. Förlåt.

Det finns ytterligare en kritisk input i systemet. Hur enkelt är det att få matenergi från frysen? Om frysen är låst bakom stålgrindar och bommar, då kommer det vara mycket svårt att få ut fett. Vilket är det huvudsakliga hormonet som kontrollerar detta? Svaret är… insulin (faktum är att insulin är svaret på de flesta frågor som ställs på denna blogg).

Det är mycket känt att insulin förhindrar lipolysen. Det är ett extra fint ord som används för att säga att insulin stänger av all fettförbränning. Nå, det är normalt. Insulin stiger när man äter, så det säger till kroppen att börja använda den energi som kommer in från maten och sluta använda fettet i frysen.

Så om insulinet är högt på grund av insulinresistens inser du snart att din kropp inte kan få tag i fettet i frysen. Så allt eftersom du minskar på kalorierna du intar (kalorireduktion som främsta strategi – ät mindre) misslyckas din kropp med att förbränna dessa. Så den kompenserar med att minska de kalorier som förbränns. Därför sjunker basalomsättningen.

Om du är 8 år gammal är din insulinresistens minimal och fasteinsulinet är lågt. Det betyder att det är mycket lätt att få tillgång till fettet i frysen. Det är som att frysen ligger precis bredvid kylskåpet. Lätt som en pannkaka. Så om du minskar på kalorierna kan din kropp lätt kompensera med att ta ut fett från frysen.

Detta förklarar hur fetma är tidsberoende. Med andra ord, de som lidit av fetma under en lång tid har mycket svårare att gå ner i vikt, eftersom deras insulinresistens är hög och orsakar förhöjda insulinnivåer hela tiden.


Jason Fung

Mer

LCHF för nybörjare

Populära videor om insulin och kalorier

  • Hur insulin styr din vikt
  • Dr. Ted Naiman - Is Obesity Caused by Insulin? (LCC 2016)
  • Intervju med Jason Fung
  • Dr Jason Fung - Måste man räkna kalorier för att gå ner i vikt? (Vail 2016)
  • Är alla kalorier likadana?
  • Handlar inte vikten bara om kalorier? Svar på vanliga frågor

Tidigare med dr Fung

Fasta och kolesterol

Därför är kaloriräkning dömt att misslyckas

Hur påverkas hjärnan av fasta?

Komplikationer vid diabetes – en sjukdom som påverkar alla organ

Så förnyar du din kropp: fasta och autofagi

Långa fasteperioder – 24 timmar eller längre

Hur mycket protein ska man äta?

Praktiska fastetips

Snabbstartsguide – så reverserar man typ 2-diabetes

Kvinnor och fasta

De 8 bästa tipsen för viktnedgång

Mer med dr Fung

Dr Fung har sin egen blogg på intensivedietarymanagement.com. Han är också aktiv på Twitter.

Jason Fungs bok The Obesity Code finns tillgänglig på Bokus.

obesitycode-400x554

Hans nya bok, The Complete Guide to Fasting finns också tillgänglig på Bokus.

cover2-534x653

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg