Babben Larsson: Jag är sockerberoende
i Beroende 
Babben Larsson berättar i Expressen om hur hon kämpar med ett sockerberoende:
Babben Larsson: Jag är sockerberoende
På det hela taget verkar hon hantera problemet utmärkt. Men ett citat får alla mina varningsklockor att ringa. Kanske är hon felciterad men så här står det:
”Och visst, jag kan unna mig en påse lördagsgodis. Men då köper jag bara ett hekto, och så får det vara bra med det.”
Kanske menar hon att ingen är perfekt och att man snabbt bör förlåta sig själv små snedsteg. Det är klokt.
Att däremot som sockerberoende med berått mod ”unna sig” en påse godis är att göra det svårt för sig själv. Det är som om en nykter alkoholist unnar sig en sup, en sedan länge ren narkoman unnar sig en spruta heroin igen eller om en rehabiliterad spelberoende unnar sig ett litet casinobesök igen. Eller om jag själv som snusfri nikotinist sedan fem år tillbaka nu skulle unna mig en snus igen (det vågar jag inte).
Att unna sig det man är beroende av är att väcka demonen, dra igång suget och riskera ett rejält återfall. Vem vill unna sig det?
Skulle man komma på sig med handen i godispåsen så är det klokt att snabbt förlåta sig själv – ja, det händer den bästa – och gå vidare. Men man bör inte förringa faran i förväg.
Video
Tidigare inlägg
”Det här är en livsstil, och jag välkomnar den för alltid!”
”Nu slipper jag äntligen sockersuget”
Polis blev av med sockerberoende och övervikt med LCHF
Men man VILL ju så otroligt gärna att det ska gå, eftersom det går för så många andra.
Att komma till insikten att det inte fungerar är ganska sorgligt, men det är dit man måste komma...
Man kan ju ha alkoholproblem utan att för den skull vara alkoholist så jag antar att samma sak gäller sockerberoendet?
När jag var som värst vandrade jag mellan olika affärer i kvarteret för jag skämdes över mängden godis jag köpte VARJE DAG. Det om något pekar på ett beroende antar jag.
Fast efter kostomläggningen får jag inte samma sug. Jag KAN sluta. Jag kan dessutom låta bli att börja.
Så jag känner igen mig i Babbens hållning. Jag vet att jag egentligen borde hålla mig undan helt men tja, livet är kort och jag vill inte bara vara förnuftig 100% av tiden. Lite galenskap vill jag ha och det här är en del av dumheterna jag tillåter mig. För att jag kan.
Jag har liknande erfarenhet av alkohol, om jag inte nyttjar det medvetet blir det lätt fel. I min bleka ungdom blev det ofta fel, mycket fel. Blackout och hela klabbet fel. Men det är gott och den goa yrsla är trevlig innan vissa gränser. Jag KAN nyttja det numera för jag har lärt mig var min gräns går och jag har lärt mig hur JAG fungerar och har accepterat att jag inte kan släppa kontrollen. Så jag dricker 1/2 glas vitvin i månaden eller så, utspätt med mineralvatten och nån gång om året blir jag lite lullig.
Camilla Näslund berättar det så tydligt, starkt i boken ADDICTED http://nosugaradded.se/addicted-book/ som Addictionspecialist Bitten Jonsson skrivit förordet till. Jag vet att sockerberoende får dig visst att slå i dörrar, ljuga, gömma och smyga precis som vilket annat beroende som helst. Jag håller med kostdoktorn runt Babbens kommentarer. Att äta litet socker ibland är omöjligt för en tillfrisknande sockerberoende för att hålla sig nykter. Mer kunskap till vården om ADDICTION nu, säger jag. Vården kan inte ens diagnosticera sockerberoende.
Det är kunskap och åter kunskap det handlar om, även när det gäller Babben. Donera henne en bok!
Gott nytt år föresten :-)
Därför är jag idag ytterst försiktig med att lägga mig i hur andra gör. Ofta när jag får frågor från omgivningen om deras kost så svarar jag med frågan om de mår bra och är nöjda. Om svaret är ja så brukar jag fråga varför de vill ändra på något. Om svaret är nej, så brukar jag fråga hur mycket hen är villig att ändra på. Oftast är det inte så mycket som hen är villig att ändra på.
Jag har ju själv gjort en väldigt stor förändringsresa och den måste den man ska försöka hjälpa också vara inställd på göra och redo för. Jag kan aldrig göra jobbet åt dem.
Beror ju på, det kan va ok att "fuska" med sin diet 1/10 av tiden, förutsatt att det är en dag av tio och inte en timme av tio.
Definitivt, får se hur det här "nya livet" går, snart klarat mig 2 dagar ^_^
Babben är en härlig person, önskar henne allt gott. :)
Det anser en del experter på området numera att det gör. Hörde ett intressant program där man tog upp detta nyligen. Blev väldigt förvånad, för det går ju emot allt man hört tidigare. Men det lät ju logiskt, tycker jag.
Har känt människor som blivit alkoholister efter sitt livs första glas. Sådana bör nog inte försöka dricka måttligt. Man jag har också känt sådana som glidit in i det gradvis genom att dricka på ett, ska vi säga normalt sätt, men alldeles för ofta. Representation som ökat från någon gång då och då till de flesta kvällar i veckan och behovet av daglig alkohol har liksom byggts upp.
Minns tyvärr inte säkert, men antagligen var det ett avsnitt av Kropp och själ.
För vissa personer så är det ju dock inte möjligt att "fuska".
Kan kanske ha att göra med sockrets krafter, eller så har många överviktiga personer kanske, i grund och botten, en ätstörning?