Nya säkra studier: Råden om gluten till småbarn behöver ändras!
Blivande glutenallergiker?
Detta är en fråga jag ofta får och som många småbarnföräldrar brottats med: Är det viktigt för småbarn att tidigt äta gluten, dvs välling, bröd och gröt?
Än idag rekommenderar Livsmedelsverket att man absolut bör ge småbarn mjölmat för att minska risken för glutenintolerans. Så här skriver de bland annat på sin sida med råd för spädbarn:
Om barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas minskar risken för att barnet ska bli glutenintolerant. Senast vid sex månader, och tidigast från fyra månader, bör du därför börja ge barnet lite mat med gluten… Du kan till exempel låta barnet få smaka en liten munsbit vitt bröd eller smörgåsrån eller en liten sked gröt eller välling några gånger i veckan… Efter sex månader kan du långsamt öka mängden.
Dessa tvärsäkra råd baseras tyvärr bara på osäker statistik ur enkätundersökningar, dvs observationsstudier. Sådan statistik bevisar inget. Livsmedelsverket har sedan länge en besvärande förmåga att låta säkra utan torrt på fötterna.
Så är råden ovan bra eller dåliga? Ingen har vetat tidigare, men nu har saken slutligen testats på allvar.
Härom veckan publicerades två avgörande studier i New England Journal of Medicine – världens högst ansedda vetenskapliga tidskrift. Studier där man för första gången har testat om råden fungerar.
Studie 1
I den första studien slumpades 944 barn med hög risk för glutenintolerans till att antingen få gluten eller placebo mellan 4 och 6 månaders ålder. Man testade alltså på säkrast möjliga sätt om tidig gluten förebygger glutenintolerans.
Resultatet? Det hjälpte inte. Barnen som fick gluten fick lika ofta glutenintolerans, det fanns till och med en icke-signifikant trend mot att de oftare fick glutenintolerans!
Hela 5,9% av barnen som fått tidig gluten fick glutenintolerans, jämfört med 4,5% av de som fick slippa tidig gluten.
Denna första test sågar alltså fullständigt råden att ge gluten tidigt, det fungerar inte. Men det blir ännu värre för Livsmedelsverkets glutenråd…
Studie 2
I den andra studien slumpades 832 barn med glutenintolerans i släkten till att antingen få råd om gluten från 6 månaders ålder eller från 12 månaders ålder.
Resultatet? Solklart. Vid två års ålder hade 12 procent av barnen som fått råd om gluten redan vid 6 månaders ålder fått glutenintolerans. Bara 5 procent av de som fick råd att vänta med gluten till 12 månader hade glutenintolerans – mindre än hälften, en skillnad som var högst statistiskt signifikant.
Råd om att vänta med gluten åtminstone till 12 månaders ålder mer än halverade alltså risken att få glutenintolerans!
Med tiden minskade sedan skillnaderna mellan grupperna, men då åt de sannolikt ungefär lika mycket gluten, så det är vad man kan förvänta sig.
Tidskriftens kommentar
I en kommentar till studierna menar tidskriften att det nu blir svårt för någon att fortsätta ge råd om tidig gluten – det verkar helt enkelt fel. Rådet att introducera gluten under amning verkar också felaktigt – inte heller detta ser man några tecken till nytta av.
Bakgrund: tidig gluten gav epidemi av glutenintolerans
Det finns en sorglig bakgrund till historien. På 80-talet började man i Sverige att ge råd som innebar att man introducerade betydligt större mängder gluten via välling till spädbarn. Resultatet blev en fullständigt katastrofal ökning av glutenintolerans och man backade då något, till dagens råd.
De nya studierna visar dock att man inte har backat tillräckligt ännu.
Sammanfattning: Mer gluten, mer glutenintolerans.
Resultaten från dessa första studier där man testat tidig glutenintroduktion är tydliga: det hjälper inte. Istället tyder allt på att Livsmedelsverkets råd istället gör skada. Föräldrar som följer råden om att tidigt ge gluten ökar risken för att få glutenintoleranta barn! Råden måste alltså ändras snarast, allt annat vore fullständigt ansvarslöst.
När och hur ska då föräldrar introducera gluten till sina barn för att undvika glutenintolerans? Att döma av den bästa vetenskapen vi har så kan det enkla svaret vara detta:
Ju mindre gluten desto bättre och ju senare gluten desto bättre.
Mer
Gjorde slut med bröd – gick ner 40 kg
Barnmatsboken – en perfekt present till nya föräldrar
Ny studie: Är dagens vetebröd farligt för din hälsa?
Så skadas barn av för mycket socker
South Park kör ett glutenfritt LCHF-avsnitt
Studierna
Bakom betalvägg (utöver abstract):
NEJM: Randomized Feeding Intervention in Infants at High Risk for Celiac Disease
NEJM: Introduction of Gluten, HLA Status, and the Risk of Celiac Disease in Children
Ledaren: NEJM: The Missing Environmental Factor in Celiac Disease
Ytterligare kommentar
Forskning.se: Bakslag för förebyggande kostråd mot glutenintolerans hos högriskbarn
Resultatet pekar dessutom bara på att om du har starka genetiska anlag för celiaki så är risken lägre att du inte ska få det om du redan från födsel försöker undvika gluten. Om du sen introducerar gluten spelar det ingen roll när det sker. I längen är risken den samma för att då får celiaki vilket visar sig i att gruppen som väntar mer än 12 månader hade samma frekvens av celiaki efter både 5 och 10 år som gruppen som inte väntade så länge.
Har man inte anlag för detta så behöver de inte introduceras fören barnet äter gluten själv dvs bröd/smörgåsar och annat.
Dvs introducering av gluten i tidig ålder ger inget skydd.. är det rätt uppfattat?
Att de har valt att studera barn med hög risk för glutenintolerans är naturligtvis för att studierna annars skulle behövt vara flera gånger större och dyrare. Råden för denna grupp är också av naturliga skäl extra viktiga. Det finns heller knappast skäl att tro att
helt andra råd skulle vara bättre för barn med lägre genetisk risk.
Slutligen att resultatet efter 10 år inte visar någon säker skillnad mellan grupperna är ju knappast förvånande eftersom råden om mat var identiska från 1 års ålder.
Att råd om tidigare gluten ger kraftigt ökad risk för tidig glutenintolerans är hur som helst tydligt.
Om man inte sen tidigare har någon koll på hur vanligt celiaki är så kan man få intrycket av ditt inlägg som att det vore någon form av epidemi och att 5-10 procent av alla barn inte tål gluten. Om det varit så vanligt så hade man ju verkligen kunnat ifrågasätta till exempel pasta i skolan bara utifrån den aspekten.
Fantastisk logik Jessica. Jag antar att du också förespråkar att inga människor bör äta mjölk, nötter, fisk, skaldjur, honung, ägg, många frukter och grönsaker, soja mm baserat på att några få inte tål det?
Nja, bara i den andra studien. I den första studien var det ju ingen signifikant skillnad (dvs ökningen i "glutengruppen" är erhållna av en slump, 0-hypotesen kan ej förkastas). Att hävda att det skulle vara någon form av "trend" med glutenintolerans i den tidiga gruppen på så stort underlag som studien ändå har känns inte särskilt vetenskapligt.
Har man celiaki i familjen kan man ju strunta i att introducera gluten öht. Det är ju knappast livsnödvändigt. Annars kan man ju chansa att ens barn inte är ett av de 20% som utvecklar celiaki senare i livet (studie 2). Råkar de vara ett av de personerna kan man ju alltid sluta äta gluten då...
Att livsmedelsverket inte har något vetenskapligt stöd är väl knappast någon förvånad över... ;)
Spontant ska småbarn inte alls ha gluten/spannmål oavsett vad forskningen säger, välling verkar vi bara syssla med här i Norden och vi är samtidigt överrepresenterade i förekomsten av både celiaki och diabetes typ 1 (autoimmun sjukdom).
På vad baserar du att siffrorna varit lägre? Källa?
Jag har ytterligare en dotter som har gluten- och mjölkintollerans. Inga prover visar heller deras intollerans så de tester som finns är inte säkra vilket gör att många säkert gpr utan veta om det och tas inte på allvar av sjukvprden.
Så NEJ, ge inte era barn gluten ALLS, säger jag. Det mjöl som tillverkas idag är inte gjorda för våra magar.
Kanske samma sak med gluten. Små mängder kan vara bra för att kroppen ska kunna hantera ämnet, men man ska inte överdriva det.
http://www.expressen.se/nyheter/berusad-latsades-vara-polis--skyllde-...
Skulle inte förvåna mig :) Hade också problem med hur stor mängd alkohol man tålde i början på LCHF.
Speciellt när man åt strikt, kändes som när man var 18 igen och inte visste hur mycket man tålde, helt plötsligt snurrar det i huvudet efter 2-3 glas vin.
Någon som har en teori om vad det kan det bero på?
Den här artikeln var det jag läste: http://fof.se/tidning/2008/8/glutenintolerans-allt-fler-far-diagnosen
"Forskarna fann tre faktorer som förklarar det som såg ut som en epidemi.
Den första var att det i början av 1980-talet hade kommit nya rön om att det var lämpligt att minska mängden protein i spädbarnsmat, som välling, gröt och burkmat. Det ledde till att industrin minskade mängden mjölk i produkterna, något som är helt i linje även med dagens kunskap. Men för att fortfarande få en smaklig produkt tillsattes mjöl. Det innebar att halten mjöl i spädbarnsmaten mer än dubblerades.
Ungefär samtidigt kom en ny rekommendation till föräldrar att de skulle vänta med att introducera gluten i spädbarnskosten till sex månaders ålder, i stället för vid fyra månaders ålder. Anledningen var att riktigt små glutenintoleranta barn skulle slippa bli sjuka alltför tidigt. Rådet innebar dock att fler barn började äta högre halter mjöl i samband med att de slutade ammas, något som senare har visat sig vara en riskfaktor.
Efter det att Anneli Ivarsson och hennes kolleger år 1995 vid Svenska Läkaresällskapets riksstämma presenterat sina resultat minskade antalet nya fall. Resultaten visade kopplingen mellan hur gluten introduceras i spädbarnskosten och risken för sjukdom. Allt fler barnläkare började rekommendera föräldrar att föra in gluten mer gradvis och gärna parallellt med amning. Industrin var också lyhörd och minskade halten vetemjöl i sina produkter.
"
källa: http://fof.se/tidning/2008/8/den-stora-mjolchocken
Detta kan också vara giltigt för kasein i mjölken.
Micke Håkansson har också bearbetat problematiken förtjänstfullt i sin trilogi : Gluten och mjölk
Ingemar Ljungqvist, chefredaktör 2000-Talets Vetenskap, http://www.2000tv.se
I Pakistan blir nyfödda istoppade alla de nationalrätter som barnet ska äta i livet. Sedan ammar mamman barnet tills det kommer i tonåren.
Ett annat problem är att den biokemiska vetenskapen om nyfödda finns på våra sjukhus men av någon mycket mystisk anledning så når inte den kunskapen barnmorskorna. Så de säger till mammorna att endast amma barnet i sex månader och undvika mat och baciller. Helt ammade barn har inte anpassats till sin livsmiljö! Tala om det för alla blivande föräldrar. En napp som ramlar på golvet, SKA föräldern SLICKA av, innan hen återför nappen i bebisens mun. Tror ni mig inte så kolla. Det är viktigt för kommande generationer att fler känner till den här sanningen!
Dr. Art Ayers i Cooling Inflammation har en annan förklaring:
http://coolinginflammation.blogspot.se/2014/10/celiac-gluten-and-tryp...
Kanske något för vår allestädes närvarande lobbyist att bita i?
Dr. Art Ayers said...
Mike,
You bring up a lot of important points.
Gut flora in a newborn is derived from placenta, vagina and breast milk. Normally the new gut flora is related to the mother's mouth flora via ? The breast milk quickly converts the baby's gut flora to milk-selected bacteria that provide most of the bacteria to gut communication for development of the baby's immune system. The milk flora is related to typical dairy probiotics for obvious reasons. Adult gut flora bacteria do not survive in the milk dominated baby gut.
Formula or solid food provides an advantage for adult gut flora to grow. A single bottle of formula is enough to convert milk flora to adult gut flora and those adult gut flora quickly inactivate many of the benefits of breast milk. There is a big difference between exclusively breastfed gut flora and exclusive + one bottle of formula. The only reason that babies can survive on formula is because formula gut flora are inflammatory. (See my discussion of wheat and cities.)
The rapid shift from milk-flora to adult gut flora after a baby's addition of solid food. Clearly, these new bacteria did not come from the baby's prior history and were derived from the environment. That's why everyone kisses babies, including the dog and the floor, to provide needed gut flora diversity.
It is silly to think that vaginal, breastfed babies and Caesarian, formulafed babies are the same or fine. They are quickly normalized by exposure to antibiotics and processed foods that harm the gut flora, but they are not the same.
Dairy probiotics are expected to be transient, but other probiotics, soil bacteria (modified in gut) and fecal transplants are as permanent as gut flora can be. In many cases gut flora are seen to be temporary, because diets were not altered along with the new gut flora. Also transplant recipients fail to understand that most pharmaceuticals have profound impact and act through changes in gut flora, since they have profound antibiotic activities.
Vad kan jag göra för att mina barn på förskolan ska få bättre mat? De har egen utbildad kokerska men maten är ju baserad på Livsmedelsverkets kostrekommendationer! Ska jag vara tvungen att ha mina barn hemma för att de ska få bra mat eller finns det förskolor som specialiserar sig på riktig bra mat?
Men, det finns sannolikt fler problem orsakade av att äta frön ifrån gräsriket - Kan det vara så att människan inte är optimerad av evolutionen till detta?
Celiaki kanske bara är toppen av ett isberg?
Kanske den största vinsten av LCHF är att man utesluter gluten?
Hur många härinne har inte sluppit andra åkommor efter att de slutat äta spannmål? Hm?
Själv har jag upplevt hur hår, hud och naglar plötsligt blivit friska. Mina papperstunna naglar kan kan jag numera bara fila ned med FOTFIL, den grova sidan. Förr kunde jag riva av dem, som papper. Mitt hår har varit torrt hela mitt liv. Provade allt från oljeinpackningar till mineraltillskott. Var jag än gick behövde jag ta med mig feta hudkrämer för huden var så ömtålig att den kunde spricka efter en vanlig handtvätt.
Inget hjälpte förrän jag slutade med vetet.
Min oroliga mage som framställde pinsamt stora mängder gas och som kapsejsade så fort jag blev stressad, åt nötkött, vissa sorters stark mat, alkohol.. Som genom ett trollslag tål den numera allt och inte fiser jag några muskedunder längre. Allt utom vete, alltså. Äter jag vete går det åt pipsvängen fort som ögat.
Min ledvärk försvann också. Den kommer tillbaks som ett brev på posten om jag äter aldrig så lite vete.
Jag misstänker dessutom att mina envist låga blodvärden som jag dragits med sen barnsben och har försökt få upp med hjälp av kött, leverpastej och otäcka järntillskott har varit kopplade till det här. De ligger numera perfekt och jag har äntligen kunnat uppfylla min dröm om att bli blodgivare! Fast jag inte äter mer kött än innan, bara pastej när jag är sugen och inte har så mycket som petat på järntillskott på flera år. (Jodå, jag blöder fortfarande som en stucken gris var 4:e vecka)
Eftersom forskning ännu inte föreligger utan bara en massa "anekdoter" från "självdiagnosticerade hypokondriker" finns det inte.
Själv är jag hellre innbillningskänslig mot vete och frisk än realistiskt mumsande på nyttigt fullkorn och ständigt smådålig. ;-)
Seriöst? Prevalensen för celiaki är omkring 1-2 procent. Det är där som siffran hade hamnat om de inte bara inkluderat barn med genetiska anlag för sjukdomen.
Siffrorna är snarare 25-30 %. Sen finns det flera genetiska anlag som höjer risken men det är en som verkligen sticker ut och som omkring 95 procent av alla med celiaki har. Dess prevalens ligger lägre än 25-30 procent.
Snacka om att läsa in saker som jag inte sagt :) Jag har inte ens nämnt något om den frågan mer än att Jessicas argument emot var löjligt :)
Men Fassano själv uttrycker det ganska bra. De flesta av oss tål det utan problem. Några gör det inte :
http://www.foodnavigator-usa.com/R-D/The-lowdown-on-celiac-disease-gl...
Så mina repliker är varken för eller emot. Jag har bara påpekat precis det du kan läsa i mina kommentarer. Det ditt huvud på egen hand hittar på att göra sagt/gör kan jag tyvärr inte stå till svars för.
Kanske är det ändå lite bättre en att snabbintroducera allt vid 6 månader.
Jag tycker nog att amma länge och vänta med gluten till runt 1 år verkar bäst :)
Jag vill inte polarisera i onödan mellan dessa båda hjältar – båda gör ett jättejobb för folkhälsan. Båda är rörande överens om att det inte är bra att äta så mycket raffinerat socker och mjöl som vi gör i dagens samhälle.
Enligt David Perlmutters bok "Grain Brain" och framförallt David Willimas "Wheat Belly" innehåller gluten idag många helt nya proteiner med oprövade effekter, proteiner som "adderats" genom hybridiseringen till det moderna högavkastande vetet som belv färdigt i slutet av 1980-talet. Ett problem som blev känt för sent, eller ett problem man blundade för eftersom helt nya jättemarknader öppnades med den enormt höjda avkastningen.
Problemet - som jag ser det - är att de internationella jättelivsmedelsbolagens målsättningar numera tillåts bestämma för mycket av våra kostråd (alla?) , genom framförallt ILSI och dess nyfunna (ny-inlobbade) starka inflytande genomi EU som därigenom styr lokala livsmedelsverk, som i stort sett genom EU tydligen blivit reducerade till KostrådsFörmedlare i alla EU länder, inklusive vårt lilla SLV. (SKF är upptaget, annars inte så tokigt)
Har Normännen klarar sig helt från det här eller ?
Problemen här börjar senare,då det även här kommer fler och fler färdiga matprodukter som givetvis går snabbare att tillaga. Det ges heller ingen mat i grekiska skolor,så det medskickas alltför ofta croissanter samt ostpajer i matlådorna...
Kan vara kul att veta:-)
Nu som vuxen har jag tagit bort gluten men att komma på jobbet och säga att man ska ha glutenfritt gör ju att man blir istoppad massa annan skit i stället.
Livsmedelsverket har råd till befolkningen som är helt uppåt väggarna. Vad skönt att folk kan tänka själva!
1. I kommentaren till studie 1 beskrivs ju till och med "trenden" som icke-signifikant. Icke-signifikant är samma sak som obetydlig, dvs. den betyder ingenting. Skillnaden är för liten för att ge något säkert underlag alls. Resultat som inte säger någonting borde inte användas som argument för att övertyga mindre insatta personer om att de faktiskt spelar roll.
2. I kommentaren om studie 2 presenteras bara delar av resultatet vilket ger en skev bild av undersökningen. Vid 2 år fanns det en signifikant skillnad mellan barn som fick gluten vid 6 mån och de som fick gluten först vid 12 mån. När barnen är 5 år är dock skillnaden försvunnen. Tidpunkten för glutenintroduktionen påverkade alltså enbart hur tidigt man utvecklade celiaki, inte huruvida man utvecklade celiaki över huvud taget. Tvärt emot vad som hävdas med "Råd om att vänta med gluten åtminstone till 12 månaders ålder mer än halverade alltså risken att få glutenintolerans!", vilket är ett fult sätt att välja ut resultat som gynnar ens egna åsikter. Har man inte tänkt att utesluta gluten hela livet, eller absolut inte vill utveckla sin glutenallergi innan 5 års ålder om man nu råkar drabbas, så spelar det ju ingen roll alls när man introducerar det!
Bra och "säkra studier" behöver inte förskönas för att visa på resultaten.
I den andra studien så var det ju i slutändan inte heller någon skillnad då båda grupperna utvecklade intolerans i 16% av fallen.
Slutsatsen jag tycker man verkar kunna dra är att det är väldigt svårt att diagnosticera. Det är bra att sprida kunskap från nya studier etc, men gör det korrekt utan att övertolka och överdriva resultaten.
Att skillnaden i glutenallergin på många års sikt när barnen äter lika mycket gluten blir mer liknande är ofrånkomligt. Att göra längre studier på glutenreducerad/eller glutenfri kost vore intressant.
Och vid sju månaders ålder var hon så utmärglad att hon såg ut som bilderna från svältande varn i Afrika. Vi åkte till Mölndals lasarett i omgångar som sa att det var magsjuka och att vi skulle ge henne morotsjuice att dricka och när magen blev bättre skulle vi fylla på med välling. Självklart blev hon ju sämre så fort hon började få välling i gen. Nu var hon så mager att vi var rädda att skada henne då vi bytte blöjor. Hon orkade defenitivt i stå och kunde inte sitta upprätt själv. Vi sökte hjälp på barnmedicin i hemorten också. Men igen visste var det var för fel. Vår dotter höll på att dö för oss och ingen visste var det var för fel. Till slut eftersom jag också varit i kontakt med BVC och min äldre dotter skulle dit för vaccinering frågade den läkaren om jag hade några frågor. Jag frågade om han kunde säga vad det var för fel på den dotter som jag var i famnen. Den syster som arbetade på BVC hade talat med honom om min dotter. Han tittade på henne "nöp" henne i huden och sa hon har celiaki glutenintolerans. Vi fick en snabb remiss till sjukhuset för biopsi. Fanns inte ett tarmludd kvar.
Efter att ha uteslutit gluten i kosten blev hon starkare friskare piggare orkade sitta stå och började gå.
Hon fick ett nytt liv.
Efter några år skulle hon konfronteras med gluten igen för att säkerställa att hon verkligen var intolerant mot gluten. Jag tyckte detta var hemskt med tanke på hur sjuk hon varit som bäbis. Kommer inte ihåg hur länge hon åt mat med gluten, men hon blev inte sjuk och jag var glad och trodde hon var frisk. En ny tarmbiobsi gjordes. Och svaret? Nästan inget tarmludd kvar alls. Enligt läkarna mycket känslig för gluten.
Vid en provtagning av mig framkom det att jag har antikroppar mot gluten vilket gjort att jag avstår från detta i kosten. Då jag alltid haft problem med min mage. Vi har också andra autonoma sjukdomar som fläckvis hår avfall. Mjukdels reumatism eksem etc. De som inte har glutenintolerans har ibs.
Vi mår bättre då vi inte äter gluten.
En del tror att man "bara" blir lite förstoppad av att äta gluten. Att ha lite magknip. Att fuska lite inte gör något. Men har man en autonom sjukdom så är det ju som att slå undan benen på kroppen om den ska behöva kämpa med allt vad det innebär om man utsätter den för gluten också.
Gluten är inte något som är livsviktigt.
Mår man bättre av att avstå så gör det.
Vill man äta gör det.
Men nonchalera inte den forskning och de rön som visar hur man antingen kan slippa drabbas. Eller att skjuta upp insjuknandet till senare i livet.
> However, their main findings do agree. First, the timing of introduction of gluten in high-risk children does not appear to influence the development of celiac disease in childhood. Second, there is no evidence that the duration of breast-feeding or the maintenance of breast-feeding when gluten is introduced influences the risk of celiac disease later in life. Finally, the only identified risk factor for celiac disease later in life is the HLA genotype.
Citat från "The Missing Environmental Factor in Celiac Disease"
"– Gluten är ett protein, det binder vätska. Ju mer gluten, desto saftigare och fluffigare bröd, förklarar Olof Wikström, ägare av Haga Bröd." Från:
http://www.folkbladet.nu/358684/extra-gluten-vanligt-i-brod
Se också:
http://tidningenhembakat.se/artiklar/vad-ar-gluten-och-vilken-nytta-g...