Metabola effekter av strikt LCHF för personer med och utan typ 2-diabetes

keto_food

En ny metaanalys visar både goda och till synes inte så goda nyheter gällande strikt LCHF.

Inom forskning är en metaanalys en statistisk procedur som sammanställer resultaten från flera befintliga vetenskapliga studier som behandlar samma fråga.

Denna metod användes i en ny studie där en samling av randomiserade kontrollerade studier granskades för att dra slutsatser om den metabola effekten av att äta ketogen kost. Analysen publicerades i Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI), en utgivare med fri tillgång till deras tidskrifter.

Författarna inledde med 251 studier men hade till slut enbart 14 randomiserade kontrollerade studier kvar som var kvalificerade nog för att ingå i deras analys. Åtta av dessa studier observerade personer med typ 2-diabetes och sex studier tittade på personer utan diabetesdiagnos. Studierna varade från fyra dagar upp till 12 månader.

Innan vi dyker in i resultaten av denna analys är det viktigt att notera att det både finns för- och nackdelar vid försök att dra slutsatser utifrån metaanalyser.

En fördel är det faktum att forskare faktiskt kan utföra en metaanalys av strikt LCHF och dess metabola effekt vilket betyder att det redan finns en hel del ackumulerad forskning inom ämnet.

Å andra sidan är dessa studier sällan – om någonsin – strukturerade med samma upplägg, tidsplan eller samma baspopulation. Detta kan i sin tur försvåra sammanställningen och tolkning av data.

I denna nya studie var detta heller inte ett undantag. I analysen avslöjas en betydande förbättring av blodsocker mätt med HbA1c samt insulinresistens mätt med ett blodprov som heter HOMA-IR för de med typ 2-diabetes.

Intressant nog förbättrades inte fasteblodsockret vilket främst återspeglar bristen med att använda fasteblodsocker som markör, snarare än att det ska ses som en kritik mot effekten av ketogen kost.

För personer utan diabetes anges det i analysen att de inte fann några signifikanta skillnader gällande dessa parametrar. Däremot listar de endast en studie för varje laboratoriska parameter, vilket jag tycker är konstigt. Detta är dock en av nackdelarna när man arbetar med en liten samling av studier där inkluderingskriterierna är stränga.

En slutsats som kan dras utifrån denna metaanalys är att patienterna med diabetes i genomsnitt tappade 7 kilo mer när de följde strikt LCHF i jämförelse med andra kostupplägg.

Slutligen visades det även att överviktiga patienter med typ 2-diabetes som åt strikt LCHF hade en större förbättring av triglycerider samt HDL, utan en signifikant förändring i LDL. För personer utan diabetes visade det däremot inga signifikanta förändringarna.

Studiens slutsats är att strikt LCHF både är effektiv för viktminskning och glykemisk kontroll för personer med typ 2-diabetes. Detta adderas till den ökande evidens som har gett upphov till att stora institutioner som American Diabetes Association officiellt stöder lågkolhydratkost.

Vilken effekt har då strikt LCHF på personer utan diabetes? Slutsatsen verkar vara att ketogen kost inte ger bättre effekt än andra jämförda kostupplägg. Men vid en närmare anblick kan vi se tydliga problem med denna slutsats.

Författarna inkluderade endast en studie för analys av HbA1c hos personer utan diabetes. I denna studie jämfördes strikt LCHF med fettsnål kost där medicin för viktminskning inkluderades vilket förtar den förbättrade aptitkontroll och viktminskning som LCHF bidrar till.

Samma sak gällde för insulinresistens där författarna återigen enbart inkluderade en studie. I denna studie observerade de barn och ungdomar där de jämförde ketogen kost med hypokalorisk kost (en kost som innehåller färre kalorier än vad man förbränner) som visade liknande förbättringar i båda grupperna.

Dessutom har studier, likt den av Hyde et. al. som visar att lågkolhydratkost, oberoende av viktminskning, ger större förbättring av metabolt syndrom och insulinresistens inte inkluderats.

Gällande den uteblivna förbättringen av lipider för personer utan diabetes, inkluderades samma två studier som just nämnts tillsammans med två andra som endast observerade kvinnor som samtidigt fick följa ett nytt intensivt träningsschema.

Kan vi då dra slutsatsen att strikt LCHF för personer utan diabetes inte är bättre än de jämförda kostuppläggen och mediciner? Jag anser att bristerna i de underliggande studierna här försvagar denna slutsats.

Vi kan också se på resultaten på ett annat sätt och notera att för personer som redan har diabetes kan enbart en liten förändring i kosten ha en mycket stor inverkan. Men för personer utan diabetes kan en större förändring vara nödvändig för att ge samma effekt.

Denna potentiella skillnad känner vi igen sedan tidigare. I vår guide hur lite kolhydrater innebär LCHF?, rekommenderar vi strikt LCHF till de som vill behandla eller reversera ett medicinskt tillstånd såsom typ 2-diabetes samt för de som vill gå ner mycket i vikt.

För andra personer är det kanske inte en jättestor skillnad mellan strikt LCHF och måttlig LCHF där det enda sättet att ta reda på detta är genom att testa dem båda!

Näringsvetenskap är sällan enkelt. På Diet Doctor försöker vi hjälpa dig till en större förståelse för hur allt hänger ihop. Förhoppningsvis kan ett förtydligande av resultatet från denna studieöversikt, underlätta på din egen resa mot en bättre och hälsosammare kost.

Tack för att du läser,
Dr Bret Scher

Tidigare

Kan periodisk fasta vara en effektiv metod för kvinnor över 60?

Mättat fett eller socker – vad orsakar fettlever?

Mättat fett blir allt mer accepterat


Vill du ha en gratis provmånad?

Fantastiska recept, veckomenyer, videokurser, hälsoguider och goda råd om viktminskning.


Mer om periodisk fasta