Fett dödar, enligt Torwald Åberg
Den som följt fettdebatten sista åren har säkert hört talas om näringsfysiologen Torwald Åberg. Han propagerar flitigt i media för extremt fettsnål kost, så snål att folk måste låsas in för att stå ut.
Nyligen varnade han för fett i ett helt tidningsuppslag. Åberg har en hel del gemensamt med en viss bantningsprofessor. Som en absolut tro på gamla teorier, som motbevisats av moderna studier.
Fettskrämd
Nya Lidköpings-tidningen hade i måndags ett helt uppslag med rubriken ”Kostrådgivare varnar för fettdiet”, där Åberg intervjuades.
Ur artikeln:
– Ökat intag av fett är en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar på lång sikt. Och när man kommit dit kan man inte backa, säger Torwald Åberg.
– Det finns mycket framstående forskare på området som är helt överens. Den samlade bild man har är att de bedömningar som gjorts de senaste decennierna stämmer, säger Torwald Åberg. Och den bilden […] är att man ska äta fettsnålt för att hålla sig i form.
…Kolhydrater för med sig 40 procent mer syre till musklerna än motsvarande kalorimängd fett gör. Det ger muskelcellerna bättre uthållighet hos en person som utövar idrott, men även hos andra. Dessutom går hjärnan och nervcellerna bara på kolhydrater.
…Det som händer när man äter mycket fett i stället för kolhydrater är att kroppen går in i ketos. Hjärnan som normalt hämtar sin näring ur kolhydrater behöver någon annan näring. Det får den av levern som börjar producera något som kallas ketoner. Dessa ersätter kolhydraterna som näring för hjärnan. Ketonerna är inte bara näring för hjärnan utan dämpar även aptiten. Levern producerar ketoner genom att bryta ner protein, det vill säga muskler, förklarar Torwald Åberg. Enligt LCHF-förespråkarna är det fett som bryts ner. Vilket som än stämmer så går man ner i vikt.
– Problemet är det myckna fettet i LCHF-kosten som förändrar kärlen så man blir åderförkalkad. Det vet man mycket om, säger Torwald Åberg.
Analys
Resonemanget har mer hål än i en schweizerost.
Först sägs hjärnan bara gå på kolhydrater. Sen erkänns att den även kan drivas av ketoner. Ketoner kommer enligt Åberg från nedbrytning av muskler, protein. Verkligen?
Resten av världen vet att ketoner bildas av fett. Ketonbildning på lågkolhydratkost ger alltså ökad fettförbränning, utan muskelnedbrytning.
Teorin att ”fett ger åderförkalkning” trodde man sig veta mycket om på 80-talet. Bevis fanns aldrig, och moderna studier har tydligt visat att fett är ofarligt.
Fetsnål mat så tråkig att folk måste låsas in
I artikeln rekommenderar Åberg följande fettsnåla meny för viktnedgång:
- Frukost: Bröd, smältost med 4% fett. Apelsinjuice.
- Lunch: Sallad (med lite lättdressing om man vill). Chili con carne med bönor och 10% köttfärs. Apelsinjuice.
- Middag: Potatis, kokt torsk, mager dillsås på lättmjölk och maizena. En lättöl till maten ”är godkänt”.
Låter det trist i längden att inte få äta fett som ger maten smak? Det är ett problem, som Åberg känner till.
Enligt Åberg bör diabetiker äta extremt fettsnålt (högst 20 e%) och mycket blodsockerhöjande kolhydrater. Det fungerar bra menar han. Men i ett svagt ögonblick har han erkänt problemet. Man behöver i praktiken låsa in dem:
…Ett fettintag under 20 e%, vilket är svårt att genomföra utan sträng övervakning leder till minskad insulinresistens och minskad risk för diabetes 2. (Kommentar i Läkartidningen av Åberg)
Misslyckandet i verkligheten
Problemet visar sig tydligt i den största studien på området – WHI. Till en kostnad av runt 5 miljarder kronor försökte man med gott om utbildning och motivationsträffar få 20 000 kvinnor att minska sitt fettintag rejält.
De kom till 24,3 e% första året, efter sex år var de uppe på 28,8 e% igen. Detta enligt vad de själva rapporterade, så de verkliga siffrorna kan ha varit ännu högre.
Folk står helt enkelt inte ut att äta så lite fett som 20 e%, inte ens om man lägger miljarder kronor på att övertyga dem.
Ironin blir ännu större av att allt slitet var förgäves. De 20 000 kvinnorna i WHI som kämpade med fettsnål mat i åtta år blev inte det minsta friskare än en jämförelsegrupp som fick råd att äta som vanligt.
Teori och praktik
Extremt fettsnål mat kan låta klokt vid skrivbordet, när man räknar kalorier och gram.
Men teorin överlevde inte kontakten med verkligheten. Då fick vi epidemier av fetma och diabetes, osmakliga lightprodukter fyllda av tillsatser – samt begreppen jojobantning och gastric bypass.
Tyvärr avfärdas vetenskapliga teorier sällan genom att förespråkarna erkänner sig överbevisade. Teorier lever ofta kvar tills förespråkarna pensioneras, och en ny generation tar över.
Mer
Alla koststudier: Mättat fett ofarligt för hjärtat
101 kommentarer
Ska se om någon klok människa reagerat till imorgon, annars får jag väl skriva något själv.
Hade gått under utan det goda smöret som här i huset förtärs kilovis.
Fett är fett bra.
Usch fy och blä för fettsnålt och annat light-aktigt.
Tom mina svärisar har bytt ut alla lätt cf och margarin till vettigare och mer naturliga val. Min svärmor darrar på rösten när hon säger vad mycket godare maten är numera när hon vågar använda grädde och smör i den!
Vi kör med Kilospaket smör och enliters grädde. Mot tidigare år här i Alanya, då jag köpte 250grams smör 0ch 2 deciliters grädde. Men så mår vi så mycket bättre nu, sen vi slutat med bröd och annan mjölmat.
Visst är det kul när våra närmaste börjar förstå hur bra det är med naturliga fetter istället för alla hemska lightprodukter. Det finns hopp för en bättre hälsa.
"Mättad fett har dessutom visat vara den typ av fett som orsakar störst insulinutsöndring direkt efter måltiden, sidan 17
nämnde han att "hälsosamma, långsamma" kolhydrater ger väldigt mycket mer insulin än så? :)
(sidan 36)
"Fettkvaliten är också viktigt eftersom både transfett och mättad fett sänker insulinkänsligheten"
Hej Lund, roligt att du funderar på att gå på föreläsningen! (och kanske skriva om det här efteråt?)
Publiken består säkert ffa anhöriga till demens- alzheimer- parkinson- stroke- och diabetespatienter. Och har frågor om hur kosten, och vilken kost, som kan förbättra patienternas sjukdom.
CEA kommer att förespråka HCLF- kost utifrån det faktum att hjärnan endast kan utnyttja socker som energisubstrat.
Intressant, tycker jag, att fråga henne vad hon anser om det forskningsresultat från Lundaforskare som kom i år (och som tagits upp här men som jag glömt var och exakt när) och som visade att diabetes pat. får lägre långtidsblodsocker av LCHF kost. Och i förlängningen då minskad risk för metabolt syndrom.
Också intressant höra hennes åsikt om varför hon anser, för det gör hon, att kolesterolnivån ska sänkas kraftigt, under normalnivån, hos ovanstående patienter. Hon svarar säkert att mättat fett utgör, med plackbildning, största risken för kärl sjukdomar. Men vilka studier visar på det?
Och v ad anser hon om de läkare som nyligen förkastat den läkemedelsmetoden (tror det var i läkartidningen i år) att per automatik sänka den normalnivå av kolesterol som kroppen själv producerar?
Finns många fler och säkert bättre frågor och många här som är riktigt duktiga och insatta i LCHF och som kanske kan ge Lund lite "kött på benen" inför ev. föreläsning?!
Hälsningar/Stina
Trodde tyvärr på den här rappakaljan själv, men känner att jag orkar mycket mer och längre på gymmet nu och inte blir jag vrål hungrig efteråt utan hungern kommer mer krypande nu, för att inte tala om hur snabbt jag återhämtar mig. En gammal knäskada från gymmet (tunga vikter) är som bortblåst och inget har jag förändrat förutom maten. Magrutorna blir bara mer synliga och så här stark har jag aldrig känt mig, starkare än min ungdom. Tillfälligheter? Tror inte det..
Nu vet jag inte vad man kan kalla min kost, det jag inte äter är alla typer av raffinerade kolhydrater, mjölkprodukter, smör, margarin, sädesprodukter, transfetter, inga bakverk, socker, godis, läskedrycker, sötningsmedel.
Det jag äter: Mycket fisk (helst feta), fågel, nötkött, griskött (ibland), väldigt mycket grönsaker, en frukt då och då och isåfall äpple eller päron som är närproducerat.
Allt ekologiskt såklart om det finns att tillgå.
Hej!
Jag började äta ganska stora mängder grädde för att hålla energinivån, och tror själv att det kan vara vara grunden. Mitt tot.kolesterol gick från 5 till 7,2 på 6 mån. Eftersom jag är diab typ1 så vet jag mina värden historiskt och de brukade ligga kring 4,5. Men jag har också högre HDL och lägre trigl. Nu äter jag inte lika mycket grädde men märker att jag behöver mer insulin trots det. Borde vara helt normalt att det är så för annars skulle vikten fortsätta ner till noll. de flesta vittnar ju om en sänkning av vikten första halvåret men att det stannar av sedan. Det är kroppens fenomenala sätt att hålla normalvikt. Vad gäller kolesterolet så pratas det ju en del om att ldl-partiklar binder till makrofager i blodkärlen efter att en inflammation uppstått. Kosten verkar ju ta bort alla typer av inflammation (tandkött mm) så det kanske inte är så farligt med höga ldl-värden. Någon kunnig på forumet kanske kan rätta mej vad gäller makrofager-ldl-inflammation. Det känns som jag blandar fakta på hörsägen med egen tro.
Har du kollat en Apo-kvot? Högre LDL samtidigt som du har fått högre HDL och lägre TG låter som att du fått en mer gynnsam blodfettprofil.
Grädde innehåller lite kolhydrater, tror du att det kan ha påverkat ditt blodsocker månne?
Det låter som stenålderskost
Mikael J
Blodfettprofilen är nog lite gynnsammare.
Apo-kvot. Det kollar de ej på sjukhuset. Den kunskapen är inte spridd ännu. Grädde höjer blodsockret långsamt. Lchf-kosten gör så att blodsockret på mej hela tiden sakta höjs. Det är som att kroppen hela tiden förser sej själv med glukos. Tyvärr har jag ju inte egen insulinproduktion som bromsar i tid. Det intressanta är att blodsockervärderna sällan går högre än till 10-11 och att jag sällan har värden under 4. Med kolhydrater pendlade jag mellan 2-20 flera ggr. i veckan.
Om det är fett eller protein som höjer vet jag ej men jag tror att båda spelar roll. Kommer det i detta läget lite kolhydrater så behövs nästan inget för att höja sockret än mer. Det beror, tror jag att kroppen är effektiv att spjälka fett och proteiner. Det är nog därför man säger att insulinkänsligheten försämras. Jag tror som det står ovan att fler näringsämnen uttrycks som glukos i blodbanan.
Det är protein som höjer blodsockret, via glukoneogenes. 58% av proteinmängden görs om till glukos ("glukoida aminosyror"). Motsvarande värde för fett är 10%.
Hur högt proteinintag har du idag? Har du provat att sänka det?
(att kolhydrater ger ett tillfälligt högre blodsocker nu än tidigare är för att glukosupptaget i muskler minskar för att säkerställa leverans till hjärna och annat som behöver det mer. å andra sidan är mängden kolhydrat mindre, så HbA1c kommer ju att gå ned jämfört med att ha såna spikar hela tiden, som du upptäckt).
om 10% av fettet blir glukos var tar då övriga 90% vägen, jag blir ju inte fetare?
Jag räknar ej men ca 4 stekta ägg frukost. 150-200 g kött lunch och middag. 50g bladgrönsaker och ca 3dl turkisk yogurt. 100 g ost. lite creme fraiche och grädde med lite blåbär vissa dagar.Jordnötssmör ca 100 g, naturlig utan tillsatser(10g kolhydrater).
Det blir en del kolhydrater och protein där. Har du provat, bara för att se, hur det vore om du åt något i stil med 300-500g kött och 100-150g smör totalt på en dag?
inga ägg? har provat med ganska höga proteinintag när vi varit på all inclusive utomlands vilket resulterat i höga nattsocker.Det var inte så mycket smör där. Det kanske skall till mer smör och mindre protein. Jag blev inte tillfredställd av svaret ovan. Var tar det övriga 90% vägen? Jag är säker på att jag inte lagrar det för då skulle jag bli fetare. Vad händer med fettsyrorna?
Ja, högproteindiet kommer ge högt blodsocker just pga att protein till stor del görs om till glukos.
Ägg funkar väl också, jag försökte bara räkna om proteinintaget (~1-1,5g/kg) till en enhet som jag bättre känner till. Resten fett. Praktiskt exempel: 2500 kcal uppdelat på 100g protein (= 500g kött) och 240g fett (t.ex. 100g från köttet vid 20% fetthalt och 140g från annat håll).
Jag fick en länk till en blogg för ett tag sedan. Det är en amerikansk tjej som har diabetes typ-1. Hon kör helt utan insulin sedan några månader tillbaka. Kanske kan vara intressant att läsa.
http://michellestype1diabetes.blogspot.com/2009/08/type-1-diabetes-an...
Tack för din länk. Tjejen i artikeln hade nydebuterad diabetes och då fungerar insulinproduktionen till viss del fortfarande. Jag har prövat rawfood, paleodiet,högkolhydrat-lowfett,högprotein- lowfett-lågkolhydrat,lågkalori.
Med diabetes typ1 gör man bäst i att pröva sej fram tills man hittar hem. Det gjorde jag på LCHF.
Jag har inga komplikationer eller biverkningar av sjukdomen idag sen jag började med kosten. I november 2008 var läget annorlunda trots att jag tränade regelbundet sen 15 år tillbaka, åt enligt rekommendation (med lite fusk på helgen),rök och alkoholfri.
Då var mitt immunförsvar så dåligt att jag var rädd till och med utomhus när någon hostade.Jag har fått så många problem med kroppen och humöret under åren med diabetes att det känns omöjligt komma ihåg alla episoder.
Nu har jag haft en förkylning sen jan 2009 efter att min familj ( fru och 2 barn) hostat 2 veckor innan jag också vek ner mej. I övrigt har dessa månader med LCHF gett mej livet tilllbaka med fullt hopp inför framtiden.
Att slippa ständiga blodsockersvängningar är något jag kunnat offra en kroppsdel för innan.
Nu käkar jag kungligt och slipper offra något för denna stabilitet. Det vore dock intressant att veta om någon på forumet har ådragit sej hjärt- och kärlskador eller har något som visar på motsatsen dvs. bättre kärlfunktion. Det börjar bli lite jobbigt med alla professorer som uttalar att mättat fett är farligt utan att visa några exempel tagna i verkligen.
Jag är väldigt nyfiken på det svar Du kan ge när det gäller att INTE inta LCHF-Metoden!!!
Min fråga: Varför anser Du att man Inte ska äta fett? Kroppen behöver också fett.
Potatis, pasta, ris (bara som några ex) är blodsockerhöjande. Detta kan ju inte vara bra för diabetiker? Varför ska man då äta dessa produkter och det har ju faktiskt Inte bevisats motsatsen till att LCHF är fel. Verkar som fett tillsammans med kolhydrater gör att vi blir både sjuka och feta. Själv känner jag mig både betydligt piggare och längre mätt av LCHF. Tilläggas ska också att jag lider av reumatiska besvär och yrsel sedan 1992, men märker tydligt att det blir positiva förändringar med den kosten. Jag har även känningar av diabetes och jag får betydligt mindre sockerkänningar när jag äter LCHF. Men jag kan även berätta att jag mår långt ifrån bra vid kolhydratkosten och oftare blodsockerkänningar samt svettningar av den kosten.
Till sist, Varför mår då Jag mycket bättre med LCHF om den är så förkastlig?
Tack på förhand
MVH Elisabeth
Precis. Vem vill må bra, känna sig frisk och ha gott om energi till sina projekt?
Tacka vet jag mat som gör en hungrig och trött med värkande leder. Det är karaktärsdanande.
(ironi)
Läs vad jag skriver. Jag påpekade bara det felaktiga i logiken. Jag kan ta ett exempel eftersom det verkar lite för komplicerat.
"Till sist, Varför mår jag mycket bättre när jag röker om det är så förkastligt?"
Det är väl ändå en bra indikation?? Då det uppenbarligen inte finns vetenskapliga belägg för att det är skadligt så måste man väl kunna lita till känslan?
Att man mår sämre av något betyder inte nödvändigtvis att det är dåligt för en.
När jag stoppade i mig en massa kolhydrater mådde jag betydligt sämre än nu. Skönt att veta i efterhand att det inte var dåligt för mig.
Sen behöver ju, om man ska vara riktigt petig, inget av detta *heller* betyda att man verkligen har blivit hälsosammare. Blodtrycket går ju ner på folk som drabbas av stor blödning eller chock. Vissa blodfettsvärden kan tydligen gå ner strax efter att man drabbats av hjärtinfarkt. Om man prompt ska täcka in samtliga möjligheter kan det kanske till och med hända att diskussionen urartar och blir meningslös?
Janne#80
Absolut. Man kan må jäkligt dåligt av vissa substanser t.ex avgiftande kurer är ingen lek....men är väldigt vitaliserande efteråt.....
Vänligen
L
Ja, du kan tillfälligt må sämre av att göra något som i långa loppet är bra för kroppen, Många självdestruktiva vanor gör att man tillfälligt mår bättre eftersom stress i alla dess former ökar frisättningen av endorfiner. Denna ökade frisättning kan svårligen vara för evigt och då går du in i väggen eller landar med en depression när förråden av neurotransmittorer börjar sina. När man sen ger upp dessa vanor mår man som regel uselt till en början, dels eftersom frisläppningen av lyckosubstanser sjunker drastiskt till under normalnivån till förmån för återproduktion, dels eftersom långvarigt missbruk av kroppsegna lyckosubstanser har gjort mottagarcellerna resistenta så att de till en början reagerar ännu mindre på den lägre dosen.
Därmed inte sagt att intag av socker och raffinerad skräpmat inte är dåligt både för välmåendet och den långsiktiga hälsan, men det var väl inte det det handlade om.
"Är logik verkligen så svårt?"
Ska man alltid utgå från logiken så hamnar man förr eller senare i en valsituation mellan två logiska val.
Det är väl inte något "rus" vissa fått av att äta LCHF, utan verkliga förbättringar av hälsan. Att jämföra det med "välmående" som nikotin och alkohol ger känns inte korrekt.
Rökt. Gott för stunden men hostade som en gammal bil som inte vill starta när jag sov.
Supit. Gott för stunden men ack vad dåligt man sov och mådde piss.
Intagit mycket kolhydrater. Gott men värkande leder och depressioner i olika nivåer.
Nu med lågt intag av kolhydrater (och utan alla gifter). Allt ovanstående är ett minne blott.
Nu var inte detta fuzzy logic av uppenbara anledningar men vad är det för fel på fuzzy logic annars? Används i många fält med ganska bra resultat vad jag vet.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3818631.svd
Man känner sig frestad att ironisera över rubriken: Ska de nu sänka kvaliteten på universitets- och högskoleutbildningen ytterligare så att alla kan få en akademisk examen. Men så är det ju inte, och de skriver mycket riktigt att "Naturligtvis är det inte utbildningsnivån i sig som är en riskfaktor." Dock nämner de tre livsstilsfaktorer där det finns klara skillnader mellan socioekonomiska grupper, rökning, motion och konsumtion av frukt och grönt. Lågutbildade röker mer, motionerar mindre, och äter mindre frukt och grönt. Den faktor som ökar risken för hjärtkärlsjukdom mest är naturligtvis rökning. Lite förvånande är det att de inte nämner konsumtion av fett.
Att rökning är farligt finns det knappast något tvivel om (det är bara danskar som kan ifrågasätta det. Hörde en dansk läkare på teve för några år sedan säga angående risken för cancer, "det är icke särdeles farligt att ryge, det är bara en av tyve som får cancer."), men de andra faktorernas betydelse, motion och frukt och grönt, är ju ständigt ifrågasatta inom LCHF-rörelsen. Man får själv bedöma om det har något med utbildningsnivån att göra. Jag tror det inte. Men det finns en viss risk att LCHF-ideologin förknippas med en, vad ska man säga, en envis folklighet som tar till sin uppgift att ifrågasätta myndigheters påbud och bygga argument på anekdoter istället för vetenskap.
Rubrik: Låg utbildning fördubblar risken att dö i hjärt-kärlsjukdom
I texten: Naturligtvis är det inte utbildningsnivån i sig som är en riskfaktor.
Inget ovanligt såklart, men lite komiskt.
Förresten Doc, varför rapporterar du inte om vad som kom fram på föreläsningarna på Vetenskapsakademin för ett par veckor sedan? Jag vet att du har lagt ut länkar till videoinspelningar, men att lyssna på de torrbollarna är så ju trist att klockorna går baklänges. Något intressant, kontroversiellt eller nytt måste ju ha kommit fram.
det var inte så mycket nytt tyckte jag. Mycket ryggdunkande om det "farliga fettet" bland föreläsarna, med få undantag. Om jag inte förstått fel var det Bengt Vessby som arrangerat och bjudit in dem, och bland annat Livsmedelsverket som stödde det ekonomiska. Så jag tyckte inte det var så mycket spännande nytt att rapportera.
På tal om "torrbollar" så håller jag delvis med. Majoriteten var säkerligen bättre forskare än föreläsare om vi säger så. Undantag möjligen för Martijn Katan.