Fetare mjölk, smalare barn?
Fyra kilo mindre. En ny avhandling från Sahlgrenska visar att barn som dricker fet mjölk är så mycket smalare än barn som dricker lättmjölk.
Dessutom fann man något intressant om D-vitamin.
Fet nyhet
Dagens Medicin: Fetare mjölk gav inte feta barn
Aftonbladet: Fet mjölk håller barnen smala
Sahlgrenska: Barn som ofta dricker fet mjölk väger mindre
Avhandlingen baseras på redan publicerade studier. Så det där om vikten är repris på en tidigare nyhet. Men den är värt att upprepas.
Brist på D-vitamin extremt vanligt
I studierna fann man även att bland barn i Göteborg hade 62% brist på D-vitamin. Det beror främst på brist på stark sol (och utomhuslek) i Sverige. Ganska skrämmande eftersom D-vitamin påverkar uttrycket av hundratals gener i kroppens alla celler. Då vill man naturligtvis att inte minst växande barn skall ha tillräckligt.
Andra studier visar att brist på D-vitamin kan tänkas öka risken för (bland mycket annat) autismutveckling, depressioner och ungdomsdiabetes.
Tillskott under vinterhalvåret till barn kostar ca 0,50:- per dag (1000 E). Någon känd risk med det finns i princip inte.
Snacka om billig hälsoförsäkring.
Både jag och dottern dricker gammaldags mjölk plus att vi under vinterhalvåret käkar D3-vitamin. (4000IE för mig och 2000IE för henne).
Låter som en rimlig teori tycker jag också. Lustigt med referensen till att barnens kostvanor grundläggs tidigt, ungefär som att dem väljer själva.
Undrar hur mycket mjölk barn drar i sig nuförtiden förresten. Folk verkar tro att ko-mjölk är nästan livsnödvändigt.
Jag tror dock precis som de i undersökningen spekulerade i, att det kan vara andra delar i kosten utöver standardmjölk som avgör. Antagligen kombinerar de fet mjölk med Becels lättmargarin (dessutom späder de nog ut margarinet med lika stor del vatten pga extremare skräck för mättat fett än de som dricker lättmjölk). ;)
Eller så måste man göra en studie NÄR våra barn började vara inne mer och inte fick tillräckligt med solsken och NÄR man började vaccinera barn och NÄR såg man ökningen? Och när ska barnen i vårt moderna samhälle, ha börjat lida brist på solljus i denna omfattning? Kan det i så fall relateras till när autismen öakde märkbart?
Hänger utvecklingen ihop? Eller kan det vara så att läkemedelsföretagen helt enkelt lade till lite kvicksilver och annat skräp i sprutan....
:)
Allt fler dietister ifrågasätter nu smalmatens fördelar och rekommenderar smör och mjölk, vilket innan var som att svära i kyrkan. I Skånska dagbladet 10 feb. 2004 fanns 2 positive artiklar om mjölk.
1 Mjölkdrickande barn hälsosammare. Ett amerikanskt team har studerat 52 barn i 8 år. Från 2 månader till 8 års ålder. De som drack mjölk och åt mjölkprodukter hade minst kroppsfett. Mjölkprodukterna bidrog till högt kalciumintag och detta innebar de åt mer varierad kost och intog mindre godis och läsk.
2 Ät fett när du blir gammal. Tommy Cederholm, överläkare vid geriatriska kliniken vid Huddinge Akademisjukhus säger: Ändra på matvanorna! Hälften av patienterna inom åldringsvården är undernärde. Öka på fettintaget med feta fiskar och oljor, men även med mättat fett, exempelvis mejerifetter. Undersökningar och omfattande studier här och internationellt visar att det inte finns några risker med större fettintag vid hög ålder utan tvärtom att det är bra.
Hela texten: http://wholehealthsource.blogspot.com/2009/09/palmitic-acid-and-insul...
Om man inte orkar läsa hela texten så klipper jag ut den viktiga delen:
The largest slab of back fat which I have seen taken from a Caribou (ganska lika de svenska renarna fast lite mer massiva, för den som undrar) on the Arctic coast was from a bull killed near Langton Bay early in September, the fat weighing 39 pounds. A large bull killed by Mr. Stefansson on Dease River in October had back fat 72 mm. in thickness (2 7/8 inches). Comparing the thickness of this with the Langton Bay specimen, the back fat of the Dease River bull must have weighed at least 50 pounds.
As the food is digested, Nanook's insulin rises to allow amino acids from the protein to be absorbed into his tissues from his bloodstream. But wait, insulin also tells tissues to absorb glucose, and the meal contained virtually no carbohydrate. Nanook is in danger of hypoglycemia. Fortunately, his brain detects the palmitic acid from the meal and signals his tissues to become resistant to the glucose-transporting effect of insulin. This may also cause his liver to produce some glucose to make up for the modest amount that gets removed from his bloodstream during the insulin spike. His blood glucose remains stable.
The next week, the herd of caribou has moved on and there's no prey in Nanook's territory. He has to live on his own body fat for two days while he hunts. Fortunately, human body fat is about 20% palmitic acid. As fat is released into his bloodstream, the brain detects the palmitic acid and reduces peripheral insulin sensitivity. This helps Nanook's body conserve glucose and use his own body fat as fuel instead.
Over a wide range of fat, carbohydrate and calorie intakes, this system works to maintain stable blood glucose. These three scenarios all illustrate why palmitic acid would be helpful by causing temporary insulin resistance in situations where blood glucose needs to be conserved.
Själv äter jag en hel del rafinerat socker till måltiderna faktiskt, men har mkt stabilt blodsocker mååånga timmar. Kanske beror det på samtidigt extremt intag av smör, att det utjämnar kurvan för mig!?
Dom verkar vara något nytt på spåret... eller borde hon kanske tänka att det pekar i samma banor som tidigare observationer.
Om ribbenstek med knaprig svål, s 4:
"Och man ska inte vara rädd för fettet, det bär smak. Så låt svålen sitta kvar och skär bort den på tallriken om du trots allt inte vill äta den, tipsar Tareq."
Om högrevsgryta, s 13:
"Välj gärna en bit högrev med gott om insprängt fett, så blir resultatet om möjligt
ännu mörare."
Inga direkta nyheter för folk som läser kostdoktorn eller är det minsta intresserade av matlagning, men helt klart en ändring av tonen i tidningen tycker jag. Jag tycker mig ha märkt denna utveckling sen en tid tillbaka. Och inte en enda lättcremefraiche så långt ögat nådde.
Ingen är helt perfekt dock. Det steks fortfarande i rapsolja i vissa recept, används matlagningsgrädde i soppor och jag hittade till och med frasen "smör eller margarin" på ett ställe.
Jag kunde inte hålla käften när lättmjölk, lättmargarin, lätt, lätt och mera lätt maldes på bland kostcheferna. I alla fall de kvinnliga, inte männen faktiskt. Där var god och vällagad mat utan massa tillsatser mer prioriterat än damernas lättmat.
Jag köpte inte resonemanget att "Om vi inte upphandlar lättost, lättmjölk och Lätt&Lagom till billigt pris blir barnen feta!" och det hade varit bra att debattera med en sådan här studie i ryggen.
Även om det handlar om kausala samband i både denna studie och den om bönderna som också publicerades nyligen så känns det som att trenden att "våga" konsumera mättat fett även bland hälsomedvetna nu mer och mer leder till att man inte ser några faror i studierna. Tidigare har ju hälsomedvetna i större grad undvikit mättat fett och således har de ohälsosamma människorna i studierna haft ett högre vilket gett ett samband. Ett som inte känns särskilt trovärdigt dock. Börjar man nu se det motsatta, dvs samma "intetsägande" samband tar det ju udden av teorin att det skulle vara FARLIGT i alla fall.
Prof Birgitta Strandvik Sahlgrenskan har tidigare redovisat liknande studier som givetsvis noterats och sedan lagts åt sidan. Bra med fler studier med istort samma innehåll och extra bra nu när SLV inte kan visa på studier som säger att Myten om det farliga mättade fettet stämmer! Vågskålen med studier med fördel för mättat fett väger nog över mer och mer.... eller :wink:
Fiorentina (nr 17)
Det där måste väl då bero på att vi är individuellt olika. Upptaget oss emellan skiljer sig och nog även förbrukningen.
Jo jag vet. Jag nämnde hennes forskning under mötet. :)
Jag har även postat en del av hennes studier här på denna blogg i någon tråd (minns inte vilken). Men där har det oftast handlat om omega-3 och totalt fettintag. Inte lika mycket om mjölkfett.
Det är läkaren Sara Holmberg på landstinget Kronoberg, som under 12 år studerat 1752 män. Hon har kartlagt männens matvanor o sedan kontrollerat hur många som drabbas av hjärtinfarkt. Hennes resultat har publicerats i vetenskapstidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health.
"det finns en etablerad hypotes om att ett högt fettintag, särskilt då mättade fetter ökar hjärtinfakt. Och Livsmedelsverkets kostrekommendationer följer den.Våra resultat motsäger hypotesen, säger Sara Holmberg"
Kan ju inte då låta bli att tillägga---------
Mättade fetter sägs höja kolesterolvärdet men dom som nu drabbas av hjärtinfarkter har inte höga kolsterolvärden enligt studier (enligt artikel av tre experter inom området!). Snarare är det väl obalans i insulinresistensen...... eller....
"obalans i insulinresistensen"?
Vill kontrollera om Trance var/är på bettet.
:wink:
"Va' di' hålle' på! Att di' icke förstå att kroppen di', di' må ha fett!"
vlt.se
ja jag hörde den artikeln uppläst av journalisten, lät riktigt bra tycker jag. Om den dyker upp på nätet är jag tacksam för tips om länken.
Journalisten gjorde en välförtjänt granskning av det här:
http://www.kostdoktorn.se/apoteket-lurar-feta-att-ata-godis
Underbar gammelfarmor! :-)
För övrigt såg jag en isande dokumentär om övervikt i USA där Los Angeles South besöktes, 30 procent av invånarna överviktiga, har inga jobb, äter på McDonalds och såg groteska ut.
McDonalds har som framtidsvision att ingen i USA ska ha mer än 4 minuter till närmaste McDonald - nu behöver inte hamburgare i sig vara anledningen till övervikten men de söta dryckerna och pommes friten MY GOD övervikten i USA är en sån pandemi att medellivslängden börjat sjunka. Tala om en sjuk nation. Det som är svårast att se är barnen som är groteska minimonster av övervikt, 13-åringarna ska vi inte tala om och det framgick tydligt att inga vet mer om hur deformerade de är än barnen och tonåringarna själva, arga och hjälplösa flyr in i tvspel och vill inte visa sig ute, slutar skolan etc etc
Kan man tömma ut pulverinnehållet från kapslarna i dryck?
Vilken dos rekommenderas till per 10 kg eller så?
Ska barn med mycket mörkt pigment ha högre dos under vintern än ljushyade barn?
Min son är 10 år, väger 35 kg, så doseringen i t.e.x AD-droppar lär väl inte räcka.
Fet skolmat=smala skolbarn och lärare. Mager skolmat = feta barn och lärare!
(har observerat att dagisfröknarna på våra barns dagis är ganska knubbiga, men så måste de ju äta med barnen också! Arbetsskada kanske?)
/Molly
jag föreslår Holistics pulverkapslar, de kan öppnas och pulvret blandas i vilken fet mat som helst.
Eller så kan man köpa D-droppar på apoteket, blir ungefär samma pris. 5 droppar ger 400 E så runt 12-13 droppar kan vara lagom dagligen. Men se upp för gamla AD-droppar (säljs ej längre) får då kan A-vit dosen bli för hög.
1000 E om dagen är lagom till barn, det räcker till mörkhyade också.
Jag är vuxen och tar D-droppar, tycker det är smidigt då jag inte gillar att svälja piller.
Intressant. Har mina barn på föräldrarkooperativ där vi bestämmer vad barnen ska äta= smör, bregott och fet mjölk (ekologisk). Våra fröknar (och barn) är normalviktiga =)
Du blandar ihop "gillar" med "äter mindre ofta".
Jag tror samma som du. Alltså inte att studien i sig visar att mättat fett är BÄTTRE (observera att jag inte utesluter det men anser inte att studien bevisar just det) men att denna typ av resultat som sagt återigen visar att hälsosam livsstil ger hälsa.
Och om då hälsosamma människot idag även inkluderar mättat fett i kosten samt att det visas i epidemiologisk forskning kanske man till slut är beredd att släppa på den ingrodda "sanningen".
De som serverar denna mjölk hemma, är de inte påverkade av reklam på samma sätt? Har de ett stressfritt liv? Inget tidspress mellan skola, aktiviteter osv? Faller inte för tjat och tryck från barn?
Gällande "traditionellt matmönster" bör du nog beakta att de flesta som har barn i yngre skolåldern idag är 70 eller 80talister vilka inte har samma måttstock som du när det gäller "traditionellt matmönster".
Mikael, visst är det så. Men i så fall tack vare minskat sötsug, inget annat.
Min mycket friska femåring dricker inte mjölk, men gillar smör i mat och på bröd.
Hon vägrar äta pommes frites men älskar pasta (med sås/smör) och tycker att kött ska helst intagas i form av köttbullar eller möjligen som blodig/blå oxfilé (lite dyrt tyvärr)
Nu är ju jag 80-talist iofs. Det jag menade var helt enkelt att de kanske lagar mer mat själva istället för att köpa skräpmat och halvfabrikat.
Bra ny info!
Det finns flera långa utläggningar på wholehealthsource-bloggen och liknande bloggar,
men det skulle vara intressant att veta hur mycket av K2 MK-4 man hittar i svenska livsmedel som gemene man har möjlighet att köpa året runt, som t ex KRAV-märkta ägg. Livsmedelsdatabaserna ger inget svar, de klumpar ihop alla K-vitaminer i ett värde, såväl de som bakterierna i tarmen fixar åt oss som de andra vi behöver få i oss via maten.
En intressant teori som förs fram på wholehealthsource är att brist på K2 MK-4 ger "crowded teeth" och andra deformationer i skallen och käken som t ex trånga bihålor, dvs problem som är mycket vanliga i västvärlden - tänk bara på alla som har tandställning någon gång under sin barndom eller som måste dra ut sina visdomständer för att de inte får plats. Mängden "öronbarn" har ju ökat under de senaste decennierna, kanske har det något att göra med brist på detta vitamin under fosterstadiet och spädbarnsår?
(min emfas, vad har mjölk med läsk och godis att göra?)
"Är det verkligen sant att svenska barn av idag rör sig alldeles för lite och mycket mindre än barn gjorde förr?"
"Nej, den väletablerade "sanningen" är i själva verket en myt. Det visar en studie av Michael Sjöströms forskargrupp vid Enheten för preventiv nutrition vid Centrum för nutrition och toxikologi, Novum."
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=30644&a=84953&cid=30820&...
Det beror ju bara på att man har tagit bort fettet och därigenom även D-vitaminer.
Mjölk produkter med normal fetthalt har ju fettet kvar och därför också D-vitaminerna och är därför en lika stor D-vitaminkälla.
Dessutom är dom tillsatta D-vitaminerna syntetiska och i feta mjölkprodukter är dom naturliga.
I debatten kan man lätt luras att tro att normalfeta mjölkprodukter saknar innehåll av D-vitamin.
Jag håller med dig rent principiellt men dock är det fel att påstå att nivån av vitamin D är densamma. Den är lite högre där den är tillsatt faktiskt och dessutom med en standardiserad mängd. Den naturliga halten varierar ju beroende på kons leverne (utfodring och vistelse i solljus) men den mängden man tillsätter är ju alltid densamma.
Och även D-vitamin från fettfri mjölk tillgodogör man sig om det dricks till måltid.