Den tragiska okunskapen om diabetesmat
i Diabeteskost 
Den mat diabetiker äter är helt avgörande för deras blodsocker. Det avgör om de får chansen att leva friska, eller om de riskerar bli amputerade och blinda.
Diabetiker utbildas ofta av dietister, som vanligen är direkt felutbildade i frågan. Eva Kullenberg, dietist och flitig kostdebattör, bjuder på många exempel på det.
Ur fråga på Kostdebatten 1/5:
Varför välja en tallrik med övervägande kolhydrater till en diabetiker, när de inte tål just dessa?
Eva Kullenberg svarar:
Först måste klargöras att det inte finns någon diagnos som heter ”kolhydratkänslig” eller ”kolhydratintolerant”.
Vid diabetes behöver energimängd och kolhydratmängd regleras, likaväl som fett och protein. Måltiderna ska vara jämna, både ur energisynpunkt och kolhydratmängd. Målsättningen är alltid ett så jämnt blodsocker som möjligt.
Om blodsockret blir för högt eller för lågt, kan det vara mängden mat som är för stor/för liten, men även andra faktorer påverkar blodsockret, som stress, infektioner, ålder och motion. Även alkohol påverkar, ren sprit sänker, öl och vin höjer.
Protein, fett och kolhydrater, tillsammans med vitaminer, mineraler och vatten räknas till de essentiella näringsämnena, alltså livsnödvändiga. Kolhydrater tillför energi, som omvandlas till blodsocker. Om vi inte har glukos i blodet, så dör vi.
Rekommendationerna säger att kolhydratdelen bör vara mellan 40-60% av energin vid diabetes. Den lägre andelen kolhydrater kan vara befogad t ex för barn och tonåringar som växer och behöver mycket energi. Fettmängden bör vara 25-35% och proteinet bör utgöra 10-20% av energin.
Kolhydraterna bör utgöras av bär, frukt, mjölk, fil/yoghurt, spannmål, potatis, grönsaker, rotfrukter, ärter, bönor och linser. Vitt socker ska i möjligaste mån undvikas.
Det är viktigt är att byta så kolhydratmängden blir lika i måltiderna. Här är det lätt att det blir fel! T ex är en mjuk skiva bröd = 2 knäcke = 1 slät, osötad bulle = 100 g potatis = 1 dl kokt ris = 2-3 dl kokt pasta. 2 dl mjölk = 1 frukt = 2 dl bär. Fruktsocker och mjölksocker höjer blodsockret snabbare än t ex bröd, potatis och grönsaker. Hur måltiden är sammansatt påverkar också blodsockerhöjningen.
Diabetes är en sjukdom som kräver stort ansvar från personen som har det. Att uppnå normalvikt är oerhört viktigt, om man är överviktig. Vi är alla individer och reagerar olika. Regelbundenhet är viktigt, både när det gäller mat, medicin och motion.
Kommentar
Första meningen är enbart semantik. Alla kolhydrater i kosten bryts ner till socker i magen, och höjer blodsockret. En diabetiker får lätt skyhögt blodsocker av för mycket kolhydrater. Kullenberg avfärdar det för att diagnosen heter ”diabetes” och inte ”kolhydratkänslig”. Ett spektakulärt exempel på ”huvudet i sanden-metoden”.
Målsättningen är självklart att få ett så normalt blodsocker som möjligt, inte bara ett ”jämnt”. Ett jämnt men högt blodsocker är direkt skadligt, och är vad en typ 2 diabetiker riskerar att få av stora mängder långsamma kolhydrater. Som fullkornsprodukter med mera.
Det finns tusen saker som påverkar blodsockret, som man kan skylla på. Men mängden kolhydrater i maten är vanligen den största faktorn. Stora mängder kolhydrater kan lätt göra blodsockret omöjligt att kontrollera ordentligt, även om man tar noggrann hänsyn till övriga faktorer.
Kolhydrater är inget essentiellt näringsämne. Det är ett rent fel. De små mängder kolhydrater kroppen behöver kan den själv bilda från protein och delar av fett. Jag känner många som vore döda sedan länge om Kullenbergs resonemang stämde. Istället mår de utmärkt.
Att äta 40-60% blodsockerhöjande kolhydrater är fullständigt ologiskt för en diabetiker, särskilt vid typ 2. De rekommendationerna har för övrigt evidensgrad C. Det vill säga det finns inte en enda bra studie som visar att det är bra för en diabetiker att äta så.
Åtminstone anser Kullenberg att diabetiker bör undvika vitt socker. Alltid något.
Okunskap – eller felkunskap?
Eva Kullenberg är ett bra exempel på hur oerhört lite dietister i allmänhet inser om kolhydraternas roll vid diabetes. De har blivit upplärda att ge kostråd som gör diabetiker sjukare. Tragiskt. Läkare kan i allmänhet ännu mindre om diabeteskost. I det här fallet är det en stor fördel. De har i min erfarenhet mycket lättare att lära om i frågan.
Att i längden följa råd om fettsnål och kolhydratrik mat har säkert skickat många typ 2 diabetiker till amputation, dialys eller bypassoperation. Eller till en förtida grav.
De som gör tvärtom däremot, och satsar på LCHF-kost – de brukar vara roliga att ha på återbesök. Inte bara har de i princip alltid fått mycket bättre blodsocker. De har också ofta blivit betydligt smalare och mår mycket bättre. Det gör det väl värt att ge kostråd om mindre kolhydrater.
Eva Kullenberg hade gillat det tror jag.
Mer
Diabetes. Inte. – Bästa svenska boken för diabetiker?
Hur man kan “bota” diabetes typ 2
Iatrogen diabetesepidemi? – Iatrogen betyder orsakad av sjukvården
Kalla Fakta #4 – Pinsamma kostråd till diabetiker
Här är en diabetiker som testat lågkolhydratkost: