Att ta OS-guld på lågkolhydratkost

Björn Ferry

Här är min intervju med Björn Ferry:

Först: grattis i efterskott till OS-guldet

Stort tack!

Du äter ju betydligt mindre kolhydrater än de flesta idrottsmän vet jag. Hur kommer det sig?

Det har väl varit en halvlång process. Det började nog med Jonas Coltings böcker, triathleten, han har ju skrivit en kokbok och också någon form av träningsbok, men det är ju ganska länge sedan. Förra året började brorsan äta mindre kolhydrater. Jag läste om tillsatserna i maten, Äkta Vara, och fick input om att välja vettiga råvaror. Sen läste jag Frank Nilssons ”Istället För Doping” och då blev det så att då trillade poletten ner, och jag bestämde mig för att prova, i början av juli förra året.

Det måste ju ha gått emot mycket som du tidigare lärt dig?

Jaja, precis tväremot. Syftet var i första hand att minska kroppsfett och samtidigt behålla muskelmassa, för att optimera kroppsammansättningen. Det handlade om att gå ner kanske 2 kilo fett, det var ett av målen. Vad man normalt gör är ju att plocka bort allt fett, äta mer sallad och hålla på och småsvälta sig lite grann.

Vad märkte du för effekt när du började?

Sötsuget var väl kvar någon vecka, men sen kom det en snabb effekt på kroppen. Någon månad senare gjorde jag ett nytt Dexatest, vi scannar kroppen och jaha vips var jag nere under 10% [kroppsfett], dessutom upp ett kilo muskler, jaha det var ju bra det, det var ju lätt, det var ju helt fantastiskt, men de gillade ju inte metoden jag använt. Sen gjorde jag en rullskidstävling och såg att det fungerade minst lika bra som tidigare, så jag vågade fortsätta.

Du märkte inte sämre kondition i början?

Nej, jag tycker inte det, kanske just så där initialt, men inte det var inte så där flera månader innan det skulle funka. Jag tycker inte det var någon jätteskillnad egentligen. Jag åt ju då ändå kolhydrater men mycket mindre, jag hade tagit bort bort pastan, gröten, potatisen, brödet, müslin och lagt till feta mejeripriodukter men åt säkert 15-20% kolhydrater. Jag gjorde en kostregistrering och låg på 15% mot tidigare 60%. Jag äter lite hårdbröd, lite bär, mycket nötter, och med mejeriprodukter blir det en del kolhydrater också.

Hur många kalorier blir det på en dag?

Drygt 5000.

En näringsfysiolog hoppade nyligen på dig i en intervju. Han menade att du räknade fel eller hade hittat på, att det ”inte fanns på kartan” att du äter som du säger, och presterar som du gör. Har du någon kommentar till honom?

Nej, jag har inget att säga, jag äter så här. Jag har inte hittat på något, jag har ändå gjort en kostregistrering, den visar ju att det är så här jag äter.

Han menade ju att man behöver äta minst 50% kolhydrater, men det har jag inte ätit en dag sen i somras.

Vad märker du för skillnad mot tidigare?

Jag har känt många förbättringar, men ingen definitiv förbättring i tävlingar, inte sämre heller utan mer på marginalen. Det är omöjligt att säga säkert vad orsaken till OS-guldet var, det kan ju vara vallan, formen eller att jag sköt bra. Totalt sett under säsongen har jag åkt ungefär lika fort som tidigare. Vilket ej skall gå enl teorin. Det skulle vara intressant med mer studier på det. Jag avslutade säsongen med tre gånger i topp tio, och är nöjd.

Vad har du fått för reaktioner från andra, är det många som frågar om hur du äter?

Det är jättemånga som frågar, så det är skönt inte att jag inte gick ut med det före OS. Det verkar väldigt kontroversiellt. Jag går inte in och debatterar, eller vill försvara att alla skall äta så, men jag äter såhär. Jag ser mig inte som någon messias, men jag gör det själv och det funkar bra för mig.

Känner du andra idrottsmän som äter likadant?

Jag vet två andra skidskyttar som provade i höstas, de bytte tillbaka, mest för det var jobbigt att äta så tror jag. Jag vet ingen annan som kört som mig, inte av skidåkare i alla fall.

Vad får dig att fortsätta?

Dels kroppsammansättningen, att jag kan hålla vikten exakt. Det har skilt 2 hekto hela året, och brukar variera mycket mer. Jag tycker jag har en bättre kropp, och borde kunna ta mig fram snabbare på grund av det.

Sen sover jag bättre. Jag behöver inte sova mellan träningarna utan sover mer på nätterna istället, jag är piggare efter lunch. Jag kör två träningspass om dagen och brukade behöva sova mellan 2 och halv fyra tidigare, det är en fördel också.

Hur trivs du med maten?

Det är gott, herregud: kött och bernaisesås..

Vad har du för favoriter annars?

Kött, fisk, regnbåge, lax tycker jag är gott. Det blir mycket vilt: älg, älgtunga, tjäder, orre. Farsan jagar, och jag äter mycket hemma hos honom. Det är svårare när ute i världen, men är det buffe kan man alltid välja. En kebabsallad på Alfredos på Arlanda fungerar.

Du nämnde i Aftonbladet att maten i OS-byn inte var den bästa?

Nej, i USA och Kanada finns nästan bara lågfettsmat, av dålig kvalitet. För mig blev det mycket äggröra och bacon, det var tur att det fanns.

Vad har du för mål framöver?

Jag tänker köra fyra år till och försvara mitt OS-guld 2014. Jag kör på med kosten, hela sommaren och hösten, om det fortsätter att gå bra så finns inga skäl att ändra det.

Jag vet att du har en kokbok på gång till januari 2011, vad skall den heta?

Det är inte bestämt ännu, men ”OS-guld på ägg och bacon” är väl en bra titel?

Mer

Första OS-guldet på LCHF?

Skräpmat på OS

Björn Ferrys kokbok

”Björn Ferry ljuger eller är unik”

1 2

105 kommentarer

  1. Låt mig tillägga Niclas, att när du försöker likställa anekdotiska bevis för LCHF med anekdotiska bevis för sockerdrift inom idrotten, så är du fel ute.

    De anekdotiska bevisen för LCHF bottnar i att personerna tidigare testat dockerdriften till fullo och kan göra en adekvat jämförelse.

    De anekdotiska bevis du hävdar för sockerdrift inom idrotten saknar varje sådan möjlighet till jämförelse.

    Ferry däremot, har möjlighet att göra sådana jämförelser vad gäller honom själv.

  2. Janne
    Mycket bra inlägg av Nicklas, #46.
    Det intressanta blir att följa Ferry framöver. Var OS guldet en Onehitwonder eller kommer LCHF kosten göra honom till en bättre skidskytt. Han erkänner ju själv att han inte blivit snabbare i spåret. däremot har han färre sjukdagar. Om det beror på minskat intag av kolhydrater i sig eller på det faktum att han inte äter sädesslag vet vi inte. Hans mage har tydligen krånglat i flera år vilket kan tyda på en födoämnesallergi, precis som För Emil Jönsson. Nu har jag hört att även Mats Larsson äntligen ska utredas för sin dåliga mage. Det finns en hel del obesvarade frågor om kost och elitträning och framtiden blir intressant. Det man hitills kan konstatera om Ferry är att han i varje fall inte blivit en sämre skidåkare på lågkolhydratkost.
    Sedan ska man nästan vara struts för att kunna blunda för det faktum att högkolhydratkost fungerar det med i världseliten. Det visar ju Charlotte kalla, raketen Northug mfl. Åkare som dessutom sällan är sjuka. Och Gunde Svan får mycket skit i efterhand för sitt slevande av havregrynsgröt. Bevisligen gjorde gröten honom till obeskrivlig skidkung med en hel del mästerskapsmedaljer och få sjukdagar under karriären. Hade han varit ännu bättre skidåkare på LCHF? Svaret får vi inte, men nej jag tror inte det.
  3. Thomas H
    Tycker det här är en hyperintressant debatt, så bra!

    Marcus S skrev igårkväll något annat intressant: "Ni kan få lite insider info också nu: snart kommer ett nytt vetenskaplig underlag för nutritions behandling av typ 2 diabetes och det kommer skaka om en hel del i kostdebatten, ni får vänta och se.!

    Har du rätt där Marcus så är det strålande, när nu den kost som rekkommenderas för typ 2 diabetes sedan ett trettiotal år aldrig testades /studerades före införandet,på just dom sockersjuka.införandet och resultatet är känt. 550 000 drabbade enbart i Sverige osv.

    Väntar med spänning, vet att bl a SBU arbetar med/utreder nya kostråd för diabetessjuka, men det är kanske en annan sak?

  4. Tomas, det är SBU utedningen av VETENSKAPLIGT UNDERLAG jag pratar om ja, SBU kommer dock inte ge några kostråd utan det kommer utformas senare och vi får se vart det leder, jag tycker det är ganska spännande. Den som lever får se, snart hoppas jag :)

    Återigen: Kolhydrater är positivt vid hård fysisk aktivitet, punkt. gå igenom studie sammanställningen såfall om ni tänker fortsätta argumentera så ni har något rent konstruktivt att komma med.

  5. CharlotteTheOriginal
    "Ni kan få lite insider info också nu: snart kommer ett nytt vetenskaplig underlag för nutritions behandling av typ 2 diabetes och det kommer skaka om en hel del i kostdebatten, ni får vänta och se."

    Kostdoktorn var ett bra forum att avslöja vad man sitter på? Not.....

  6. Morten
    Vad med helse? Marit Bjørgen var jo en rakett i mange år, siden var det 4 år med sjukdom. Nesten alle innen Norsk ski langrenn plages med maven, og de spiser også mest korn av alle i hele vårt land. Marit Bjørgen fikk alvorlig astma, det er også helt vanlig i langrennsmiljøet. Jeg tror at med den mengden socker de spiser, i form av korn, er rett og slett ødeleggende for miljøet i kroppe. Noe som er så ødeleggende for helsen, kan vel ikke være det man presterer best på? De er så nedkjørte i immunforsvaret, så de kan ikke engang håndhilse på folk under store mesterskap. Hva slags syn på kost og helse er det egentlig? Etter LCHF, kan jeg være sammen med mine tre barn som alle er forkyld,uten å bli smittet selv.
    Altså...hva er problemet med å spise ketogent, egentlig? Hva er det som folk har imot kosten med mye fett? Det er bevist at det er sunt, så hva er problemet???
    Selv presterer jeg bedre og bedre på LCHF, for eksempel, for fem uker siden, løp jeg 1000 meters intervaller på snitt 4.15 . Igår løp jeg på snitt 3.55..og det uten å bli stiv i bena. Det er snarere så at lungekapasiteten ikke henger med, men også den utvikles raskere på LCHF enn den gjorde på socker kost.

    Betennelser blir også borte. En 25 år gammel kronisk betennelse skade, som jeg måtte behandle med kortison før for å orke å trene, er nå borte etter 9 mnd på LCHF. Jeg kan for første gang på 25 år ta push ups. Også der øker jeg raskt. På fire uker har jeg øket fra 20 til 37. Bare det å kunne ta push ups uten å hyle av smerte er helt utrolig morsomt.

    Så, hva er problemet?

  7. Miller
    #46
    Dagens Straw man från Nicklas:

    "Eftersom anektodet brukar vara populära här är det för mig helt obegripligt hur man kan ifrågasätta att det FINNS bevis för att man på en kolhydratrik kost kan prestera fantastiskt."

    Det har ingen sagt, skärp dig.

  8. Miller
    Marcus, detta är ett diskussionsforum, inte ett forum där man gör inlägg som "detta är bevisat", "så är det, punkt" etc. Din ståndpunkt framgår tydligt ändå. Hoppas du förstår skillnaden.

    Kan tillägga att du dessutom är mycket sen in i diskussionen om "SLV vs LCHF".

  9. Hvor er egentlig logikken i at karbohydrater er det beste å spise mye av ved høy intensitet, på toppidrettsnivå osv.?
    Jeg mener, uansett hvor mye karbohydrater en toppidrettsutøver spiser så er han eller hun prisgitt et helt kobbel med personer som sørger for påfyll av karbohydrater (les: i mange tilfeller SUKKER) underveis for at prestasjonen skal bli bra. Dere ser dem i form av ilende menn og kvinner som typisk står i skisporet med energidrikkflaska klar....for at ikke idrettsutøveren skal møte veggen.
    De står der fordi idrettsutøverens lager av energi er så lite, enda de kanskje spiser 700-800 gram karbohydrater/dag, som Ferry i følge anbafalinger burde spise for å prestere bra, restituere seg godt, og yte optimalt.

    For noen år siden fantes det ikke et helt kobbel som støttet idrettsutøveren underveis, men behovet for energi var nok der likevel, takket være et karbohydratrikt kosthold.
    Som en liten anekdotisk historie kan jeg nevne nordmannen Oddvar Brå, som gikk 5-mila på 70-tallet. Han ble så sulten underveis i løpet at han takket ja til en matpause underveis, da fikk han brødskiver og en kopp kaffe av noen fra publikum ;-)

    Men hvor er altså logikken her?
    Er det virkelig meningen at kroppens "viktigste" energikilde ved fysiske prestasjoner bare skal vare i...ja maks 90 min, før man må ha påfyll?
    Er ikke dette veldig ulogisk?

    Hva har mennesket gjort i et historisk perspektiv?
    Ladet mennesket med karbohydrater for optimal prestasjon?
    Stod den historiske kvinnen hjemme i hulen og bakte grovbrød av hele korn til sin jeger?
    Ventet hun på sin jeger underveis i jaken med energidrikk?
    Serverte hun sin elskede havregrøt med bær til frokost?
    Hvor var pastaen, risen, og energibarene?
    Og hvor var alle dietister og vitenskaplige studier?
    Eller var det ikke nødvendig?
    Var kanskje jegermannen bare en hobbymosjonist som ikke kan sammenlignes med Gunde Svan, Nordthug, Ferry......
    Var det ikke behov for utholdenhet, høy intensiet og styrke i eldre tider?

    Ha gjorde jegeren da han møtte veggen.....eller møtte han kanskje ikke veggen?

  10. Emma
    Intressant debatt! Eftersom jag inte kan näringslära så bra blir jag lite konfunderad av att en del trycker på E% kolhydrater i Ferrys kost och andra på antalet gram. Kan någon ge ett säkert svar - är det en viss andel (%) eller ett absolut mängd (gram) kolhydrater i kosten som gör att man befinner sig i ketos? Och vilka är i så fall (de genomsnittliga) gränsvärdena för att man ska befinna sig i fettdrift?

    För övrigt tycker jag att Ferry är ett ypperligt exempel på att allt alla dessa gamla "sanningar" om kolhydrater och träning inte stämmer. Dock tycker jag att man ska ta det lite lugnt med tolkningarna att man får BÄTTRE resultat med LCHF - underlaget är helt enkelt för litet för att man ska kunna dra några statistiskt säkra slutsatser. (Ge oss 100 slumpvis utvalda elitidrottsmän inom lite olika uthållighetssporter så kan vi snacka relevanta siffror.) ;-)

  11. Morten
    Det finnes ingen "absolutt" innen kost og trening, heller ikke hvor mange gram eller % kolhydrat man kan spise for å være i ketose. Hva menes med ketose, t.ex? 24 timmer i dygnet, eller 8-10 timer? Det er så mange forskjellige meninger, så det er umulig å gi noen exakt svar, eller siffra. Men sikkert er det, at om du spiser ca 20 gram om dagen, så MÅ kroppen lage glukos selv, fordi den behøver ca 40 gram per dag, til hjernen og noen nerveceller i nyrene, bl.a. Da må du nødvendigvis være i ketose omtrent hele tiden.

    For øvrigt er jeg også enig med deg. Men ennå er det for få som går på fettdrift, så vi kan snakke om 20 år til. DA kan vi nok ha flere som går på fettdrift, og så kan vi sjekke om det er noen gevinst, eller ikke :)

  12. Ja Emma, vi får väl hoppas att detta bara är början på att flera elitidrottare ger jägarkosten en seriös chans. Någon forskarstuderande borde redan nu planera för att följa upp detta noggrant, när fler idrottare lägger om kosten.
    Om man nu antar att Ferry varken ljuger eller har gjort en dålig kostregistrering, så är det faktiskt tillräckligt bra underlag för att avliva tesen om att det är omöjligt att prestera toppresultat utan en massa kolhydrater. Jag är fövånad att många här, till synes pålästa, inte reagerar över hur sensationellt det faktiskt är!
  13. När man tänker efter lite så kommer en sådan, noggrann, uppföljning av idrottare som testar jägarkosten att ge värdefull kunskap även om det kanske bara rör sig om ett tiotal personer. Kanske tom färre. För det är ju knappast ingen ren observationsstudie det rör sig om i så fall. Kostbytet gör det snarare till en interventionsstudie, som ju inte kräver speciellt många deltagre för att ge gott resultat. Dessutom lär ju kontrollgruppen, dvs alla de som inte byter kost, att fortsatt vara stor. Det blir iof ingen lottning till vilken grupp man tillhör och det skulle man nog inte kunna få elitidrottare till annars heller. Dubbelblind blir den inte heller, men det alltid svårt vid så här drastiska kostomlägg. Men enkelblind borde funka iaf. Och det saknas verkligen inte "hard end points" dvs tävlingsresultat före och efter omlägget! Och man kan ju räkna med hängivna deltagare. Kanske kan man få Fredrik Nyström att nappa på idén?
  14. Morten
    Men noe som er veldig (oerhørd) viktig: Å være høflig og tolerant som Bjørn Ferry er. Han sier at denne kosten passer HANS kropp bedre enn det den tidligere kosten gjorde. Han blir ikke fanatisk, og sier at dette må ALLE prøve.

    Noen innen LCHF er desverre litt "kultaktige" og fanatiske. Man kan godt være fundamentalist (taliban) selv, men være åpen for at andre mennesker kanskje fungerer bedre på blodtypedietten en LCHF.

    Dette har vært svært viktig i Norge for å få lavkarbo (LCHF i Sverige) akseptert, og jeg tror dette også er viktig i Sverige, kanskje spesielt i Sverige, som jeg bruker som et eksempel på et land som går nye veier innen kost og helse.

    Selv om Jonas Colting kalte meg en taliban, fordi vi var uenige om graden av kolhydrat som var viktig, så betyr det ikke at jeg ber andre om å spise 10 gram. Jeg har selv rådet andre til å spise så mye som 100 gram per dag, fordi det har passet dem bedre, enn ekstrem LCHF ville gjort.

  15. Känner ett x antal f.d. elitsatsande idrottsmän. Sitter de inte på en parkbänk med en systempåse..är de i full gång med att träna upp kommande stjärnor. Något som jag reagerat på är att de flesta har mycket övervikt eller i a f ofta en rejäl pondusmage. Kan det vara så att man som f.d. aktiv lätt hamnar i ett beroende (socker kolisar och..?), när man avslutat sin karriär? Det verkar vara mycket antingen eller, när strålkastarna släckts ner för gott..
  16. Morten
    Det har nok mye med det mentale å gjøre også. Men som du sier, flere får stor pondus etter avsluttet karriere, og det har nok med å gjøre at de spiser ekstrem kost, dvs flere hundre gram kolhydrater om dagen. DET er ekstremt. Og så kalles LCHF ekstremt, fordi vi spiser normalt med fett....
    Men så finnes det jo mange idrettsmennesker som beholder god form senere også, Gunde Svan, Thomas Alsgaard, Bjørn Dæhlie...men det virker som om det stort sett er de innen utholdenhet som gjør det, og det er blitt vanligere i de senere år at de beholder formen også etter karrieren, kanskje fordi de er mer helsebevisst enn tidigare generasjoner ?
  17. Angående ketos så är det som Morten skriver väldigt beroende på defintion. Till och med idrottare som äter väldigt mycket kolhydrater hamnar i ketos i slutet på längre träningspass.

    Efterhand som kroppen vänjer sig till en kost med mer fett så ökar användandet av fett och mängden ketoser som produceras och förbrukas minskar igen. Så äter man en kost med typ 50 g kolhydrater så kan man efter en 3-4 veckor producera mycket mindre ketoner än om man äter 100 g och precis har börjat med kosten.

    Så att spekulera i om Ferrys är i ketos eller inte är ganska meningslöst utan att verkligen mäta det. Även då så känns det som onödig information. Vad är det för något fantastiskt som skulle hända vid ketos?

    Zepp ->

    Grejen är väl att man med lågkolhydratkost på rimlig nivå inte behöver ladda glykogenlagren något särskildt då de ständigt är fulla!

    Kroppen kan ju själv tillverka halva depån per dygn, det är väl snarare myten om att man skulle ha tomma depåer på lågkolhydratkost som motbevisas!

    Såå.. vi har två stycken idrottsmän som skall utföra en prestation.. bägge är lika fulltankade med glukos.. den ena bränner mer glukos vid samma ansträngning, den andra kör mer på fett.. vem orkar längst???

    Glykogendepåerna blir inte fulla när man äter en lågkolhydratskost. De stabiliserar sig på en nivå som ligger under den nivå som vanligen finns hos personer som äter kolhydrater. Ju mer kolhydrater man har i kosten desto högre blir "grund-/basnivån".

    Utgångsläget är med andra ord inte det samma när det gäller glykogendepåer för idrottarna förutsatt att den som inte äter mindre kolhydrater förändrar detta precis inför tävling genom att stoppa i sig mer kolhydrater före (som Colting gör). Äter man inte extra kolhydrater så kommer man att förbruka mindre glykogen men samtidigt så ha man mindre glykogen att förbruka.

    Cumulus ->

    Om man nu antar att Ferry varken ljuger eller har gjort en dålig kostregistrering, så är det faktiskt tillräckligt bra underlag för att avliva tesen om att det är omöjligt att prestera toppresultat utan en massa kolhydrater. Jag är fövånad att många här, till synes pålästa, inte reagerar över hur sensationellt det faktiskt är!

    Jag har aldrig någonsin stött på den tesen i något seriöst sammanhang och jag förstår verkligen inte varför det skulle vara något sensationellt. I stort sett alla studier på området visar på ingen skillnad i prestation alt. en liten liten fördel för mer kolhydrater. Varför skulle man då tycka att det är sensationellt när någon börjar prestera i skidskytte med lite kolhydrater?

  18. Goran Van De Buske ->

    Något som jag reagerat på är att de flesta har mycket övervikt eller i a f ofta en rejäl pondusmage. Kan det vara så att man som f.d. aktiv lätt hamnar i ett beroende (socker kolisar och..?), när man avslutat sin karriär? Det verkar vara mycket antingen eller, när strålkastarna släckts ner för gott..

    Det där är väldigt intressant och det finns en hel del som tyder på att idrottare som slutar att motionera och går ner till en "basnivå i fitness" får större negativa effekter på insulinkänsligheten och metabolismen i övrigt än vad personer som aldrig motionerat och alltid hållt sig på "basnivån" upplever.

    Idrottare har generellt sett usel koll på kosten och äter i stort sett vad som helst eftersom "de kommer undan med det" så det ligger nog en del i att kosten är kass.

    Sen finns det flera andra faktorer så som att det bland idrottare finns en överrepresenation av adrenalinjunkies, personer med tendenser till ADHD osv...

  19. Jacob,
    bland annat när en näringfysiolog uttrycker sig så här i en tidning?

    "Tog Björn Ferry OS-guld på LCHF-kost som han säger? VK intervjuar idag en näringsfysiolog, som menar att Ferry antingen räknar fel eller ljuger. Något annat ”finns inte på världskartan."

  20. Morten
    Jacob : #67

    Tusen takk. Du svarte på det jeg har lurt på siden igår, og det stemmer jo så bra når jeg tenker etter, en person som spiser lite kolhydrat har lavere grunddepot enn en som spiser mye. Det er jo logisk.

  21. Morten : Vi försöker vara lika hövliga och toleranta som de fina norska idrottsatleterna ( *host*Northugg *host*) :)
  22. Morten
    Vel, (host, rødme) Northug er "unntaket som bekrefter regelen".

    Men for å være alvorlig Goran, du er den tolerante typen (som de aller, aller fleste er), men det er noen som er mer til skade en gagn, og det er litt synd :)

  23. Artikel i västerbottens-kuriren kan verkligen inte räknas som seriösa sammanhang men visst, Michael Svensson är ett ganska stort namn i idrottssverige så jag får väl dra tillbaka mitt uttalande lite. Jag menade mest böcker, publicerade studier eller liknande.

    När jag tänker efter så är boken idrottarens återhämtningsbok som Michael var medförfattare till även den väldigt mycket pro-kolhydrater så han kanske är lite extrem åt det andra hållet även i mer seriösa sammanhang. Jag minns att jag önskade att de gav fler referenser när jag läste den boken då det var flera saker som kändes lite väl tilltagna som jag ville kolla upp själv just i kostkapitlet.

  24. #73

    En tänkbar förklaring kan vara sambandet mellan MS och Gainomax?

  25. Henrik
    # 74, vilket samband? Kan Gainomax ge MS?
  26. Elin
    #75>> "MS" betyder nog Michael Svensson.
  27. Henrik
    HAHAHA, Just det ja.....hmm. Hej då!
  28. #74: Menar vi samma anknytning som Kalla - Actimel? Vad jag förstår kan alla elitidrottsmäns energiintag kontrolleras eller verkliga förhållandet tystas ner av penningstinna sponsorer. Korpulente Lasse "Kurtan" Brandeby köptes ju upp av Becel..
  29. Caveman -> Nja, gainomax är ju främst en proteindryck. Mängden kolhydrater är låg både i förhållande till andra produkter av samma typ och i faktiska mängder (40g) för en idrottare.
  30. Frank #50 och Morten #56:

    Ja hälsoaspekten är ju just det jag trycker på och anser kommer i symundan när prestationen diskuteras. Man kan spekulera in absurdum vilken kost som kanske är optimal ur prestationssynpunkt men det GÅR inte att bortse från det faktum att en idrottare som plötsligt sover bättre, har en bättre fungerande mage och kan träna mer frekvent och regelbundet än någonsin (utan sjukdoms- och skadeuppehåll) även lär prestera bättre.

    Därför tycker jag att det "optimala" blir alldeles för svårt att diskutera och jag tror lika gärna man kan tillskriva förändringen till bättre livsmedelsval.

    En utopisk studie vore ju t.ex. ett halvår med ketogen kost för grupp A och högkolhydratkost för grupp B, båda i energibalans och båda med råvaror av hög kvalité i sin kost. Alltså inte ekologiskt smör, gräsbeteskött, sill och ekologiska ägg till ketogen kost samtidigt som den andra gruppen lever på burkravioli och Gorby's piroger. ;)

  31. #79

    Förvisso, men konceptet Gainomax faller (enligt deras teori) utan sina snabba kolhydrater... och vasslet från Norrmejerier. Gainomax är UMU's brainchild och stor kassako.

    Personligen ser jag en större nytta i att lägga pengarna på riktig mat och inte på en rätt overpriced produkt som just Gainomax. Om du har möjlighet så kolla upp t.ex Arthur De Vany's resonemang (baserat på vetenskap och är lättsmält) kring gene expression och hur just detta överdriva daltandet med kroppen,att alla parametrar ska vara "optimerade" hämmar kroppens naturliga reaktion på hård träning. Visst, eventuellt att en återhämtningsdryck kan fylla sin plats om du är i ditt sista block innan OS,du tränar 3 ggr om dagen osv...för resten av befolkningen är denna dryck snarare kontraproduktiv.

    #74
    Om jag inte har helt fel är/var MS inblandad i forskningen kring Gainomax.

  32. 81:

    Ja Gainomax är en hutlöst dyr produkt i förhållande till vad man får. Enda fördelen med Gainomax framför t.ex. egenblandad Oboy är hygienaspekten om den ska ligga många timmar i en väska.

    Men lägger man lite extra pengar på UHT-mjölk är det sak samma mer eller mindre. Byter man oboypulvret mot lite proteinpulver med chokladsmak tycker jag tom att Gainomax är ett sämre val helt plötsligt.

    Sämst i alla lägen är (enligt mig) vanlig kolhydratbaserad sportdryck som Gatorade och Powerade. Svindyrt, äckligt och onödigt. Enda fördelen är väl som laxermedel kanske. :D

  33. Jag skickade faktiskt ett mejl till Norrmejerier förra sommaren och efterlyste att de tar fram en produkt för oss som tränar och äter LCHF. Baserad på fett och protein. Jag fick inget svar, annat än att de tackade för tipset.. Inte svårt att förstå nu.
  34. cumulus:

    Var glad för det. Den skulle ju bli lika dyr den också. Blandar du t.ex. lite proteinpulver och grädde så har du ju en LCHF-gainer. ;)

  35. Säkert Nicklas.
    Jag har testat den varianten plus en del andra blandningar också. Men det är ju som sagt inte lika praktiskt och hygieniskt som Gainomaxen. Jag har faktiskt en kvar stående i kylen sedan somras. Jag köpte den innan jag läste Franks bok......
  36. Zepp
    Det intressanta med sådana här diskutioner är sällan när man visar olika raporter som spretar åt olika håll, utan vilka slutsatser man kan dra från dessa i verklighetens strålkastarljus!

    Jag skall själv dra mitt strå till stacken och bidraga med några tankar.. kan det vara som så att Ferry tog OSguld trots LCHF, och att Gunde var så framgångsrik trots högt kolhydratintag??

    Dvs, så länge man har tillräckligt med energi för sin prestation och mer av det ena men ändå tillräckligt av det andra så man kan utnyttja bägge systemen så kanske det inte spelar såå stor roll hur fördelningen ser ut utan det kan vara helt andra aspekter som är viktigast??

    Det viktiga kanske ändå är att man äter tillräckligt med energi, men riktig mat med näring.. så man håller sig frisk och hela kroppen får all den näring den behöver för den trots allt stressande situationen som det innebär att vara elitidrottsman/kvinna!

    Sen så tycker jag oxå att det evrkar vara som så att kroppen anpassar sig till den kost man intar och ur ett evolutionärt perspektiv verkar det aningen märkligt om man inte skulle kunna prestera på låga kolhydratnivåer.. har lite svårt att se framförmig Inuiter som raglar fram på isen, när en isbjörn vill göra dem till lunch!

    Jacob så kan det säkert vara.. att maxnivån på glykogenlagret varierar på olika kost.. låter helt logiskt.. men frågan återstår iallafall att svara på vem har lägst nivåer vid i slutet av loppet och hur påverkar det deras prestation!

    Det kanske bara handlar om att den sockerdrivne presterar bättre i början och den fettdrivna har en mer jämn prestation under hela loppet!??

    Sen gäller det givetvis att den fettdrivne klarar att ta igen den sockerdrivnes försprång??

  37. Elitidrott är egentligen helt ointressant ur hälsosynpunkt eftersom det inte är nyttigt att elitidrotta. Många fd elitidrottare går en sjuklig ålderdom till mötes. Men de hade nog kul så länge de stod på toppen. Och vi fick bänka oss framför dumburken med en Norrlands. Det är inte det sämsta :-)
  38. Thomas H
    Skål på dig Bosse! Du är rolig ikväll och har troligen rätt vad gäller flertalet som alltid kolhydratladdat enligt alla nutrionsråd som gäller med elitidrottmän och kvinnor som ofta, ofta är sjuka....influensadrabbade mm. !!!! :wink:
  39. Det är faktiskt konstigt om en kost som är ohälsosam på sikt skulle var optimal för prestationer. Det kräver snarast att människan lider av en oönskad mutation. Inte omöjligt. Men inte sannolikt.
  40. Thomas H
    Cumulus... Du är ganska så djup, intressant kommentar!

    Skall tänka på den... låta den smälta innan jag somnar nu ikväll! :grin:

  41. Ja Thomas, det har varit en kul debattkväll. Diskussionen har varit levande. Istället för att den hela tiden försöker dödas. Och Zepp, jag gillar ditt börja tänka från noll-perpektiv med trots.... resonemanget. Bra.
  42. Angående tiden efter idrottandet så är det enorm skillnad även där för hur idrottarn mår efter karriären.

    Kolla "Superstars" och "Mästarnas mästare", formen varierar kraftigt och det går varken att säga något speciellt avseende idrott eller under vilken tid de var aktiva.

    Men visst är elitidrott mer slitsamt än hälsosamt. Man bränner ut kroppen i förtid precis på samma sätt som typiskt ohälsosam livsstil gör.

  43. MimLan
    #89 Mja.. Jag tror inte det går att säga så. I sådant fall skulle vi inte ha doping eller andra missbruk? Det optimerar kortsiktigt, men inte är det bra.

    Vi är väldigt kortsiktiga varelser, det är bara att vara glad för att fler och fler försöker tänka långsiktigt.

  44. jonas
    anabola steroider är inte mat
  45. MimLan,
    visst uttryckte jag mig lite tillspetsat. Se det som en reflektion.
    Men mitt intryck är att det faktiskt verkar vara ganska få preparat på dopinglistan som verkligen ger stor effekt. Mycket verkar vara med mest för de skadliga effekterna.
  46. Magnus
    Några frågor.
    Vilket fett är det bästa bränslet för diverse långa fysiska prestationer ?
    Det man har lagrat eller det man nyss ätit ?

    Om det är det man har lagrat, så behöver man ju faktiskt äta en hel del kolhydrater för att lagra in det.
    Om man som Ferry är nere på 10% kroppsfett kanske man behöver lagra in lite inför tävling.

    Bara en tanke jag fick, men som jag inte sett i debatten.

  47. Jag håller faktiskt med mycket av det Jacob Gudiol säger i sammanhanget (inte allt, men förvånansvärt mycket). Jag säger också som Ferry att den kost jag äter funkar bra för mig, jag skriver gärna om mina hälsovinster, mm men försöker inte pracka på andra. Frågar nån mig berättar jag gärna.

    Jag börjar ana att jag kommer snart att gå förbi min tidigare prestationsförmåga, men i vilken grad kosten spelar roll kontra mina hälsoförbättringar pga bättre kost det vet vi inte. Vi vet iaf att har man något förhöjt blodtryck, dålig mage, sömnlöshet och längre läketid, mm då har man sänkt prestationsförmåga. Eftersom jag fått bukt med allt detta idag så innebär det givetvis att prestationen är och kommer bli bättre än innan bara pga av att man är frisk nu istället för sjuk förr. Många idrottare äter givetvis väldigt dåligt och det gjorde även jag. Dålig kost och - av träning - "gömda" icke-optimala hälsovärden påverkar givetvis prestationen (blodtrycket kan sänkas med många mm under hårda träningsperioder, men det avspeglar inte alltid det blodtryck man har under viloperioder, t.ex).

    Men, som Gudiol säger finns det ett (mycket) litet antal studier (på människor) som tyder på att prestationen är antingen oförändrad (Phinney's) eller i värsta fall sämre (Helges bl.a). I studierna har man dock inte följt "reglerna" om anpassning utan träning samt att jag skulle aldrig äta något av de vegetariska inslag som försökspersonerna ätit (inklusive fettet), så det är en stor skillnad för egen del. I Phinney's studie åt man dock "inuitkost", men den va i kortaste laget (4 veckor) men den första och hittills enda av sitt slag (med elitidrottare). Synd att man inte vill göra längre studier (minst 6 månader skulle jag nöja mig med).

  48. #96: Äter man en fettrik måltid *minst* 2 timmar innan träning/tävling då har man mycket så kallade chylomikroner i blodet. Man kan mäta upp detta mha triglycerid-blodprov. Man kan ha 3-5 gånger så höga triglycerider jämte fastevärdet (beror på hur mycket man äter). Detta borde teoretiskt vara en fördel och innebära att man har väldigt mycket "ledigt" fett att använda.

    Gjorde ett "gräddexperiment" för ett tag sen, men med för lite grädde. Det gav dock utslag ändå och stämmer med andra observationer...
    http://michelblomgren.blogspot.com/2010/04/graddexperimentet.html

    Dock, jag märker ingen skillnad i prestationen om jag cyklar ett hårt pass på morgonen utan frukost (pga mina snart avhjälpta knäproblem brukar jag inte köra mer än 1-2 timmar) eller om jag äter frukost och kör ett pass 2 timmar senare. En ytterligare spekulation kan vara vidare anpassning och att man behöver förhöjda triglycerider de första månaderna, men det går inte att bekräfta. Eventuellt kan det också vara så att jag kört så många pass fastande att kroppen har anpassat sig till detta, vem vet...

  49. #96: Jag har ca 6% kroppsfett. Jag har räknat på att jag kan leva svältande på detta i 4 veckor. 4 veckor utan mat är lite mycket för mig... jag brukar inte fasta riktigt så länge ;)
  50. Magnus
    #98/99
    Tack, det var intressant.
    Jag längtar tills vindsurfingen kan komma igång här uppe, så man får testa lite mer.

    Provade en Red Bull a´la Colting för någon vecka sen.
    Aj aj aj, inte bra.

    Sådana brukade jag kunna dricka en skapligt gäng av tidigare, men nu vart jag rejält dålig, absolut inget raketbränsle för mig nu.

    Otroligt spännande det här.

  51. Angående Jacob Gudiol skönjer jag en liten minimal, men dock märkbar kursändring. Om man jämför med hans tidigare kommentarer. Kan i o f s ha fel...Han har väl inte gått och blivit "ödmjuk" och klok, på gamla dar? :)
  52. Magnus:

    "Om det är det man har lagrat, så behöver man ju faktiskt äta en hel del kolhydrater för att lagra in det."

    Nej det behöver man inte. Fett lagras utan kolhydrater.

    Michel:

    Det var jag som hänvisade till Phinney's studie, inte Jacob. ;)

  53. Jag anar att 30% Kh inte anses som "lchf" men resultatet är intressant..ni kanske redan har diskuterat denna studie?

    http://www.informaworld.com/smpp/content~content=a725659205&db=all

  54. Angående Jacob Gudiol skönjer jag en liten minimal, men dock märkbar kursändring. Om man jämför med hans tidigare kommentarer. Kan i o f s ha fel...Han har väl inte gått och blivit "ödmjuk" och klok, på gamla dar? :)

    Kommentarer likt den där här jag fått flera gånger här på Kostdoktorn.

    Då precis som nu så handlar det dock säkert mest om att du börjat läsa vad jag faktiskt skriver istället för att per automatik har sett mig som någon "ond person" som tycker allt är fel med LCHF bara för att jag inte skriver halleluja i alla mina kommentarer...

  55. TV-tips! Björn Ferry i Sportspegeln på söndag!

    SVT1 Söndag 6 juni kl 20:30 Sportspegeln.

    http://svt.se/2.131139/sportspegeln

1 2

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg