Vikt, hälsa och välbefinnande: hitta rätt balans

Av , medicinsk granskning av
Kämpar du med vikten? Är du ute efter tips på hur du kan bli av med bukfetma eller uppnå hållbar och effektiv viktnedgång?

Då är du inte ensam. Faktum är att ungefär hälften av alla amerikaner har rapporterat att de försöker banta, siffror som ser ungefär likadana ut i många andra länder.1 Eftersom önskan att gå ner i vikt har blivit så vanlig, världen över, växer även utbudet av artiklar, videor och böcker på ämnet.

Vi har förståelse att många individer vill gå ner i vikt snabbt och hålla kilona borta på sikt. Något många av oss kan känna igen sig i! Vi förstår också att många människor vänder sig till Diet Doctor för att få hjälp med viktnedgång, vilket vi är mycket glada för.

Att vara till hjälp med viktnedgång på ett säkert och hållbart sätt – samtidigt som det låter dig ha ett liv och inte enbart gå på ”diet” – är ett av våra viktigaste jobb. Just nu vill vi ändå ha en annorlunda och kanske svårare diskussion om vikt och viktminskning.

Även om det övergripande målet är att förbättra hälsan kan det finnas nackdelar med att försöka gå ner i vikt. Siffran på vågen kan ibland avgöra en persons humör och det kan påverka hela dagen. Vissa individer blir besatta av vad de ska äta – och ännu oftare vad de inte borde äta. Några oroar sig för mycket över vad de ”borde” väga och lägger för stort fokus på den kropp de önskar att de hade.

Ständiga budskap om att alla kan nå sin idealvikt bara vi kämpar tillräckligt hårt uppmuntrar denna typ av tänkande.2

Men vissa personer verkar ha svårare att gå ner i vikt än andra. För den som kämpar hårt för att gå ner i vikt kan budskapet om att en smal kropp endast handlar om viljestyrka vara direkt skadligt.

Diet Doctors målsättning är att hjälpa de personer som är intresserade av att äta lågkolhydratkost för att förbättra hälsan. Våra kärnvärden är trovärdighet, enkelhet, inspiration och godhet. Eftersom det är oerhört viktigt för oss att hålla fast vid dessa kärnvärden fattade vi beslutet att det är hög tid att vi har en ärlig och svår diskussion om vikt, viktnedgång och hälsa.

1. Vad innebär god hälsa?

”Du kan ha all rikedom och framgång i världen, men utan din hälsa har du ingenting,” säger ett populärt ordspråk. Och det är sant. Inga pengar i världen kan köpa god hälsa. Men vad innebär ”god hälsa” egentligen? Världshälsoorganisationen (WHO) definerar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning.”

Det låter ju bra, men vad betyder det?

De flesta av oss är förmodligen överens om att hälsa inkluderar:

  • Att ha tillräcklig energi till både arbete och fritid
  • Känna sig utvilad efter en god natts sömn
  • Positiva och regelbundna sociala relationer med familj och vänner
  • Effektivt kunna hantera kroniska medicinska tillstånd
  • Att ha en optimistisk syn på livet och god livskvalitet

Vissa människor väljer att äta på ett visst sätt av hälsoskäl. Till exempel kan personer med diabetes välja att äta lågkolhydratkost då det hjälper till att hålla blodsockret i ett hälsosamt intervall samt minskar risken för komplikationer.3

Flera av oss baserar även kostval på en önskan att gå ner i vikt. Vi använder ordet ”hälsa” som motiv för önskad viktnedgång, men om vi ska vara helt ärliga mot oss själva handlar viktnedgång många gånger mer om att se ut på ett visst sätt, snarare än förbättrad hälsa.

En viktig del av hälsopusslet är att ha en hälsosam relation till mat. Vanligtvis har detta mindre att göra med vad du äter utan handlar snarare om hur du tänker kring mat.

Att ha en bra relation till mat betyder olika saker för olika människor. Något som däremot gäller oss alla beträffande relationen till mat, är att komma ihåg att mat behöver ge oss näring. Att enbart fokusera på hur livsmedel påverkar vikten kan motverka detta.

Så länge våra huvuden förblir fästa vid kroppen är en hälsosam kropp och ett hälsosamt sinne samma sak. En ohälsosam relation till mat kan vara minst lika skadligt för hälsan som att äta mat som får dig att känna dig värdelös.

2. Är viktminskning detsamma som förbättrad hälsa?

Det är omöjligt att ignorera de otaliga budskap om viktnedgång som vi utsätts för på nätet, på TV, vid läkarbesök eller på tidningsomslagen vi ser vid kassan i matbutiken. Det är tydligt att vara smal är högt prioriterat i vårt samhälle. Men att gå ner i vikt resulterar inte alltid i bättre hälsa.

Är du normalviktig och har god hälsa är det osannolikt att du förbättrar din hälsa bara för att du går ner några kilon till. Är du överviktig eller lider av fetma tyder viss evidens på att viktnedgång inte automatiskt gör dig friskare eller bidrar till ett längre liv.4 Resultaten beror sannolikt på din allmänna hälsostatus och på vilket sätt du går ner i vikt.5

Det finns mer eller mindre hälsosamma sätt att gå ner i vikt. Dessvärre kan vissa metoder som ger snabba resultat ofta vara kontraproduktiva både när det gäller hälsa och vikt på lång sikt. Dessa inkluderar:

  • Dieter med mycket lågt kaloriintag6
  • Flytande dieter eller långtidsfasta7
  • Dieter med extremt lågt proteinintag (som att enbart äta frukt och grönsaker en längre tid)8
  • Användning av tillskott för fettförbränning9

Många av dessa viktminskningsstrategier ger inte tillräckligt med essentiella näringsämnen – den näring som kroppen inte kan tillverka på egen hand för att tillgodose dina behov. Detta kan bland annat leda till ökad hunger, trötthet, torr hud och håravfall. Det ökar även risken för benskörhet och muskelförlust.10 Kanske värst av allt är chansen dessutom stor att du går upp alla kilon du tappat, om inte ännu mer.11

Om du går ner i vikt och din kropp inte får den näring den behöver kommer du troligtvis må sämre och inte bättre.12 Får din kropp inte i sig tillräckligt med näring kan det orsaka muskelförlust och benskörhet som teoretiskt kan påskynda åldringsprocessen som i slutändan äventyrar din hälsa.13

Det borde väga tyngre än önskan om snabb viktnedgång!

3. Hur mycket kan vi kontrollera vår kroppsstorlek?

Du har säkert hört att det flesta som lyckas med viktminskning går upp det mesta, eller till och med allt, igen. Tyvärr verkar detta också vara sant.14 Även om vissa personer lyckas gå ner i vikt och hålla vikten är det nödvändigtvis inte en realistisk förväntning för alla.

Garantier om att du kan få ”den kropp du alltid önskat” bara du följer rätt diet är attraktiva, men vilseledande. Kan du förbättra din hälsa? Kanske. Däremot är löften om att du kan uppnå en viss vikt eller klädstorlek ofta inte rimliga, särskilt inte när dessa löften ges tillsammans med en tidslinje. Kanske finns det personer som klarar att ”gå ner tio kilo på tio dagar!”, men för de allra flesta är detta inte rimligt.15

Även om du gör allt ”rätt” kan vikten du tappar samt den tid det tar delvis påverkas av förutbestämd genetik och livshändelser. Du har ett visst intervall du kan röra dig inom, men alla kan inte uppnå sin idealvikt.

Det är något vi helst inte pratar om och ännu svårare att acceptera. Sanningen är dock att det finns flera faktorer som påverkar kroppsstorleken som vi inte kan kontrollera oavsett vad vi äter, till exempel:

  • Genetik: Enligt forskning bestäms 20-80 % av vår kroppsstorlek utifrån våra gener.16
  • Epigenetik: Yttre faktorer som trauman, exponering av miljögifter och livsmedelsbrist kan påverka hur gener tar sig uttryck. Det kan slå på eller av specifika ärftliga gener.17
  • Mammans kost under graviditeten: Kostnäring har epigenetiskt inflytande och kan påverka barnets hälsoutfall senare i vuxenlivet.18
  • Bantningshistorik: Om du gått ner i vikt flera gånger tidigare kan du nu uppleva att det blir allt svårare att gå ner i vikt – och lättare att gå upp.19
  • Stress: Att vara stressad, oavsett om det leder till att du äter mer eller inte, kan leda till viktuppgång.20
  • Medicinska tillstånd och mediciner: Hypotyreos, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), cushings sjukdom (endogen hyperkortisolism) samt andra tillstånd har starka kopplingar till viktökning och fetma.21
  • Förklimakteriet och klimakteriet: Även om varje kvinna är unik tenderar de flesta att gå upp i vikt under denna period.22

Det är uppenbart att det finns många faktorer, utom vår kontroll, som påverkar kroppens storlek och form. Många av oss kan helt enkelt inte få den kropp vi önskar, inte ens när vi gör vårt allra bästa.

Det är en underdrift att konstatera att detta är orättvist. En stor del av denna känsla är skapad av samhällets ovana att beskylla individer för saker de inte helt kan påverka, som kroppsstorlek och hälsa.

Den goda nyheten är dock att det går att lära sig att uppskatta sin kropp som den är, vilket är ett stort kliv mot självkärlek och acceptans – som också är en del av god hälsa.

4. Vad anses som en ”hälsosam vikt”?

Personer vars BMI faller inom kategorin ”övervikt” eller ”fetma” får utstå ständiga hälsobudskap om den ökade risken för diabetes och andra kroniska sjukdomar. Budskapet i sin tur återspeglar hur mycket vikt det läggs vid BMI för att utvärdera hälsa, både från vårdpersonal, dietister och folkhälsovetare.

BMI baseras dock enbart på vikt och längd snarare än kroppssammansättning och var kroppsfettet är lagrat. Det säger därmed inte speciellt mycket om hur någons metabola hälsa är.23

Ibland resulterar viktminskning i hälsoförbättringar som lägre blodtryck och minskat fett i levern, vilket gynnar personer med diabetes, hjärtsjukdomar och andra metabola sjukdomar.24 Men hur är det för personer med måttlig övervikt som inte upplever någon av dessa hälsoproblem? Är då dessa extrakilon lika viktiga att gå ner?

Kanske inte.

Under de senaste åren har forskare insett att vissa personer som klassificeras som överviktiga eller feta kan vara lika metabolt friska som ”normalviktiga”.25

Även om kriterierna för ”metabolt hälsosam fetma” varierar uppskattar studier att allt mellan 6 % till 75 % av alla överviktiga möjligtvis inte drabbas av ohälsa på grund av sin vikt.26 Det är uppenbarligen ett mycket stort intervall och därför är det inte klart exakt hur vanligt detta är. Även om evidensen fortfarande är oklar finns det bevis som tyder på att det händer!

Markörer för god metabol hälsa inkluderar vanligtvis normalt blodtryck, normala nivåer av blodsocker och insulin, högt HDL och låga triglycerider.27 Har du övervikt eller fetma och dessa värden ligger inom det normala spannet har du möjligen den rätta vikten för dig. Metabolt hälsosam fetma är dock fortfarande ett kontroversiellt ämne.28

Att fokusera på dessa siffror är en medicinsk uppskattning för ”hälsosam vikt”. Däremot kan hälsosam vikt också innebära att du känner dig energisk och kan göra de saker du vill göra utan besvär. En vikt som du enkelt kan bibehålla utan hunger samtidigt som du fyller ditt viktiga näringsbehov.

Hälsa i alla storlekar (HAES®) främjar ätande för ökat välbefinnande och livsstilsförbättringar samt har en respektfull inställning till alla, de har helt tagit avstånd till vikt-ekvationen. Det tycker vi är bra! Främst stöder vi HAES-principen att individer inte ska bedömas utifrån vad de gör, eller inte gör, för att förbättra sin egen version av ”god hälsa”.

Detta innebär att hälsa kan betyda olika saker för olika människor och behöver nödvändigtvis inte inkludera viktminskning. Vår syn på att vara ”hälsosam” omfattar LCHF och ketogen kost för de personer som mår bättre, kan njuta av livet och förbättrar andra hälsomarkörer tack vare kosten.

5. Vad påverkar vårt sätt att äta?

Varför äter vi? Det är en enkel fråga, men svaret är ofta mer komplext.

Mat ger den energi (kalorier) och de näringsämnen vi behöver för att överleva: essentiella aminosyror i protein, essentiella fettsyror i fett och dussintals vitaminer och mineraler som våra kroppar inte kan tillverka på egen hand.

Även om våra kroppar drivs av att äta för att tillgodose dessa näringsbehov äter vi ofta också av andra skäl.

  • Emotionellt ätande: Att äta utifrån våra känslor – det är något de flesta av oss någon gång har gjort. Emotionellt ätande, även kallat stressätande, kan vara allt från att man konsumerar en halv glass efter ett uppbrott, till att ofta ta till mat för att lindra ångest, sorg, tristess eller ilska.29
  • Matberoende: Vissa individer känner ett ständigt sug efter specifika livsmedel och anser det näst intill omöjligt att sluta äta det när de väl har börjat. Detta omfattar inte enbart överviktiga personer. Däremot tenderar överviktiga personer som hamnar högt på Yale Food Addiction Scale (skala för matberoende) att lättare svara på kroppens signaler om mat, jämfört med personer med liknande vikt som inte har ett lika starkt matberoende.30
    För många av oss är det främst konsumtionen av godis och hårt processade kolhydrater som utlöser detta begär och får oss att fortsätta äta trots att vi är mätta.31

Att äta av andra skäl förutom att täcka vårt näringsbehov behöver inte alltid vara något negativt. Vi äter också för att fira, för att stärka banden till vårt kulturarv samt för social gemenskap med andra.

6. Hur påverkar sociala medier vår kroppsuppfattning och vår syn på kost?

Många människor drömmer om en viss klädstorlek eller vikt. Oavsett vår nuvarande storlek och kroppsform definerar många ”drömkroppen” som mindre än den nuvarande kroppen.

Detta är så vanligt att vi inte ens ifrågasätter det. Vi alla – men särskilt kvinnor – är idag under intensiva påtryckningar att vara smala och välslimmade. För mindre än 100 år sedan var kurvigare figurer mer önskvärda och ”magra” tjejer ansågs istället som mindre attraktiva.

Även om det började för flera decennier sedan har vår besatthet av idealet att vara smal eskalerat dramatiskt de senaste åren. Forskning tyder på att användning av sociala medier har varit en stark drivkraft för denna trend.32

Hur påverkas vi av vikt- och kostrelaterade engagemang i sociala medier?

Före- och efterbilder kan vara inspirerande, men de lägger också stor vikt på viktminskning och utseende. Några personer som har gått ner i vikt och figurerat i våra framgångshistorier har kontaktat oss och framfört att de har tagit illa vid sig av den ensidiga respons de fått på före- efterfotona vi publicerat.

Vad är viktigast att ha i åtanke, att se smal och välslimmad ut eller att vara frisk? På Instagram och andra sociala medier skapar smala och slimmade kroppar spänning och intresse. Men i de flesta fall har vi ingen aning om hur de fysiskt gått tillväga för att få den kroppen och hur den underhålls. Otillräcklig näring, överdriven träning och andra skadliga metoder för viktminskning kan ligga bakom de kroppar vi avundas.

Att jämföra sig med de ”perfekta” kropparna vi ser på nätet kan få oss att känna oss otillräckliga. Det finns människor som kan titta på dessa foton och tänka, ”jag skulle ge allt för att se ut så där!” Det är ofta den reaktion affischer och bilder vill locka fram, speciellt om det är något du skulle betala för!

Dessa ”perfekta” online-kroppar marknadsför ofta näringstillskott, proteinbars- och shakes, dyra kost- och fitnessupplägg eller är en webbplats som genererar intäkter på antal ”klick”. Att få människor att må dåligt över sitt utseende är en välbeprövad metod för att få oss att spendera mer pengar.

7. Har du en ohälsosam relation till mat?

Kan det finnas något negativt med ”hälsosam kost”? Att vara noga med våra kostval, är de inte det viktigaste vi kan göra för vår hälsa?

Jo kanske, men ibland kan ”hälsosam kost” leda till en ohälsosam uppfattning kring mat och kroppsbild, även om det ofta kan vara svårt att veta när och hur detta inträffar.

”Ortorexi” är en term som myntades 1998 och är ett tillstånd där den drabbade är fixerad av att äta ”nyttigt” och ”hälsosamt”. För en del innebär detta att av hälsoskäl äta kost bestående av ”rena” livsmedel. De med ”orthorexia nervosa” kan dock göra dessa ”hälsosamma” matval främst för att de vill gå ner i vikt.33

Ortorexi är inte en egen diagnos och klassificeras inte som en ätstörning så som anorexia nervosa, bulimi eller hetsätningsstörning (binge-eating disorder på engelska). Men det anses som ”störd” ätning och återspeglar inte ett hälsosamt förhållande till mat. (UNS, ätstörning utan närmare specifikation.)

Ätstörningar är komplext och måste diagnostiseras av sjukvården. Här är dock några tecken som kan tyda på att en person är alltför fixerad av mat och vikt, snarare än hälsa:

  • Kaloriupptaget samt fördelning av makronutrienter tar upp en stor del av personens fritid
  • Undviker att äta med andra, även på restauranger och fester
  • Väger sig ofta (mer än en gång om dagen)
  • Tränar dagligen, även vid sjukdom eller skada för att ”bränna” kalorier

8. På vilket sätt kommer LCHF in?

Viktnedgång är den främsta anledningen till att människor börjar äta lågkolhydratkost.34 Det råder ingen tvekan om att denna kost för många kan vara en mycket effektiv viktminskningsmetod.

Däremot fungerar det inte likadant för alla. Vissa människor går ner i början på LCHF, men slutar sedan gå ner i vikt och kan till och med gå upp några av de tappade kilona.35

Det är viktigt att förstå att viktminskning, även vid perfekt utförd LCHF inte alltid sker som vi önskar.

Återigen är detta absolut inte rättvist. Men det är något vi måste acceptera.

När man inte får de resultat man önskar med lågkolhydratkost kan man få intrycket att det som krävs är ännu striktare kost. Det kan leda till en mycket begränsande kosthållning, förlängd fasta och andra beteenden som för vissa kan underminera långsiktig hälsa.36

Vi vill istället hjälpa människor att fokusera mer på de hälsovinster som lågkolhydratkost kan medföra och de många icke viktrelaterade vinsterna som denna kost ger, exempelvis:

  • Kraftfull aptitkontroll37
  • Högre energinivåer38
  • Stabilt blodsocker39
  • Lägre insulinnivåer40
  • Lägre blodtryck41
  • Reducerade kardiovaskulära riskfaktorer 42
  • Eliminering eller minskning av läkemedel43

Faktum är att studier bekräftar att det är klokt att fokusera mer på hälsa och mindre på viktminskning. Forskning visar att lågkolhydratkost kan förbättra diabetes, fettlever och andra metabola sjukdomar, även om viktminskning inte sker.44

9. Sammanfattning

Kampen om viktminskning, ​​påtryckningar om att vara smal, dålig kroppsuppfattning och ett ohälsosamt förhållande till mat är laddade ämnen. Det kan vara svårt att prata om dessa saker utan att bli upprörd och avskräckt. Den som brottas med dessa frågor kan både känna att livet är orättvist och samtidigt tänka att det bara är att försöka ännu hårdare.

Men hälsa är inget vi bör ta för givet och faktum är att strävan efter en orealistisk kroppsstorlek kan påverka hälsan negativt. Att jaga en specifik siffra på vågen eller en viss klädstorlek tar dessutom både dyrbar tid och energi i anspråk, något du aldrig får tillbaka.

Å andra sidan kan du lära dig att uppskatta din kropp och ge den näringen den behöver – snarare än att försöka tvinga ner den till en viss storlek som den inte är designad för. Det kan kännas både befriande, stressavlastande och terapeutiskt.

Kort sagt – sträva efter att vara den bästa versionen av ”dig själv”!

/ Franziska Spritzler

Redigerad av Adele Hite

Tyckte du om den här guiden?

Vi hoppas det. Vi vill passa på att berätta att Diet Doctor inte visar några annonser, tar emot pengar från industrin eller säljer några produkter. Vår inkomst kommer från våra medlemmar som vill stötta oss i vårt uppdrag att ge människor över hela världen makten att dramatiskt förbättra sin hälsa.

Vill du bli medlem och hjälpa oss att göra LCHF enkelt?

Easter eggs in springtime
LCHF och psykisk hälsa: sambandet mellan mat och mående

Guide LCHF lagad från grunden av oprocessade råvaror verkar vara ett kraftfullt verktyg för att både skydda och förbättra den fysiska hälsan. Kan samma näringsstrategi vara till fördel även för hjärnan? Svaret verkar vara ”ja”.

LCHF-mat
LCHF för nybörjare

Guide LCHF står för Low Carb High Fat. Det vill säga lite kolhydrater och högre andel fett, även kallad njutarmetoden. Du kan nämligen äta dig mätt på god mat och ändå bli friskare och gå ner i vikt. Här hittar du allt du behöver.

scale-lose-weight
Så går du ner i vikt

Guide Har du svårt att gå ner i vikt? Då har du kommit till rätt plats. Gör dig redo för att gå ner i vikt utan att besväras av hunger.

  1. Obesity Reviews 2017: Prevalence of personal weight control attempts in adults: a systematic review and meta‐analysis [observationsdata; mycket svag evidens data] ↩

  2. Current Obesity Reports 2018: Media and its influence on obesity [översiktsartikel; ograderad] ↩

  3. Diabetes Research & Clinical Practice 2017: Efficacy of low carbohydrate diet for type 2 diabetes mellitus management: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials [stark evidens] ↩

  4. Social and Personality Psychology Compass: 2013Longterm effects of dieting: is weight loss related to health? [översikt av randomiserade studier dock med metodiska orosmoment; måttlig evidens]
    ↩

  5. International Journal of Obesity 2010: Weight loss from maximum body weight and mortality: the Third National Health and Nutrition Examination Survey Linked Mortality File [observationsstudie; mycket svag till svag evidens] ↩

  6. The American Journal of Clinical Nutrition 2015: Metabolic adaptation to caloric restriction and subsequent refeeding: the Minnesota Starvation Experiment revisited [icke randomiserad studie, svag evidens] ↩

  7. Cleveland Clinic Journal of Medicine 2014: The protein-sparing modified fast for obese patients with type 2 diabetes: what to expect [översiktsartikel; ograderad] ↩

  8. The Journal of Nutrition 2013: Normal protein intake is required for body weight loss and weight maintenance, and elevated protein intake for additional preservation of resting energy expenditure and fat free mass [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩

  9. Food and Chemical Toxicology 2019: Risks associated with fat burners: a toxicological perspective [översiktsartikel; ograderad] ↩

  10. The Journal of Nutrition 2006: Bone, body weight, and weight reduction: what are the concerns? [översiktsartikel; ograderad]

    Advances in Nutrition 2017: Preserving healthy muscle during weight loss [översiktsartikel; ograderad]
    ↩

  11. Behavior Research & Therapy 2010: Testing a new cognitive behavioural treatment for obesity: a randomized controlled trial with three-year follow-up [måttlig evidens]

    Obesity Reviews 2005: Who succeeds in maintaining weight loss? A conceptual review of factors associated with weight loss maintenance and weight regain [översiktsartikel; ograderad]

    Clinical Psychology Review 1991: Confronting the failure of behavioral and dietary treatments for obesity [översiktsartikel; ograderad]

    ↩

  12. Detta är baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost och godkänns enhälligt av vår expertpanel. Du kan lära dig mer om vår panel här [svag evidens]. ↩

  13. Frontiers in Endocrinology 2019: Osteoporosis and sarcopenia increase frailty syndrome in the elderly [översiktsartikel; ograderad] ↩

  14. The American Psychologist 2007: Medicare’s search for effective obesity treatments: diets are not the answer [översiktsartikel; ograderad] ↩

  15. Med hjälp av Diet Doctors tvåveckorsutmaning är den genomsnittliga viktnedgången 2 till 2,5 kilo.

    Följande metaanalys av RCT visade en genomsnittlig viktminskning på 5 kg under sex månader.

    Journal of the American Medical Dietetics Association 2007: Weight-loss outcomes: a systematic review and meta-analysis of weight-loss clinical trials with a minimum 1-year follow-up [systematisk översikt av randomiserade studier; stark evidens] ↩

  16. När variationen är pass stor är det ofta baserat på data av låg kvalitet och är svåra att tolka, men det bakomliggande budskapet är att en betydande mängd av vår kroppsstorlek är genetiskt programmerad.

    Behavioral Genetics 1997: Genetic and environmental factors in relative body weight and human adiposity [översiktsartikel; ograderad] ↩

  17. Critical Reviews in Toxicology: Environmentally induced epigenetic toxicity [översiktsartikel; ograderad]

    Brain Science: The effects of trauma, with or without PTSD, on the transgenerational DNA methylation alterations in human offsprings [översiktsartikel; ograderad]

    Clinical Epigenetics: Recent developments on the role of epigenetics in obesity and metabolic disease [översiktsartikel; ograderad] ↩

  18. Nutrients: Impact of maternal diet on the epigenome during in utero life and the developmental programming of diseases in childhood and adulthood [översiktsartikel; ograderad] ↩

  19. Obesity Reviews 2015: Pathways from dieting to weight regain, to obesity and to the metabolic syndrome: an overview [översiktsartikel; ograderad] ↩

  20. Obesity Reviews 2018: Does stress influence sleep patterns, food intake, weight gain, abdominal obesity and weight loss interventions and vice versa? [översiktsartikel; ograderad] ↩

  21. Lancet 2017: Hypothyroidism [översiktsartikel; ograderad]

    Nutrition Research Reviews 2017: Metabolic consequences of obesity and insulin resistance in polycystic ovary syndrome: diagnostic and methodological challenges [översiktsartikel; ograderad]

    European Journal of Endocrinology 2015: Cushing’s syndrome: update on signs, symptoms and biochemical screening [översiktsartikel; ograderad]
    ↩

  22. Climacteric 2012: Understanding weight gain at menopause [litterär översikt; ograderad] ↩

  23. Nutrition Today 2015: Body mass index: Obesity, BMI, and health: A critical review [översiktsartikel; ograderad] ↩

  24. PLoS One 2015: Dietary intervention for overweight and obese adults: Comparison of low-carbohydrate and low-fat diets. A meta-analysis [stark evidens]

    Journal of Hepatology: The beneficial effects of Mediterranean diet over low-fat diet may be mediated by decreasing hepatic fat content [måttlig evidens]
    ↩

  25. Korean Journal of Internal Medicine 2017: Metabolically healthy obesity: a friend or foe? [översiktsartikel; ograderad]

    The Lancet: Diabetes & Endocrinology 2013: Metabolically healthy obesity: epidemiology, mechanisms, and clinical implications [översiktsartikel; ograderad] ↩

  26. Reviews in Endocrine & Metabolic Disorders 2015: The prevalence of metabolically healthy obesity: a systematic review and critical evaluation of the definitions used [systematisk översikt av observationsstudier; mycket svag evidens] ↩

  27. PLoS One 2014: Metabolic health is a more important determinant for diabetes development than simple obesity: a 4-year retrospective longitudinal study [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩

  28. Även om det finns bevis för att en del metabolt friska överviktiga individer inte löper ökad risk för långvariga hälsoproblem är vetenskapen ännu inte helt klar på grund av skillnader i definitioner och brist på starka randomiserade kontrollerade bevis:

    European Journal of Endocrinology 2014: Are metabolically healthy obese individuals really healthy? [översiktsartikel; ograderad] ↩

  29. Appetite 2013: Emotional eating and food intake after sadness and joy [icke kontrollerad studie; svag evidens] ↩

  30. Physiology & Behavior 2019: Food cue reactivity in food addiction: A functional magnetic resonance imaging study [icke randomiserad studie; svag evidens] ↩

  31. Clinical Chemistry 2018: Food addiction, high-glycemic-index carbohydrates, and obesity [översiktsartikel; ograderad] ↩

  32. Frontiers in Psychology 2017: The relationship between social networking site use and the internalization of a thin ideal in females: a meta-analytic review [metaanalys av observationsstudier; mycket svag evidens] ↩

  33. Nutrients 2019: Are the motives for food choices different in orthorexia nervosa and healthy orthorexia? [observationsstudie; mycket svag evidens] ↩

  34. Detta är baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost samt resultat från Diet Doctors egna kartläggningar. ↩

  35. I den randomiserade A till Z-studien där man jämförde olika dieter gick de flesta som åt Atkins till exempel ner i vikt under de första 6 månaderna och för att sedan långsamt gå upp en del av dessa kilon under studiens sista 6 månader:

    Journal of the American Medical Association 2007: Comparison of the Atkins, Zone, Ornish, and LEARN diets for change in weight and related risk factors among overweight premenopausal women [randomiserad studie; måttlig evidens] ↩

  36. Detta är baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost. [svag evidens] ↩

  37. Brist på hunger vid lågkolhydratkost har kopplats till ketos, ett metabolt tillstånd där din kropp huvudsakligen drivs på fett och fettliknande föreningar som kallas ketoner: Obesity Reviews 2015: Do ketogenic diets really suppress appetite? A systematic review and meta-analysis [stark evidens] ↩

  38. Detta är baserat på klinisk erfarenhet från läkare som rekommenderar lågkolhydratkost [svag evidens] ↩

  39. The European Journal of Clinical Nutrition 2017: The interpretation and effect of a low-carbohydrate diet in the management of type 2 diabetes: a systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials [svag evidens] ↩

  40. Obesity Reviews 2012: Systematic review and meta-analysis of clinical trials of the effects of low carbohydrate diets on cardiovascular risk factors [svag evidens] ↩

  41. Obesity Reviews 2012: Systematic review and meta-analysis of clinical trials of the effects of low carbohydrate diets on cardiovascular risk factors [svag evidens] ↩

  42. Obesity Reviews 2012: Systematic review and meta-analysis of clinical trials of the effects of low carbohydrate diets on cardiovascular risk factors [svag evidens] ↩

  43. Diabetes, Obesity and Metabolism 2014: Two diets with different haemoglobin A1c and antiglycaemic medication effects despite similar weight loss in type 2 diabetes [randomiserad studie; måttlig evidens]

    Diabetes Therapy 2018: Effectiveness and safety of a novel care model for the management of type 2 diabetes at 1 year: an open-label, non-randomized, controlled study [svag evidens] ↩

  44. Journal of Clinical Investigation Insight 2019: Dietary carbohydrate restriction improves metabolic syndrome independent of weight loss [randomiserad studie; måttlig evidens]

    Diabetes Research and Clinical Practice 2017: Efficacy of low carbohydrate diet for type 2 diabetes mellitus management: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials [stark evidens]

    Journal of Research in Medical Sciences 2016: The effects of low carbohydrate diets on liver function tests in nonalcoholic fatty liver disease: A systematic review and meta-analysis of clinical trials [stark evidens] ↩