Vem ska man tro på?

Health And Disease

Vem ska man tro på? Och varför? Det är ämnet för dagen. Men jag tänker ta en omväg via immunförsvaret. Denna kroppens egna vall mot virus och bakterier är ju på tapeten, minst sagt. Här på Diet Doctor finns en bra översikt om hur du kan boosta det.

Eller kanske jag borde skriva: ”hur du möjligen kan boosta det”. För översiktens författare dr Bret Scher är mycket försiktig i sin genomgång och sina rekommendationer. Han skriver inte ”Gör si, gör så, basta!”. Därtill är forskningsläget kring vårt komplexa immunförsvar alldeles för oklart. Dessutom: det som funkar för den ena kanske inte funkar för den andra.

Några saker kan vi dock vara ganska säkra på. God sömn och handhygien och näringsrik mat och ett visst mått av träning och tid utomhus (gärna i solen!), samt undvikande av cigaretter och ihållande hög stressnivå, är plusfaktorer för immunförsvaret.

Men kan man göra mer för att hålla sig frisk? Många tror det i alla fall. På sistone har – för att ta ett exempel – det välkända C-vitaminet fått ett visst medialt uppsving i just immunförsvarssammanhang. Här en översikt över några av de forskningsstudier som pågår relaterade till just C-vitamin.

Särskilt en studie på Zhongnansjukhuset vid Wuhan-universitet (Wuhan var ju platsen för coronautbrottet) har väckt omvärldens intresse. Den behandlade experimentgruppen består av 140 covid-19-smittade patienter. Doserna är enormt höga: 12 000 milligram (12 gram) intravenöst c-vitamin 2 gånger per dag. Jämför med Livsmedelsverkets dagsrekommendation 75-100 mg.

De här c-vitaminoffensiva tankarna är minst sagt kontroversiella. Björn Olsen – infektionsprofessor i ropet som tidigt varnade för hur stort corona-hotet faktiskt var – ser stora risker:

”Intravenöst C-vitamin är som att spruta syra in i blodet, det kan bli våldsamma skador”, dundrade han i Expressen för några veckor sedan.

Så vem ska man då tro på?

Den lågmälde Bret Scher skriver i sin Diet Doctor-guide att upp till 2000 mg i alla fall bör vara ofarligt, överskottet kissas ut. Men att doser därutöver kan orsaka både diarréer och njursten. Den immunförsvarsboostande effekten, då? Ja, där är evidensen enligt Scher rätt svag och han skriver att det i nuläget inte finns några bevis för att det skulle bita på covid-19.

Jag är förstås inte mannen att peka ut riktningen här. Jag är bara en nyfiken följare av kost- och näringsdebatter och har därför inget att tillägga till Dr Schers resonemang.

En sak står dock ställd utom allt tvivel. Och det är att tipsen om hälso- och allmän livsförbättring haglar över den moderna människan. C-vitamintillskott eller inte? D-vitamin, magnesium, zink? Ingen skärmtid efter kl 21 och inget kaffe efter morgonen? Räkna kalorier eller ej? Meditera?

Att följa alla råd och budskap är ett heltidsjobb, minst. Eller snarare ett helt omöjligt jobb. De mer eller mindre legitimerade experterna tycker ju inte sällan helt olika. Mättat fett är farligt! Nej, det är inte farligt. Hur ska man då orientera sig utan att helt hamna vilse?

Och nu är jag tillbaka till mina inledande frågor: Vem ska man tro på? Och varför? Här kommer ett försök att urskilja några relevanta indikatorer:

  • Evidensen. Bygger tipset på solid forskning, mångårig beprövad erfarenhet – eller bara enstaka solskenshistorier?
  • Avsändarens intresse. Vill denne pracka på dig ett dyrt tillskott eller gymkort eller sälja på dig viss mat? Det bör tända en varningslampa.
  • Avsändarens generella trovärdighet. Är det här någon som brukar ha rätt, som följer forskningen eller forskar själv, och som inte talar i egen sak?
  • Avsändarens SPECIFIKA trovärdighet. Är det här någon som förefaller kunskapsrik på just ditt problemområde? (Skillnaden mellan generell och specifik trovärdighet kan representeras av två allmänkompetenta läkare, där den ena alltid varit smal och den andra bantat framgångsrikt i sena medelåldern. Vem lyssnar du ivrigast på om du är 60 år och tjock? Den alltid smale eller bantaren?)
  • Potentiell risk. Om C-vitaminet inte skulle hjälpa, men överskottet kissas ut, så kan det ju vara värt att prova eftersom det i alla fall inte skadar? Men om någon kommer med en konstig svamp från Honduras du aldrig tidigare hört talas om…? Gör lite riskanalys innan du testar!
  • Ekonomisk kostnad. Hellre en billig – eller gratis – livsstilsintervention än en väldigt dyr!
  • Ansträngningskostnad. Hur svårt/lätt är det att implementera det nya? Är det långsiktigt hållbart? För mig personligen har det aldrig lockat att i Viktväktaranda mäta och väga all mat och dryck – för jobbigt, helt enkelt!
  • Potentiell vinst. En jätteviktig faktor. Det var den potentiella vinsten – den hälsomässiga i första hand, i liten mån den ekonomiska – som fick mig att sluta röka 2007 fast Projekt Rökstopp kändes som en verkligt tuff utmaning innan jag försökte. (Det visade sig vara lättare än jag trodde.)
  • Bonuseffekter. Man kanske börjar träna för hälsan, men det känns motigt där ute i spåret – är det värt det? Men det kanske känns bra EFTER träningspasset: en bonus! Eller du kanske låter böcker ersätta slösurfande de vid läggdags för att sova bättre – och blir mer bildad på köpet?

Vårsol och corona. Livet är mångfacetterat. Ta hand om er. Och om du som läser det här är ute i vården och kämpar – RESPEKT! Och TACK!

Erik Hörstadius

Mest lästa inlägg

  • Att fasta
  • Kroppens könsdiskriminering, del 2
  • Tidskonfetti

Samtliga tidigare inlägg av Erik Hörstadius