SVT: Snabba kolhydrater ökar cancer?
I morse klockan 8:00 var ovanstående förstanyhet på SVT. Ytterligare en studie har funnit att personer som äter mycket snabba kolhydrater har ökad risk för bröstcancer.
SVT.se: Snabba kolhydrater ökar cancerrisken
Nyheten är kul mest för att det är ett tecken på hur vindarna vänder. Riskerna med snabba kolhydrater uppmärksammas allt mer.
Studien baseras på en enda kostenkät i slutet av 80-talet. Det är alltså en rätt osäker observationsstudie. Men samma sak har visats vid upprepade tillfällen i andra studier.
Ur rapporteringen:
Det är de så kallade snabba kolhydraterna som man ska undvika: -Det är kolhydrater som finns i till exempel vitt bröd, potatis och vitt ris, säger Susanna Larsson [doktor i epidemiologi vid Karolinska institutet].Fullkorn bättre
Hon rekommenderar istället en kost innehållande kolhydrater från fullkornsris, fullkornspasta, och fullkornsprodukter över huvud taget.
Feltänkt om fullkorn?
Ovanstående är ett härligt exempel på resultatet av att vara fast i ett (fettsnålt) paradigm.
Tänk att man finner att cigaretter utan filter är farligare än filtercigaretter. Skulle man då rekommendera folk att röka mycket filtercigaretter?
Antagligen inte.
Samma sak bör gälla här. Undvik snabba kolhydrater, men var försiktig med större mängder långsammare fullkornsprodukter också. De blir inte nyttiga bara för att de är mindre farliga.
Mer
Mer insulin, mer bröstcancer? – Kvinnor med högt blodinsulin utvecklar oftare bröstcancer i framtiden. Mer kolhydrater i kosten ger högre insulin.
Cancer, insulin och Lantus – Studier visar att diabetiker med högre insulindoser har ökad cancerrisk. Och det genmodifierade Lantus-insulinet ökar kanske risken ytterligare.
Kolhydrater ökar risk för tjocktarms- och livmodercancer? – Samband med intag av snabba kolhydrater.
Kolhydrater och risk för bröstcancer – Liknande fynd i fransk studie: kvinnor som äter mycket snabba kolhydrater har ökad bröstcancerrisk.
Ännu en stor studie stöder GI-kost – 37 studier: högre GI i kosten kopplat till ökad bröstcancerrisk, bland mycket annat.
Fettdebatten och kolesteroldebatten verkar ha gått samma väg. Många insatta har vetat länge men inte vågat av rädsla för repressalier. Det är sorgligt att det medicinska vetenskapliga klimatet ligger på den nivån i Sverige. Nu har vi ju även börjat se högt uppsatta våga gå ut och säga sanningen om kunskapen om fett. Förhoppningsvis går den debatten samma väg som alkoholen gick. Det svenska alkholtraumat intrummat i årtionden har ju minskat och korrekt information har kommit ut till allmänheten. Nu väntar vi på att statliga institutioner skall våga göra samma sak i fettfrågan.
Jag gillar liknelsen med cigaretter, då väldigt många jag pratar med tror att visst socker är bättre än annat socker..
Erik W: Studien avslutades ganska nyligen och publicerades för knappt en månad sen...
Svar ja men det ger ingångar till att göra mera ingående studier, problemet är att efter 10 sådana studier som pekar på något så är det fortfarande ingen som vill(vågar) göra de ingående studierna vilket ger ett moment 22 där förespråkarna för de gamla resultaten säger, det finns inga "riktiga" studier som stöder era hypoteser så där bränner man alla broar till ny kunskap.
"De svar de får beror väl på vilka frågor de ställer? så de kan få fram fakta som styrker deras egna trosuppfattning?"
Jag ser det snarare som att om de får svar som stödjer deras hypoteser så blir det deras nya sanning och djupare studier skall initieras men motsäger den det de tror ignorerar de helt resultatet och hittar på någon bortförklaring(t.ex obesa människor kan inte skriva i sina rapporter vad de äter så då blir resultatet fel, och det gäller bara obesa för övrigt, smala har inte de problemen sic!) sen är problemet löst i deras värld.
B-A: okej, i inslaget pratade de om 80talet så trodde all data var från då
det finns lite tecken på att även kolhydratsmängd / glykemiskt load har samband med bröstcancer, ja. Se länkarna i slutet på inlägget. Snabbt exempel:
http://www.ajcn.org/cgi/content/abstract/87/5/1384
Visst är min liknelse med cigaretter tillspetsad, men principiellt tycker jag ändå argumentationen är liknande.
Vet någon något mer om vad denna bröstcancertyp är för något och vad som skiljer den från de andra rent fysiologiskt/cellbiologiskt?
Doc: Ökad kolhydratsmängd och GL hade bara samband med ER+/PR- bröstcancer.
Isåfall kan man säga att studier där man ser att en HF kost har haft negativ inverkan på hälsan visar på att mättat fett är farligt. Du är själv noga med att man ska skilja på olika fetter, varför gör du inte samma sak med kolhydraterna? Vi vet ju att olika kolhydrater har olika metabol inverkan.
Nja. Fruktos har visserligen en annorlunda effekt. Men all stärkelse bryts ner till samma glukos i magen, oavsett hur "snabb" den är. När glukosmolekylerna väl tas upp har de samma verkan i kroppen.
Alltså är det en märklig tanke att något långsammare stärkelse skulle ha motsatt verkan mot lite snabbare.
Jag tycker man ska vara försiktig med att extrapolera de resultat man får i en sådan här studie på alla kolhydrater.
ja precis - jag syftar på stärkelsen, vanligen den största källan till kolhydrater i kosten.
Som du kan se via länkarna nederst i inlägget så finns ett antal observationsstudier som visar statistiska samband mellan GL eller insulinvärden och cancer. Långsamma kolhydrater höjer också GL och höjer insulinet.
Alltså verkar det för mig dumt att ta för givet att lite långsammare kolhydrater tvärtom har motsatt effekt till snabbare när det gäller cancer. Det bör vara troligare att de har liknande men svagare effekt.
Nej.
Förvånande att läkaren rekommenderar fullkornsbröd, fullkornspasta, etc (det växer inget rågbröd eller fullkornspasta i naturen) och inte rekommenderat folk att äta naturliga råa frukter och grönsaker (långsamma kolhydrater) i stället.
Det är en enorm skillnad på naturliga och onaturliga kolhydrater, bara kokning medför en mängd kemiska förändringar vars skadliga omfattning inte är kartlagd.
"Långsamma kolhydrater höjer också GL och höjer insulinet."
Det gör även kött.
En 125 gram biff ökar insulin nivån lika mycket som 125 gram vitt socker. Källa: Diabetes Care 7 (1984:465)
Ost och biff höjer insulin nivån mer än pasta. Källa: American Journal of Clinical Nutrition 50 (1997:1264)
Läste det idag och blev själv lite förvånad över sakers tillstånd.
Johnny: Jo kasein och vassle, som det finns gott om i mejeriprodukter, höjer insulin och IGF-1 som förövrigt tros kunna orsaka cancer...
när det gäller nitritinnehållande köttprodukter och tjocktarmscancer så tycker jag det finns anledning till viss försiktighet i väntan på säkrare forskning. Det avfärdar jag inte "helt".
All mat höjer insulinet något, men med begränsad mängd (snabba) kolhydrater brukar det ju hålla sig inom rimliga nivåer.
Det där att 125 gram kött skulle motsvara 125 gram vitt socker låter däremot högst märkligt. Johnny, du kanske kan bjuda på en länk till den studien från -84.
Jag tror det här här länken
http://www.naturally-healthy-eating.com/eating-fruit.html
Mycket till studie är det väl inte
Johnny: Jag tror inte kött ger samma insulinpåslag som motsvarande mängd socker. Kanske jämförde de 125g protein med 125g socker?
Var det dessa du menade?
Effect of protein ingestion on the glucose and insulin response to a standardized oral glucose load.
An insulin index of foods: the insulin demand generated by 1000-kJ portions of common foods.
Det fria programmet Bibus gör det lätt och trevligt att hitta sådant! 🙂
Har tyvärr ingen länk, citerade direkt ur boken av Dr Douglas N. Grahams bok The 80/10/10 diet med käll hänvisningar. Jag kan bara hålla med att det låter väldigt märkligt att 125 gram (quarter pound) biff är lika insulin höjande som 125 gram vitt raffinerat socker. Jag skulle välja den stekta biffen i 100 fall av 100.
Finns det några undersökningar gjorda vad gäller skillnaden mellan rått kött och stekt kött, hur påverkas fettsyror, enzymer, näringsämnen, etc av stekningen? Läste någon stans att människan utvecklat något enzym eller liknande som gjorde det möjligt för kroppen att hantera stekt kött, till skillnad från katter som blev sterila efter fyra generationer på kokt kött i en klassiskt studie. Jag har också läst att det var några forskare som hade bevisat att kroppens produktion av vita blodkroppar ökade från 3 miljoner till 18 miljoner vid förtäring av stekt/kokad föda, men ingen förhöjning inträffade på rå föda. Vet du något om detta?
Visst, rått kött. Rå fisk. Så gör rovdjuren fortfarande...
"Johnny: Jo kasein och vassle, som det finns gott om i mejeriprodukter, höjer insulin och IGF-1 som förövrigt tros kunna orsaka cancer..."
Finns det i alla mejeriprodukter, typ mjölk, grädde, smör, ost?
Det är ju enkelt att från ett natur perspektiv förstå att kons mjölk är till för kalven och det måste ha tagit ett antal år innan Homo Sapiens upptäckte och lyckades bemästra denna näringskälla. Masajerna i Afrika var sannolikt först med denna form av boskapsskötsel och de lär likt oss utvecklat något enzym eller liknande som gör dem och oss laktos toleranta. I Sverige lär vi ha drukit rå ko mjölk sedan 4000-5000 år tillbaka och pastöriserad ko mjölk i knappt 100 år. Frågan är hur denna upphettning påverkar alla fettsyror och näringsämnen i ko mjölken och vad det får för konsekvenser för oss människor?
Nu använder jag bara ekologiskt smör och grädde i matlagningen så jag tänker att det inte spelar så stor roll om man "pastöriserar" smöret och grädden en gång till i stekpannan. Stenåldersdieten exkluderar ju mjölk produkter och använder kokosfett/mjölk i matlagningen i stället, vilket är vanligt idag i länder med laktos intolerant befolkning i ex Thailand.
Det har jag också mycket svårt att tro, men jag har inte citerat fel från boken, det var biff och inte protein som angavs.
Burenhult och andra "stenålderskostare" förespråkar att man helt utesluter spannmål. Ska man tvunget äta bröd ska det vara surdegsbröd eller franskbröd; inte fullkorn.
Tack för länkar och tips om program. Vet inte om det var vad jag menade. Jag citerade ur en bok vad gäller 125 gram biff och 125 gram socker och tycker själv det låter märklig. Skall studera dina länkar och se om jag förstår någonting, 🙂
Jag oroar mig inte över att den mjölk jag dricker är pastöriserad. Det är inte många sekunder mjölken värms upp, jag vet inte vilka skadliga förändringar som skulle kunna inträffa, även om vissa verkar tro att det sker en försämring. Det enda som händer är att man avdödar de patogener som finns.
"Visst, rått kött. Rå fisk. Så gör rovdjuren fortfarande..."
Nu har ju vetenskapen delat in djurvärlden i carnivorer, insectivorer, omnivorer, frugivorer och herbivorer, beroende på vilken föda som är dominant i dieten. En del hävdar att vi är frugivorer andra omnivorer och några till och med att vi är carnivorer. Att vi innan åt all vår föda rå innan elden är självklar logik, men vad åt vi och i vilka proportioner i vårt naturliga habitat, enligt mig den tropiska stranden eftersom allt som vi behöver finns där. Massor av mättat fett från kokosnöt som luktar och smakar gott, massor av färska frukter och massor av salta råa musslor.
Tyvärr så finns det inga naturliga naturfolk kvar på planeten som lever och äter enbart rå naturlig mat, utan alla naturfolk som finns kvar idag använder eld i matlagningen. Det finns dock en del tropiska naturfolk kvar som äter en tropisk stenåldersdiet och den utgörs av oftast grillad fisk och skaldjur, grillade/kokta stärkelserika rotfrukter, råa frukter och råa grönsaker samt en hel del kokosnöt. Fiskar i tropikerna är mig veterligen inte speciellt feta men innehåller animaliska proteiner, till skillnad från fisk i kalla vatten. Av två tropiska stenålders folk som undersöktes i studien så åt det ena folket 12-13E% protein (kvinnor 12E% och män 13E%), 35E% fett, 52E% kolhydrat och det andra folket 12-13E% protein (exakt samma), 53% fett och 34E% kolhydrat. Den stora fettkällan här är naturligtvis kokosnöt. Det är så dessa folk hade valt att äta och de valde inte att äta 100% fisk.
Stenåldersdieterna skiljer sig också naturligtvis beroende på klimatzon och ju längre norrut dessto mer animalisk föda, speciellt fet animalisk föda är speciellt eftertraktad typ säl, lax, sill, makrill, ål och eskimåerna är naturligtvis de som äter mest animalier, men även där är hjortron en delikatess på sommaren, de är ju också längst i från sitt ursprungliga habitat i tropiska Afrika.
Utan teknologi är människan ingen speciellt skicklig jägare, att fånga fisk och större och även mindre bytesdjur naken i naturen med våra händer och tänder utesluter väldigt många bytesdjur. Frukt, grönbladiga växter, kokosnötter och salta musslor klara vi av utan teknologi. De salta musslorna förklarar också varför vår tunga är utrustad med salt smak och att vi numer saltar det nästan smaklösa köttet från stora bytesdjur.
Carnivorer lapar vatten medans frugivorer och herbivorer suger vatten när de dricker. För frugivorer är frukt (kokosnöt är klassificerad som en stenfrukt, yttre basten är då fruktkropp och själva nöten kärnan) den dominerande födan, men de flesta frugivorer äter en även en del animalier (insekter, kräldjur och mindre däggdjur) och de finns uteslutande i tropikerna. I Norden finns det gott om omnivorer och carnivorer och herbivorer men inga frugivorer naturligt nog.
http://www.dichotomistic.com/mind_readings_fire.html
Tack för länken, mycket intressant läsning om elden, homo erectus, neandertalare och homo sapiens.
Vad jag har förstått så är eldstaden i Tanzania den äldsta som har hittas som använts för matlagning av homo sapiens och den skall vara 248 000 år gammal.
Pastöriseringen dödar även bra bakterier som finns i mjölk, t.ex. en bakterie som hjälper till med att bryta ner laktos i magen. Det är därför (många?) annars laktosintoleranta sägs tåla opastöriserad mjölk.
Det är klart att protein ger insulinpåslag. Att lagra fett är ju inte den enda uppgift insulin har. Att sträva efter att ha konstant jättelåga insulinnivåer tror jag inte är varken bra eller genomförbart. Insulin är väl inte "dåligt" i sig. Det är bara när det löper amok som det blir trubbel.
en studie från 2004 som är i stort sett identiskt där man inte hittade något samband
http://aje.oxfordjournals.org/cgi/co...ract/159/8/732
Inget samband mellan kolhydrater, GI eller GL hos postmenopauskvinnor i danmark
http://jn.nutrition.org/cgi/content/abstract/135/1/124
Inget samband mellan kolhydrater och bröstcancer. Man såg däremot en ökad risk hos kvinnor som åt mycket smör när de va unga.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12793898
Ingen ökad risk från GI och GL hos postmenupauskvinnor i USA
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12815005
En studie som visar att fiber är skyddande mot bröstcancer. Mer fiber innebär i stort sett alltid lägre GI och GL
http://ije.oxfordjournals.org/cgi/co...tract/36/2/431
Nu tog jag bara upp de som motsa dina studier, de är inte representativa för forskningen på område. Om man ska summera de abstracten som jag letade igenom nu på några minuter så verkar det som att det är främst högt GL i kosten som ökar risken och det gäller särskilt hos överviktiga personer med dålig insulinkänslighet.
Det man kan lära sig från studien är alltså att vi inte ska äta mycket skitmat med raffinerade kolhydrater. Vi ska se upp med att gå upp i vikt och vi bör motionera så att vi inte får tendenser till insulinresistens.
visst är det lite selektivt.
Sådana här samband lär ju inte vara så lätta att se i befolkningar som äter rätt likriktat (mycket bröd, pasta, ris etc). Så man kanske inte skall vänta sig att det visar sig i alla studier. Men visst tyder de negativa studierna på att skillnaden mellan lite mer eller mindre kolhydrater inte i sig är helt avgörande för risken.
Kan jag nog hålla med om i stort.
Ja socker och andra enkla kolhydrater sänker immunförsvaret en effekt man inte kunde se vid intag av stärkelse.
"This study was designed to test a) whether carbohydrates other than glucose decreased the phagocytic capacity of neutrophils in normal human subjects, b) the duration of this effect, and c) the effect of fasting on neutrophilic phagocytosis. Venous blood was drawn from the arm after an overnight fast and at 0.5, 1, 2, 3, or 5 hr postprandial and this was incubated with a suspension of Staphylococcus epidermidis. The phagocytic index (mean number of bacteria viewed within each neutrophil) was determined by microscopic examination of slides prepared with Wright's stain. Oral 100-g portions of carbohydrate from glucose, fructose, sucrose, honey, or orange juice all significantly decreased the capacity of neutrophils to engulf bacteria as measured by the slide technique. Starch ingestion did not have this effect. The decrease in phagocytic index was rapid following the ingestion of simple carbohydrates. The greatest effects occurred between 1 and 2 hr postprandial, but the values were still significantly below the fasting control values 5 hr after feeding (P < 0.001). The decreased phagocytic index was not significantly associated with the number of neutrophils. These data suggest that the function and not the number of phagocytes was altered by ingestion of sugars. This implicates glucose and other simple carbohydrates in the control of phagocytosis and shows that the effects last for at least 5 hr. On the other hand, a fast of 36 or 60 hr significantly increased (P < 0.001) the phagocytic index."
Role of sugars in human neutrophilic phagocytosis
Am. J. Clin. Nutr. 26: 1180-1184, 1973
Likaså får man inte samma metabola påverkan som inverkan på blodfetter genom att inta glukos och andra enkla kolhydrater jämfört med komplexa som stärkelse och likaså påverkan på hunger/mättnad.
” Ja socker och andra enkla kolhydrater sänker immunförsvaret”
Är det då klokt att ge sjuka (infektion) saft?
Man bör istället fråga sig varför man serverar en massa saft och juice i skolorna. Där kunde man lika bra hållt sig till vatten och mjölk.
Varför frågar du mig det?
I övrigt, what Jacob said.
du är 27 år ser jag. En utmärkt ålder för att förbättra sina vanor tycker jag. Inte lär det vara för sent inte! 😉
Finns det inga kalorier i det man har runt magen?
Det sänker inte immunförsvaret i alla fall.
Candida som doc skrev om ska man mata den när man drabbas av candidainfektion i blodet?
Du matar även det som har infekterat oss.
Varför tappar vi all hunger när vi blir sjuka? Har kroppen lärt sig att svälta ut infektioner?
Dez tror att man kan skilja på nutrition, immunförsvaret och bakterier, alt är förenat i magen.
Människokroppen är väldigt bra på att läka sig själv så länge man ger den rätt näring så det är inte alls försent.
I boken jag läser just nu (The Diet Cure) så skriver hon att sug/begär ofta beror på brist på vissa aminosyror som gör att det i sin tur blir brist på vissa signalsubstanser (serotonin, GABA, dopamin etc). Enligt henne så är det ofta väldigt effektivt att bota missbruk av alkohol, droger och socker med dessa aminosyror. Alkohol, kokain och socker kan tydligen binda samma receptorer som signalsubstanserna. Om signalsubstanserna konkurreras ut så kan beroendet bli väldigt starkt. Med tillskott av aminosyror ska man kunna få tillbaka signalsubstanserna och det skulle då stilla behovet av dessa droger. Jag tycker det låter vettigt och hon säger själv att det funkar väldigt bra.
Skicka mig en burk aminosyror tack 😉 Nä, men hon menar alltså att bara man äter ordentligt med protein så försvinner det efter en tid? Eller är det ett visst protein man behöver extra mycket av? Vilket i så fall? Ägg, rött kött, fisk eller fågel?
Du kanske skulle köpa boken, den kostar inte så många kronor. Jag har inte kommit till kapitlet där hon beskriver hur mycket man ska ta än. Men ja, det handlar om att man får i sig för lite fullvärdigt protein. Det handlar mest om aminosyrorna tyrosin, taurin och tryptofan. Vem vet, kanske finns det något genetiskt som gör att du behöver lite mer än alla andra. Kanske utsätts du för mycket stress som gör att du behöver lite mer än andra? Vem vet, kanske beror suget på något helt annat. Men då boken bara kostar 150 kr så tycker jag att du ska slå till och testa.
Köttet blir mört och gott och vätskan som blir kvar är ett koncentrerat tillskott med en komplett uppsättning av aminosyror.
Eller skär loss alla fina bitar av en ekologisk kyckling och koka buljong på det som blir över.