Svår näringsbrist efter fetmakirurgi
Att koppla bort en del av tarmen för att gå ner i vikt är inte biverkningsfritt. Kroppen kan ibland få så svårt att ta upp vitaminer att hjärnan slutar fungera normalt.
I Läkartidningen idag berättas om sådana fall.
Patientfallet i artikeln:
Vitaminbrist gav hjärnsjukdom
En 23-årig i övrigt frisk kvinna med BMI 36 (vikt: 96 kilo) genomgick en gastric bypass. En fetmaoperation för att gå ner i vikt alltså.
Trots att kvinnan fick tillskott av extra vitaminer gav illamående och kräkningar efter operationen svår B-vitaminbrist. 72 dagar efter operationen fick hon tilltagande yrsel, ostadighet och dubbelseende, och kunde inte heller röra sig med normal koordination.
Hon får ligga på sjukhus i 19 dagar med intravenöst vitamintillskott (direkt i blodet). Vid hemgången är hon fortfarande ostadig när hon går och har ögonproblem. Vid återbesök tre månader senare är hon bättre men avstår fortfarande från bilkörning och har svårt att läsa eller se på TV.
Inte den enda
Enligt artikeln har en annan sammanställning av 84 liknande sjukdomsfall efter fetmakirurgi just publicerats. Även andra nervsjukdomar på grund av vitaminbrist har noterats.
Fetmakirurgi är ingen enkel lösning.
Mer
Hjärnkirurgi nya behandlingen mot fetma
Alkoholism efter fetmaoperation – att byta ett beroende mot ett annat?
Förlamad efter viktoperation
Magoperationens baksida
Örebro fetast – operationer lösningen?
Vitaminupptag vad händer när någon har problem med magen men är frisk för övrigt?
Ex IBS, inflammatoriska problem i magen, hur kan man veta att dom personerna tar upp tillräckligt av vitaminerna?
Vad är det för skillnad på en kirurgisk behandling som blockerar en del av tarmen och en ex inflammation som blockerar samma del i tarmen?
Friska tar upp vitaminerna bra.
Men är dom med IBS friska?
I ingressen till artikeln står det:
"Men för gravt överviktiga hjälper inga bantningsdieter eller motionspass i världen. Det har forskarna bevisat. Då återstår bara magsäckskirurgi."
Jag orkade inte ens läsa resten av artikeln.
På omslaget av tidningen lockade de med en annan artikel:
"Ät dig smart-mätt. Maten som mättar bäst (men har få kalorier)."
Det visade sig att artikeln var ett knappt dubbeluppslag som var till 100% sponstrat av Kellogs.
Så jag betalade för en tidning för att läsa en artikel... som i princip var en enda stor annons.
Det var förmodligen sista gången jag köpte Amelia.
De har faktiskt en poäng även om de skriver väldigt korkat. Det gäller att se skillnad på vad individer kan uppnå (folk har bantat ned sig extremt på alla möjliga olika sätt) och vad som fungerar generellt.
Extremt överviktiga misslyckas nästan alltid med konventionell viktnedgång och då kan magsäckskirurgi var den bästa lösningen. Det är inget ofarligt eller enkelt ingrepp men det gäller att väga det mot hur farligt det är att vara extremt överviktig.
Man önskar att det fanns bättre och framför allt säkrare hjälp för dessa individer att få.
Vår hormonella aptitreglering fungerar ej bra, varför?
Fruktos påverkar inte aptitregleringen är vi överrens?
Det innebär att gravt överviktiga borde utesluta alt vitt socker (pga fruktosen)
Jag antar att du tycker det är ok med potatis och det är glukos som påverkar vår aptitreglering.
Får överviktiga rådet att helt utesluta socker?
(även det som är tillsatt i nyckelhålsmärkt mat)
Det där med operationer oroar mig lika mycket varje gång jag läser något om det. Det är fruktansvärt synd att det skall behöva gå så långt i vissa fall. MEN, alla är vi olika, och det finns flertalet faktorer som spelar in på varje individ om man har disciplinen eller inte att anta utmaningen att radikalt ändra sin kost, om det nu är det det handlar om. Synd bara att man inte lägger mer tid på att försöka med att ändra på folks livsvanor istället, som en lösning på problemet.
Det är ett felaktigit påstående och det vet du. Att överskott av vattenlösliga vitaminer kissas ut är ett faktum och det gäller från såväl kosten som från kosttillskotten.
Var man påstått att mikronutrienter kissas ut per automatik för att det kommer från tillskott vore intressant att läsa. Och varför skulle då samma experter vara de som rekommenderar berikning av vissa livsmedel?
Allt det tyder ju på att de inte alls tror att det kissas ut.
I skolan minns jag hur de berättade att alla vitaminer kan lagras i kroppen förutom C, som kommer ut med urinen vid överskott. Sen om det är sant eller ej låter jag vara osagt.
Ja överskott av alla vattenlösliga vitaminer kissas ut som sagt. B-vitaminerna (bortsett från B12 som till viss del lagras in i levern) och C-vitamin.
Angående mejeriprodukternas berikning så är det alla där man reducerat fettinnehållet eller bytt ut mjölkråvaran mot en vegetabilisk (grädde mot olja i margariner). Då gårn det naturligt förekommande A- och D-vitaminet bort. Ekologisk mjölk är D-vitaminberikad men inte A-vitaminberikad.
Men det är ju inte bara Arla, även Milko, Skånemejerier och Norrmejerier osv
Jag tror mjölkindustrin har frågat SLV och ville ha klarhet om just A-vitaminberikning i mjölkprodukter, så det verkar som SLV indirekt styr över om lätta mejeriprodukter skall vitaminberikas.
Kommer inte ihåg vart jag läst det, men hittade istället följande på SLVs hemsida.
http://www.slv.se/sv/grupp2/Livsmedelsforetag/Berikning/
Under stycket "Nationella regler" så står det att berikning är obligatorisk för vissa produkter.
Vissa vill framhävda fördelarna med högre D-vitaminhalt i tex lättmjölk framför helmjölk, jag tycker det istället visar på en nackdel när en produkt behöver ha tillsatta vitaminer.
Om man tog bort berikningen från lättmjölk så skulle det bli tydligare att det är en - enligt mitt tycke - sämre produkt än helmjölk. Men i kampen mot det mättade fettet måste ju SLV låta berika dessa produkter när de rekommenderar dem.
Tycker också att iaf D-vitamin skall intas separat.