Vad händer med insulinproduktionen vid reversering av typ 2-diabetes?

Diabetes life

I dagens Professorn svarar undrar en läsare vad det är som egentligen händer i kroppen när blodsockernivåerna går ner på lågkolhydratkost. Diet Doctors Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, svarar på era frågor flera gånger i veckan. Vi hoppas att du också gillar vårt nya koncept och får med dig en massa ny kunskap på vägen.

Fråga: Hej.
Jag undrar hur det fungerar med insulin vid reversering av högt blodsocker. Som jag förstått det så blir långtidssockret för högt när kroppen inte längre kan producera tillräckligt med insulin för att jämna ut sockernivån. Också beroende på att cellerna förändras. Om man äter LCHF går sockervärdena ner – det är i alla fall min erfarenhet. Men hur är det då med bukspottkörteln och insulin? Har den funktionen fortfarande kvar sin försämrade förmåga och nedgången i blodsocker beror på att det inte behövs lika mycket insulin eftersom det inte är så mycket socker i kroppen? Eller förbättras körtelns och insulinproduktionens funktion och termostat av lågkolhydratkost?

Professorn svarar: Du har helt rätt. Det som till slut utlöser en typ 2-diabetes är att kroppen inte längre kan kompensera för att man är okänslig för insulinets blodsockersänkande effekter. Insulin sänker sockret genom att öppna särskilda transportörer, så kallade GLUT4, i cellmembranen så att sockret kan komma in i fett och muskelceller. Detta fungerar sämre än vanligt vid typ 2-diabetes och till slut, efter flera decennier i regel, så orkar inte betacellerna producera så mycket insulin som krävs. Det är dock oklart varför dessa celler mattas ut med tiden. En stark anledning till att vi inte vet exakt hur detta går till är att vi inte kan undersöka bukspottkörteln med exempelvis biopsier; den sitter för illa till (djupt inne i magen, nästan bak i ryggen) och om man ändå skulle göra det kan den inflammeras av att man sticker i den. Men enligt underökningar som utförts vid obduktioner verkar det som att betacellerna skadas av att ett proteinaggregat som kallas amyloid bildas. Detta kan antagligen bildas från förstadier till insulinmolekylen i de stressade betacellerna som producerar insulinet.

Sedan finns det kraftiga ärftliga faktorer som spelar in. När man ser till genetiken bakom typ 2-diabetes är det just gener som påverkar hur starka/många betaceller man har som verkar ha störst betydelse. Så kort och gott, det verkar inte som att man återskapar betaceller med lågkolhydratkost, utan snarare handlar det om att man ger dem mindre att göra när man inte äter kolhydrater. Och då kan insulinproduktionen räcka till. Men om man också går ned i vikt, och då särskilt med lågkolhydratkost, brukar insulinresistensen minska extra bra eftersom bukfetman motverkas med denna typ av kosthållning. Det är just bukfetma som är extra jobbigt med avseende på insulinokänslighet – det är fettväven i magen (den man har vid bukfetma) som bidrar mest till okänslighet för insulin.

Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, medarbetare på Diet Doctor


Funderar du också över något som rör kroppen, hälsa, sömn, sjukdomar, mat, dryck – ja, nästan vad som helst? Du kanske vill veta hur mycket frukt och grönt du bör äta varje dag, om fasta egentligen är hälsosamt eller om vitamintillskott är nödvändigt? Skicka din fråga till professornsvarar@dietdoctor.com.

Håll utkik här på sajten eller på vår Facebooksida så du inte missar när Fredrik svarar på just din fråga. Kom ihåg att ingen fråga är för dum.

Vi ser fram emot din fråga!


Senaste inläggen

Min mage klarar inte av allt fett jag äter
Hur påverkas hälsan av kortison?
Behöver hjärnan kolhydrater?

Klicka här för att komma till alla inlägg av Professorn svarar.

DD+ MEDLEMSKAP