Lågkolhydratkost och diabetes – sakta men säkert mot acceptans

2GettyImages-944690848

Det verkar ofta som om en ordentlig förändring inom kostområdet sker nästan olidligt långsamt — speciellt om du hör till de som påverkas av de nuvarande kostråden.

En nyligen publicerad översikt över fördelar och risker med lågkolhydratkost och ketogen kost för personer med typ 1 och typ 2-diabetes illustrerar detta perfekt:

Nutrients: Low-carb and ketogenic diets in type 1 and type 2 diabetes

Efter att ha gått igenom den nuvarande evidensen för kolhydratrestriktion för diabetes har italienska forskare kommit fram till slutsatsen att även om kolhydratbegränsad kosthållning (speciellt ketogen kost) kan bidra till viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll hos personer med typ 2-diabetes, kan kosten också öka risken för kardiovaskulär sjukdom (CVD) på grund av förhöjda kolesterolnivåer. För personer med typ 1-diabetes var de ännu mer försiktiga och konstaterade att samtidigt som lågkolhydratkost kan vara till hjälp för att reglera blodsockret på kort sikt, finns det inte tillräcklig evidens för att rekommendera kosten till den här gruppen patienter, eftersom man inte är säker på att den är säker, den kan öka risken för CVD och kan också hämma tillväxten hos barn som följer upplägget.

Författarna kom fram till att det finns ett behov av att genomföra fler välgjorda randomiserade studier för att avgöra om lågkolhydratkost är säkert, effektivt och hållbart för personer med diabetes, speciellt de med typ 1.

Om man ska vara positiv kan vi se det här som ett steg i rätt riktning. I många år ansågs LCHF och ketogen kost av de flesta diabetesforskare, läkare och utbildare som något man inte ens övervägde vid diabetesbehandling. Ett växande antal yrkesverksamma inom diabetessektorn och inom diabetesorganisationerna — inklusive American Diabetes Association (ADA) — samt forskarna bakom studien, erkänner numera att det finns fördelar med kolhydratrestriktion. Det är dessutom helt sant att fler studier av hög kvalitet skulle stärka det befintliga evidensläget för den här metoden att hantera typ 1-diabetes.

Å andra sidan finns det några saker i studien som vi inte håller med om:

  • Lågkolhydratkost och risken för CVD: Någonting som ofta upprepas är att lågkolhydratkost kan orsaka ”ofördelaktig blodfettsprofil” hos personer med diabetes, något verkar baseras helt på förhöjning av totalkolesterol och LDL. Enligt många studier och anekdoter verkar de flesta med diabetes som äter lågkolhydratkost reducera riskfaktorerna för CVD: lägre triglycerider, högre HDL och fördelaktiga förändringar i storlek och mönster när det gäller LDL.1 Dessutom uppstår en signifikant ökningen av LDL endast hos en minoritet av de som äter lågkolhydratkost, ökningen är ofta tillfällig och sker under viktnedgång.
  • ADA:s generella råd (Standards of Medical Care) för personer med typ 1-diabetes: Författarna menar att i de senaste Standards of Medical Care finns inte ketogen och lågkolhydratkost med som kostrekommendation för typ 1-diabetes. Men om man ska vara rättvis ingår inte andra kosthållningar heller — som fettsnålt, DASH och medelhavskost. Som författarna till 2019 ADA Standards of Medical Care sammanfattar, ”Det finns otillräcklig forskning kring kost för typ 1-diabetes för att framhålla någon kost framför andra.” Dessutom, i ett ännu färskare konsensusuttalande från ADA var studier på kolhydratbegränsning de ända som faktiskt diskuterades för typ 1, författarna sammanfattade: ”Evidensen pekar på att strikt lågkolhydratkost kan ha potentiella fördelar för vuxna med typ 1-diabetes, men kliniska studier av tillräcklig storlek och över längre tid krävs för att bekräfta tidigare fynd.”
  • Kritik av studie på typ 1-diabetiker: En studie från 2018, utförd på mer än 300 barn och vuxna, som pekar på perfekt blodsockerkontroll med hjälp av strikt LCHF kritiserades för att inte representera alla med typ 1-diabetes eftersom studien endast inkluderade personer som följer dr Richard K. Bernsteins kostråd. Men, studien ger oss data över tid kring säkerhet, hållbarhet och acceptans av kolhydratbegränsat ätande. Hur många fler personer med typ 1-diabetes skulle kunna uppleva liknande resultat om de fick rådgivning, stöd och verktyg för att lyckas?
  • Följsamhet på lång sikt: Precis som i tidigare studier ifrågasätter man här om kolhydratrestriktion är svårt att upprätthålla på lång sikt. Men finns det någon evidens för att personer med diabetes är mer följsamma till någon annan typ av kostråd de fått? Dessutom, de som själva väljer att följa LCHF eller keto är vanligen mycket följsamma; stabilt blodsocker, mättnad och mer energi är kraftfull motivation att hålla sig till kosten.

Om du uppnår bättre blodsockerkontroll och bättre hälsa överlag som ett resultat av lågkolhydratkost eller keto, kan det vara frustrerande att läsa om ytterligare en studie som inte riktigt godkänner kolhydratrestriktion som ett realistiskt och hållbart alternativ för personer med diabetes. Men ta till dig att en långsam men stadig utveckling mot acceptans i den konventionella sjukvården sker, medan du samtidigt fortsätter njuta av din kolhydratbegränsade livsstil och upplever de många fördelar den ger.

Tidigare

Virta Health: Uppföljning av studie efter två år – patienterna mår toppen

Smarta Diabeteskartan är uppdaterad

Ny studie: Exceptionellt god blodsockerkontroll för typ 1-diabetiker på lågkolhydratkost

 

Diabetes

4 kommentarer

  1. Ann-Therese
    Arbetar inom vården. Som typ1 (LADA) har jag sedan drygt 6 år följt LCHF och 5:2 med utmärkta resultat. Men motståndet bland främst de yngre ssk är massivt! Innan flera studier är publicerade vägrar de tro annat än att jag är en anekdot.... Hoppas att paradigmskiftet kommer inom min livstid. Är 62 år nu.
  2. Bengt D Nilsson
    Man hittar denna studie om typ 1 på sidan:
    https://www.dietdoctor.com/se/vetenskap#typ1

    Nielsen 2005 UJMS. 22 personer med svårkontrollerad typ 1 diabetes fick prova lågkolhydratkost (max 70-90g/dag). HbA1c sjönk i genomsnitt från 7,5% till 6,4% (p<0,001). Insulinbehovet minskade signifikant, och antalet blodsockerfall per vecka sjönk i snitt från 2,9 till 0,5 (p=0,004).

    A low carbohydrate diet in type 1 diabetes: clinical experience--a brief report.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16454166

  3. Nils
    Människor behöver anpassa sin diet efter sina grundförutsättningar. Det går inte att generslisera, allt handlar om balans. Inget konstigt med det.
    En person med ett fysiskt arbete kan inte gå på samma kost som en kontorsarbetare. Genetik, kön, ålder, insulinkänslighet och allmänkondition. Jag funderar över urvalet och hurvde lyckas sätta enheter på alla dessa faktorer i en multiregression. Är det inte tillräckligt med att vi är väldigt många som äter såhär år ut och år in utan några som helst avvikelser.. och vi blir piggare, mår bättre och får bättre livskvalitet. Våra kroppar är inte gjorda för fragmenterade och processade livsmedel. Låter 25år träning, aspigt intresse för medicinsk vetenskap och trial and error tala. Balansera keto mot näringsbalans, gå inte på svältketo. Lycka till och känn livsenergin återvända peace out /N
  4. Annika Folkow
    Typ 1 diabetiker LADA sedan 2001. Åt LCHF under 1 år, blodsockret betydligt bättre, mindre insulin, gick ned 9 kg MEN alldeles för höga blodfetter som ökat kraftigt.
    Ramaskri från diabetes Ö -Läkaren. Ändring av läkemedel till Artovastatin 40 mg men fick då höga levervärden (tidigare Simvastatin vid LCHF)
    Ligger numera högt oftast o diabetesen är svårreglerad, jojo effekt - hög/låg

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg