Vitt ris och diabetes
i Diabetes 
En ny stor amerikansk observationsstudie visar att de som äter mycket vitt ris oftare får diabetes. Knappast förvånande, samma sak har visats tidigare i andra befolkningar.
Ris består mest av stärkelse, som blir rent druvsocker i magen. Det tas snabbt upp och höjer blodsockret. Särskilt snabbt går det med vitt ris, som är nästan enbart ren stärkelse.
Vitt eller brunt?
De som oftare åt brunt ris istället i studien fick mindre ofta diabetes. Men det behöver förstås inte innebära att grövre kolhydrater är bra, bara att de är mindre dåliga än snabbare kolhydrater. Hur länge dröjer det innan dagens näringsexpertis inser det tror ni?
Hundra meter till
Det roliga är att varje liknande studie ökar trovärdigheten hos den nya världsbilden (överskott på kolhydrater ger fetma och våra andra västerländska sjukdomar). Varje liknande studie suger undan syret från den tynande teorin om fettets farlighet.
I ett maratonlopp kanske varje sådan här studie är värd hundra meter eller så?
I media
SvD: Vitt ris ökar risken för åldersdiabetes
Expressen: Vitt ris ökar diabetesrisk
Studien
Sun Q, et al. White Rice, Brown Rice, and Risk of Type 2 Diabetes in US Men and Women. Arch Intern Med. 2010;170(11):961-969.
Mer
Notera att studiens författare inkluderar Walter Willett och Frank Hu, som föreläste i Stockholm nyligen:
92 kommentarer
Förut:obehaglig ölmage
Nu: helt normalsmal.
Så enkelt kan det vara.
Vill tipsa om ett kafé med LCHFbakelse på menyn, första gången jag sett det,
JämtTina's Havtornskafé utanför Östersund.
Något för många andra kaféer att ta efter i sommar. Så att även vi som inte äter gluten och inte så många kolhydrater kan få njuta av att gå på fik.
http://birgittahoglundsmat.wordpress.com/2010/06/26/jamttinas-havtorn/
Jag tror att du har en stor poäng där, Birgitta. Efter drygt fyra år med LCHF har jag dragit slutsatsen att det absolut sämsta jag kan äta är spannmål. Lite ris eller potatis då och då är i och för sig inte bra men det är ingenting i jämförelse med vad spannmålen ställer till med.
Vore intressant att se lite fler studier och andras funderingar kring det här med glutenintolerans.
Finns inte mycket att läsa om det här inne, kanske nåt för Andreas att gräva lite djupare i? Här är den enda studie länkad härifrån Kostdoktorn som jag hittat vid en snabbsökning på gluten;
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/sites/entrez?orig_db=PubMed&db=pubme...
Här en till med Fibromyalgi som blivit bättre av att inte äta gluten;
http://www.kostdoktorn.se/efterlysning-ar-du-reumatiker
Kan du vara lite mer specifik med vad du menar med "lite fler studier"? det finns mycket forskning om celiaki men jag vet inte riktigt vilken inriktning du syftar på nu.
Om du kan konkretisera lite vilken typ av undersökning du är intresserad av så kan jag försöka hitta något.
Har läst en hel del om glutenintolerans på engelska, när jag förstod att det fanns en koppling mellan mina problem och mjöl.
I USA forskas en hel del på kopplingen mellan glutenintolerans/Fibromyalgi.
Vore intressant att se om det finns några studier här i Sverige på det sambandet. Inte bara för oss med Fibromyalgi utan även för andra med värkande leder och muskler. Och de som fått diagnosen IBS, Irritable Bowel Syndrome.
Min personliga åsikt är att spannmålet är den stora boven i dramat, kanske mycket mer än de andra snabba kolhydraterna. Men det är ren spekulation från min sida. Vetemjöl åts mest till fest förr i tiden, numer exponeras vi för det ända från vällingen i nappflaskan. Något som jag övrigt inte drack som liten, mamma har berättat att jag vägrade äta välling, klokt val ;)
Generellt upplever jag att prioriteten snarare ligger på att individen med celiaki i mesta möjliga mån skall kunna äta lika mycket korn, råg och vete som alla andra och att man vill utveckla det produktutbudet och den möjligheten mer.
"Abstract
Coeliac disease has emerged as a public health problem. The aim of the present study was to analyse trends in the occurrence of symptomatic coeliac disease in Swedish children from 1973 to 1997, and to explore any temporal relationship to changes in infant dietary patterns. We established a population-based prospective incidence register of coeliac disease in 1991, and, in addition, retrospective data from 1973 were collected. A total of 2151 cases fulfilled the diagnostic criteria. Furthermore. We collected national data on a yearly basis on duration of breastfeeding, intake of gluten-containing cereals and recommendations on when and how to introduce gluten into the diet of infants. From 1985 to 1987 the annual incidence rate in children below 2 y of age increased fourfold to 200-240 cases per 100000 person years, followed from 1995 by a sharp decline to the previous level of 50-60 cases per 100000 person years. This epidemic pattern is quite unique for a chronic disease of immunological pathogenesis, suggesting that prevention could be possible. The ecological observations made in this study are compatible with the epidemic being the result, at least in part, of a change in and an interplay among three factors within the area of infant feeding, i.e. amount of gluten given, age at introduction of gluten, and whether breastfeeding was ongoing or not when gluten was introduced. Other factor(s) may also have contributed, and the search for these should be intensified."
Ivarsson A et al. Epidemic of coeliac disease in Swedish children. Acta Paediatr. 2000 Feb;89(2):165-71.
http://www3.interscience.wiley.com/journal/119933146/abstract?CRETRY=...
"Abstract
In the mid 1980s the incidence of coeliac disease in Swedish children below 2 years of age increased threefold within a few years, and after a 10-year high incidence period returned equally rapidly to the previous level. Analysing the epidemic with respect to any change in female to male ratio over time, or shift in age at diagnosis, may increase the understanding of coeliac disease aetiology. In a population-based incidence study of childhood coeliac disease, 2151 cases (811 boys/1340 girls) were diagnosed from 1973 to 1997. Incidence rates and relative risks (RRs) were calculated by gender, age at diagnosis and calendar time. Cumulative incidences by age and gender were calculated for different birth cohorts. A twofold higher risk (RR: 1.9, 95% confidence interval (CI) 1.7-2.1) for coeliac disease in girls as compared to boys prevailed throughout the epidemic. Further, during the post-epidemic period there was an upward shift in age at diagnosis. So far, however, a majority of the cases diagnosed at older ages belong to birth cohorts of the epidemic period, i.e. cohorts that already had a high coeliac disease risk before 2 years of age. Our results suggest that girls as compared to boys may be genetically more vulnerable to environmental exposures influencing the immunological processes towards coeliac disease. Further, an increased risk for coeliac disease during the first years of life due to, for example, unfavourable infant dietary habits, may result in an increased total childhood risk for coeliac disease. A longer follow-up, even into adulthood, is needed to determine whether or not the lifetime risk has changed."
Ivarsson A et al. The Swedish coeliac disease epidemic with a prevailing twofold higher risk in girls compared to boys may reflect gender specific risk factors. Eur J Epidemiol. 2003;18(7):677-84.
http://www.springerlink.com/content/t2p4h06u617706j4/
"Abstract
Sweden has experienced an epidemic of symptomatic coeliac disease that has no likeness anywhere else in the world. This is quite unique for a disease that is genetically dependent, immune-mediated and chronic, and suggests an abrupt increase and decrease, respectively, of one or a few causal factors influencing a large proportion of Swedish infants during the period in question. We have shown that half of the epidemic was explained by an increase in the proportion of infants introduced to gluten in comparatively large amounts after breast-feeding had been ended. This was partly an effect of societal changes in national dietary recommendations and the food content of industrially produced infant foods. Thus, these changes over time in infant feeding practices had a large public health impact. In fact, when the Swedish epidemic began, the increase in incidence rate was larger in girls than in boys, as was the decrease during the post-epidemic period. Moreover, children born during summer had an increased risk for coeliac disease, possibly as they were mostly introduced to dietary gluten during winter when infections are more common. Notably, birth cohorts of the epidemic and post-epidemic periods differ considerably regarding coeliac disease occurrence at comparable ages, even when followed up to school age. A longer follow-up will reveal to what extent new cases develop later in life, and to what extent this difference in cumulative incidence remains. However, mass screening studies of both the epidemic and post-epidemic cohorts at comparable ages are also planned to determine to what extent 'silent' disease cases develop. Continuing to explore the Swedish epidemic of coeliac disease by means of an epidemiological approach provides a unique opportunity. This may include increasing our understanding of what determines the clinical expression of the disease, exploring the potentially causal role of environmental exposures, and possibly also identifying strategies for primary prevention."
Ivarsson A. Best Pract Res Clin Gastroenterol. 2005 Jun;19(3):425-40. The Swedish epidemic of coeliac disease explored using an epidemiological approach--some lessons to be learnt.
http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WBF-4...
"Abstract
BACKGROUND: The prevalence of coeliac disease (CD) in Swedish children has attracted considerable interest over the past few decades, and especially the influence of feeding habits on the increased incidence. A national study has reported a trend towards a decrease in incidence after a change in infant feeding recommendations was introduced in 1996. The aim of this study was to evaluate, in a geographically defined area, the change in incidence with time and the influence of the introduction of antibody analysis. METHODS: Cases of suspected paediatric CD between 1980 and 2003 were studied for prevalence, biopsy findings and antibody analyses. RESULTS: A total of 2029 children were investigated by small intestinal biopsy, yielding 554 CD cases. The area initially showed the same trend as the national study, but the annual incidence rate is now increasing again. Median age at diagnosis has increased significantly since 1997 from less than 2 years of age to above 5 years. Cumulative incidence at 2 years of age is much higher for the birth cohorts 1983-96 than 1980-82 or 1997-2001. Diagnostic accuracy was significantly higher after the introduction of antigliadin (AGA) analysis, and especially after antiendomysium (EMA) analysis. CONCLUSIONS: The incidence rate of CD in small children in our region has varied widely over the 24-year period observed. Feeding practice and methods of investigation have changed during this period. The annual incidence rate for the total child population in 2003 was almost equal to the peak value observed in 1994. There were no conclusive results on whether antibody analysis had an influence on diagnostic activity, but this seems to have increased diagnostic accuracy."
Laurin P et al. Increasing prevalence of coeliac disease in Swedish children: influence of feeding recommendations, serological screening and small intestinal biopsy activity. Scand J Gastroenterol. 2004 Oct;39(10):946-52.
http://informahealthcare.com/doi/abs/10.1080/00365520410003380
Jag får medge att det där om kvalitatis forksning var lite fel. Finns massor av kvantitativt underlag som du ser. :D
Det bästa borde väl vara att lära ut att det går att leva gott utan det som får en att må dåligt. Det går ju att leva riktigt gott på glutenfri mat, har jag märkt senaste året.
Förr åt jag mängder med pasta och bröd, saknar det inte alls idag. Ersätter pasta med grönsaker istället. Bröd har jag testat att baka några olika med fiberhusk och pofiber, inte provat någon mjölersättning alls än.
Hittade en intressant artikel nu om glutenfri diet. http://www.healthsystem.virginia.edu/internet/digestive-health/nutrit...
Under tiden jag letade svenska studier råkade jag även snubbla över några italienska vilket jag tycker är intressant. Där konsumeras ju en hel del vete i form av både pasta, pizza och vitt bröd till maten (om t.ex. huvudmåltiden är kött och sallad).
Gå in i Pubmedlänkarna och sök "coeliac disease Italy" om du är intresserad. :)
Att vi inte exponerats för gluten i lika stor utsträckning som människor i den varmare delen av Europa?
Ska kolla in Italien, tack för all information du delar med dig av, Nicklas :)
"Kan det vara så, att vi här i Norden är mer känsliga mot gluten, eftersom vårt klimat gjort det svårt för spannmålsodling?"
Kolla studierna innan du diskuterar dom hehe. ;) Det intressanta var just det att det faktiskt verkar tämligen utbrett även i ett så "veteätande" land som italien.
Laddade hem dödsorsaker och sjukdomsår (förlorad frisk tid) direkt från Världshälsoorganisationen: (Redovisar norden + USA + Japan)
Diabetes mellitus, förlorade frisk tid (DALY) / 100 000: (Åldersstandardiserade uppgifter)
Danmark: 226
Finland: 190
Island: 96
Japan: 172
Norge: 175
Sverige: 204
USA: 374
Diabetes mellitus, åldersstandardiserade dödsfall
Danmark: 13,8
Finland: 5,9
Island: 4,4
Japan: 4,5
Norge: 6,9
Sverige: 8,8
USA: 16,9
Mexico: 69,1 (!)
Rota gärna runt själva här:
http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/estimates_country...
I Nederländerna gick procentandelen av glutenintoleranta ner under andra världskriget, pga bristen på bröd. Det var så barnläkaren KW Dicke förstod att det var gluten som skulle uteslutas ur kosten, för att hans patienter med utslag och magbesvär skulle bli bättre.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1374403/pdf/gut00562-0009...
En mycket gammal studie, men det visar att de här problemen varit kända länge.
Du har rätt. Men de innehåller inga av de proteiner som man inte tål om man lider av celiaki. Men spannmål är det.
Sockerkedjor döpte vi kolhydrater till för att man lättare skall förstå sambanden.
Potatis har 17% KH, pasta ca 30% KH och ris ca 40% KH och KH som lätt sönderdelas av amylas i saliven till enkla sockerkedjor höjer snabbt insulinbehovet som gärna skall hållas lågt.
Det farliga med den fabriksmaten i västerländsk stuk är att för att sänka fetthalten späder man med snabba kolhydrater i USA mest med Majs (Corn) och hos oss med potatisstärkelse.
Majsen är här värst eftersom det innehåller så mycket Omega 6 och därmed arakidonsyra som bidrar till den låggradiga inflammation som ger oss våra folksjukdomar.
Så ät fullfettsprodukter och lev hälsosammare. Fett är ju också jättegott om man tänker på sauce Hollandaise o. Bearnaise och feta sillar och laxar med vispad grädde till några mogna hallon.
hälsar karl
Omega-6 i majs har inget att göra med HFCS eller majsstärkelse. Då är det rena kolhydrater. Men pratar vi majsolja och majs som komplett livsmedel i stora mängder blir det en annan sak.
Angående sockerdiskussionen tycker jag också den blir lite snedvriden eftersom ordet "socker" trots allt innebär "sackaros" för de allra flesta. Även om det är inkorrekt i sak så leder det till missförstånd. Stärkelse och sackaros ska inte jämföras rakt av enligt mig, fruktosen (som utgör 50% av sackarosen) är ett kapitel för sig ur hälsosynpunkt.
Från att vid årsskiftet varit en ovanligt trött människa med inflammationer i båda hälsenorna, under fötterna,båda händerna,axlarna och armbågarna.
På midsommaraftonen 20kg lättare och i stortsett helt bra från inflammationer och så sprudlande av energi att jag dansade hälsenan av mej det hade aldrig hänt om jag inte börjat med LCHF(ironi)
"We have shown that half of the epidemic was explained by an increase in the proportion of infants introduced to gluten in comparatively large amounts after breast-feeding had been ended. This was partly an effect of societal changes in national dietary recommendations and the food content of industrially produced infant foods"
Undrar hur många som idag lider av IBS som har det experimentet att tacka för sin sjukdom?
http://www.direct-ms.org/pdf/EvolutionPaleolithic/Cereal%20Sword.pdf
rekommenderad av Bo Zackrisson på bloggen. Jag är stum faktiskt. Det behövs fler kostdoktorer! Mat kan verkligen vara medicin.
Riktigt, men man måste hålla hela Mazzolautbredningen i världen i minnet - i Indien inför man man nu Mazzola storskaligt i utbyte av Ghee, som är det "klarat" smör man av hävd haft i Indien.
Du skall även se sockerkedjor som en benämning av hopkopplat "socker" som blir stärkelse för att förenkla förståelsen av vad kolhydrater är för den vanliga människan. Fett vet man vad det är - nästan. Protein är inte så lätt ssk att metabolismen av protein ger en viss procent glukos (ssk Äggvitan i ägg.) Det viktiga är att fett inte alls höjer insulin, protein delvis och sockerkedjor mycket. Folkhälsan och Alzheimers blir bättre om vi kunde hålla insulin lägre - ssk diabetiker 2 skulle må riktigt bra - dom måste kunna vad sockerkedjor är - har Du en enklare förklaring som även doktorn förstår?
frågar karl
"Sockerkedjor döpte vi kolhydrater till för att man lättare skall förstå sambanden."
>> Det kanske "ni" gjorde, men det har uppenbarligen INTE underlättat för folk att förstå sambanden. Jag upplever att bl a det missförstånd Nicklas Träningslära exemplifierar är mkt vanligt även på (eller kanske främst på?) LCHF-bloggar. Problemet är att vissa bloggare, inte helt utan poäng dock, ofta visar att olika kolhydrater till syvene och sist blir samma sak (så länge de inte är så komplexa att vi skulle behöva 4 magar). Folk blir då lite vilseledda om vad som händer mellan munnen och "till syvene och sist".
Dags att även LCHF-entusiaster får en saklig genomgång av olika kolhydraters "beteende" i kroppen. Risken är annars att man bara gör sig själv, såväl som de auktoriteters bloggar man följt, fånig ifall man diskuterar med ngn kunnig och säger att "det finns inga bra och dåliga kolhydrater, utan det är samma sak alltihopa - socker.
Och om du tror att salivens enzymer räcker för att omvandla all stärkelse till energi färdigt att tas upp direkt som blodsocker, då tror jag du räknar med att folk dreglar mer lovligt ;). Jag vill inte påstå att salivens inverkan är så liten som "en fis i rymden", men så värst långt därifrån är det inte - särskilt inte så dålig som folk är på att tugga maten...
Om någon frågar mig så berättar jag att alla kolhydrater blir till glukos i slutändan men att socker - som jag väljer att använda då jag åsyftar sackaros, inte för att det är korrekt utan för att göra mig förstådd) - är annorlunda på grund av att det är till häkften fruktos som är skadligt på ett helt annat sätt och mer kopplat till fetma och metabolt syndrom.
Min erfarenhet av att helt enkelt påtala att fruktosen är extra ohälsosamt brukar räcka. Folk har sällan ork nog att sätta sig in i biokemin men jag brukar bli tagen på allvar och de jag förklarar för brukar tro på att det jag säger/tror/påstår är grundat i något.
Men jag tror att det blir ett pedagogiskt snedtramp om man måste uttrycka sig korrekt och kalla alla kolhydrater "socker" när de allra flesta anser att socker är sackaros. Man uttrycker sig korrekt, men vad har det för egenvärde om det ändå missförstås?
Ja folk vet vad druvsocker är. Vad vill du ha sagt? Om man då säger just "socler" istället för att säga druvsocker kommer det tolkas som sackaros. Eller du fattar kanske inte som vanligt?
Undrar om det kan ha en påverkan att det både i Kina och Japan vad jag förstår äts flera olika små rätter i varje måltid, snarare än en enda? Det brukar sägas att resauranger tjänar mer på buffé än sedvanliga lunchrätter, eftersom folk tar mindre när det är buffé, trots att de får äta obegränsat. Kan det vara så att när man har en känsla av att ha ätit mer om man har ätit av flera olika smaker än en? Någon koppling till dina tankar om umami? Det låter inte helt logiskt i mina öron, för jag tycker att en och samma smak snarare leder till att man tröttnar och flera olika smaker gör mig sugen på att prova desto mer. Men det kanske bara är effekter på kort sikt? Variationen i smaker kanske leder till varaktigare belåtenhet och mättnad, oavsett att man i skallen tänker sig att man blir mer sugen?
" Det brukar sägas att resauranger tjänar mer på buffé än sedvanliga lunchrätter, eftersom folk tar mindre när det är buffé, trots att de får äta obegränsat."
Var har du fått det ifrån? Det är alltid tvärtom, ju mer som finns tillgängligt desto mer äts. Större portioner äts upp helt och är det buffé äter folk ännu mer. Aldrig någonsin har jag hört eller läst något som tyder på det motsatta.
Visst äter folk mer, som du skriver Nicklas, men det är de billiga råvarorna som äts i större mängd, Alltså bröd, pasta, ris, potatis, bönsallader och liknande. Så de dyrare råvarorna i varmrätten tas det mindre av.
Men nu när det är nya tider och en hel hoper lågkolhydratätare kommer att ge sig på köttet, fisken, osten, smöret, majonnäsdressingarna och liknande,
kommer det förstås att bli dyrare för restaurangerna ;) Vi ratar ju det billigaste. Men å andra sidan äter vi ju mindre portioner också, så det kan gå på ett ut.
"Visst äter folk mer, som du skriver Nicklas, men det är de billiga råvarorna som äts i större mängd, Alltså bröd, pasta, ris, potatis, bönsallader och liknande. Så de dyrare råvarorna i varmrätten tas det mindre av. "
Ja det är korrekt. Och på de allra flesta lunchbufféerna är det ju i regel fet sås + pasta/ris/bröd som serveras och sedan något billigt salladsbord. Men Emma nämnde inget om vad man tjänar på utan mängden mat.
Och folk äter mer på buffé när det undersöks helt enkelt. Dels tror jag det beror på att man inte uppfattar mättnaden lika bra då men även "snåltarmen" som gärna tänker som så att man får mer för pengarna ju mer man trycker i sig. ;)
Att man äter mer, det håller jag helt med dig om, snålheten bedrar visheten ibland, även hos mig...
http://www.google.se/url?sa=t&source=web&cd=1&ved=0CBo...
1) det går åt betydligt mindre serveringspersonal, och personalens pris lär på de flesta ställen utgöra mer av priset än själva råvarorna, och
2) har du à la carte så måste du ju reservera si och så mycket av varje färsk råvara, och då kan du riskera att det blir massor svinn av vissa grejer. Till buffébordet kan du ju lättare beräkna vad folk tar av, särskilt ifall buffén innehåller lika / motsvarande grejer varje dag.
Fast när jag kommer blir det inte billigt för restaurangen. Jag fick lära mig redan som barn hur man betar av ett smörgådbord på ett kostnadseffektivt sätt. :mrgreen:
http://matalskaren.taffel.se/2010/06/26/vadan-av-vitt-ris-och-rapport...
Nej det är definitivt inte vad studien säger.