Välkommen tillbaka till skollunchen!

Mother taking her daughter to school

Här följer det femte blogginlägget i en serie om familjehälsa, skrivet av vår gästkrönikör Sandra Owe. Föregående inlägg hittar du här.

”Då vill jag hälsa klassen varmt välkomna till ett nytt läsår!” Det är ord som vi i generationer har hört vid den här tiden på året. Ord som innebär att man behöver säga hej då till en på många sätt enklare vardag med färre krav och rutiner. Ord som också innebär mycket skoj tillsammans med vänner på skolgården och i fritidsaktiviteter. Idag delar jag med mig av tips som kan kickstarta familjens höst. Tävla gärna om ett exemplar av vår bok Den friska maten för hela familjen.

Jag bidrog till en behjärtansvärd insamling i början av sommaren. Det var Stockholms stadsmission som satsade på att underlätta för de familjer som ekonomiskt får det sämre då de ska servera familjen lunch under sommaren. Det är nog inget vi tänker på så mycket, men den lagstiftade skollunchen är fantastisk på många sätt. Grundsyftet var att säkerställa att barn i början av förra sekelskiftet inte svalt och att de skulle få i alla fall ett mål mat om dagen. År 1945 lades det första förslaget till skolmatsverksamhet som kan liknas vid det vi har idag.

Skolmaten har varit i kommunernas regi sedan 60-talet och riktlinjerna för hur en skollunch ska förberedas, men också innehålla, har Livsmedelsverket stått för sedan 90-talet. 1997 skrevs det in i skollagen att kommunerna är skyldiga att servera en kostnadsfri skolunch till samtiga elever i grundskolan. Sedan dess har Livsmedelsverket också ansvarat för att utveckla kvalitetskrav och näringsberäkningar.

Klasslärarens välkomnande innebär ju tillbaka till all verksamhet på skolan. För en del barn innebär det också oro och mindre lust att vilja delta. En sådan verksamhet kan vara just skolmatsalen och maten som serveras där. Brist på matlust, dålig koncentration, ”konstig mat” och andra faktorer som kan sätta käppar i hjulet för att ett barn vill äta skolans mat.

Här på Diet Doctor kunde vi härom veckan läsa om den skrämmande utvecklingen av barnfetma i Stockholms län, en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. På trettio år har förekomsten av övervikt hos barn i Sverige fördubblats och förekomsten av fetma fyrdubblats. På ett skrämmande sett rimmar den tidslinjen med när de rikstäckande kostrekommendationerna tog ett stadigt grepp om måltiderna inom skola och förskola i Sverige.

Ingen förälder önskar sitt barn ohälsa, men ändå visar vittnesmål i skolan, samt statistiken, att det är någonting som inte fungerar med kostråden, de råd som inte bara ges till skolor och omsorg, utan lägger grunden till hur hela vår befolkning ska äta för att få näring och energi. Det är något som inte heller verkar fungera när rektorer vittnar om den stora arbetsbördan som ansökningar om ”önskekost” i skolorna ger. Lärare berättar oroligt om den stora skillnaden mellan ett dåligt skollunchintag och hur det resulterar i brist på ork och koncentration under lektionerna.

Livsmedelverket har till skolans hjälp skapat tydliga riktlinjer och råd för mat i skolan samt ett verktyg vid namn Måltidsmodellen. Detta för att stötta måltidsverksamheten att göra inköp, vid tillagning, vid servering och slutligen för att den näringsriktiga maten faktiskt ska hamna i barnens magar.

Jag tänkte dela med mig av mina reflektioner och tankar kring Måltidsmodellen i kommande artiklar, men låt oss nu fokusera på vad ni kan behöva för att få en bra skolstart och en okej förändringsresa ut ur sommarlovsgängorna och in i vardagslunken.

En kickstart för hela familjen

Jag har båda mina barn i en skola där de gör sina egna matval. Jag fokuserar därmed på att försöka guida mina barn i deras val på tallriken och förse dem med enkel förståelse kring varför de ska välja olika typer av mat. Det är samma förändringsledning som i vår bok Den friska maten för hela familjen – kostronauterna visar vägen.

  1. Planera inköp och vardagsmaten tillsammans med skolan
    Gör er bekanta med skolans matsedel och se över de dagar ni ser att ”det där gillar de inte” eller ”den dagen är det många aktiviteter”. Beroende på hur barnen äter kan ni kompensera hemma med hållbar energi och näring som barnen kanske inte riktigt fått i sig under dagen.
  2. Sänk tröskeln till lunchtallriken
    Visa och prata er igenom skolans matsedel tillsammans med barnen. Låt dem köra hiss eller diss och berätta vilka dagar som de tycker att maten låter god. Få dem att prata positivt om favoriterna och därmed skapa en positiv känsla. Vet de redan vad som kommer att serveras minskar misstänksamheten när de går in i matsalen.
  3. Vågra vägra fruktstund
    Denna kan tyckas vara lite extrem. Med ett självexperiement på vår egen familj vet vi nu att våra barn går till lunch med en hungerkänsla. Det betyder högre sannolikhet att de äter mer och de får därmed i sig en hyfsad komponerad måltid med näring. Ett mellansteg är att skicka med sådant som inte inger någon mättnadskänsla eller stimulering av belöning och nöjdhet – som en gurkbit eller morot. Mest för det sociala, vittnar min yngsta dotter. Jag har en äldre dotter som sällan äter frukost och inte heller tar med frukt. Hon äter en riktig lunch och får ofta kommentarer om hur ”bra” hon äter. Hungern är den bästa kryddan.
  4. Välj från en bättre mellispalett
    Ett tips för oss som har barn som går hem direkt efter skolan. I min ideala värld äter vi inte mellanmål utan äter oss mätta under lunch och middag. Men så ser inte samhället ut idag. Säkerställ att har mellis hemma som barnen gillar, men som ändå ger näring och mättar. Försök hitta några favoriter så att de känner att de gjort valen men att du erbjuder dem att välja från ett antal ”bättre” alternativ. För mycket aktiva barn, varför inte en extra portion från en omtyckt middag som de kan värma upp?

Nu önskar jag er lycka till inför allt vad hösten kan tänkas bjuda på i skolan, på jobbet och i livet i allmänhet. För er som blev nyfikna på fler tips på en förändringsresa inom mat och barn så finns det att läsa i min bok som finns där böcker finns.

Sandra Owe


Tävla om Sandras bok Den friska maten för hela familjen

Vi lottar ut 3 exemplar av Sandras bok. En unik vändbar historia där ena delen riktar sig till dig som vuxen i ett enkelt format med familjerecept. Den andra delen riktar sig till barnen där kostronauterna – Lip, Amin, Glu och Vimi – ledsagar barnen på äventyr i matens och kroppens värld.

Tillsammans kan vi hjälpas åt att förändra barns matvanor till det bättre och därmed få förutsättningar att skapa en frisk framtid.

friskamaten2

Så här tävlar du:

  • Dela med dig av ditt bästa tips om hur ni har fått till en förändring i er familj, där barnen har vågat pröva något nytt eller ändrat smak för någon rätt eller livsmedel.
  • Dela som kommentar under artikeln eller som kommentar på Diet Doctor Sveriges Facebook-sida i kommentar till artikeln.
  • Vinnare dras och kontaktas fredag 30 augusti.
  • Tipset publiceras på hemsidan i syfte att vi tillsammans ska hjälpa varandra att förbättra barns matvanor.

Tidigare av Sandra Owe

  • Den friska maten för hela familjen
  • Vardagsbalans – en stabil grund för ork, energi och lära för livet
  • En liten matsäck med stort innehåll - nu är det utflyktstider!

2 kommentarer

  1. Malin
    Tack för en bra och viktig artikel!
    Hemma hos oss har barnen under det senaste året helt slutat äta frukt, flingor och musli på morgonen. Vår 10 -åringa son lagar med glädje äggröra i stora lass till frukost :) Röran varieras sedan med grönsaker och ibland bär!
    Sonen och dottern känner sig behagligt mätta och suget efter kolhydratrika frukostar finns inte längre.
    Mvh Malin
  2. Monika Gunnarsson
    Som lärare delar jag dina tankar.

    Vissa barn kommer med mackor till skolan för att ätas som mellanmål. Dessa barn äter tyvärr ofta sämre i matsalen, vilket i sin tur leder till att de blir galet hungriga på eftermiddagen. Ett flertal av dessa barn är dessutom just de barn som egentligen inte behöver ett rejält mellanmål. Ser tendenser till det. Sedan har vi de barn (många) som kommer med riskakor i alla dess varianter, äpple och morötter. Dessa barn får ingen större ”hjälp” av dessa mellanmål. De mättar inte, retar mest magen, kan till och med öka hungern och efter en diskret undersökning i min egen klass är det ofta dessa barn som kanske behöver ett litet bättre mellanmål.

    Detta med skollunch, fruktstund och mellanmål är svårt. Ja, det är dessutom en social stund när barnen tar fram sina mellanmål på första rasten.

    Som lärare upplever jag faktiskt att alla barn inte behöver mellanmål. (Jag är lärare på lågstadiet.) De mår bra och fixar att vara hungriga när de går till matsalen. Men det finns också de barn som verkligen skulle gynnas av några skivor ost, ett ägg, en banan, lite fet yoghurt osv för att bli lugnare, både till kropp och själ. Några å andra sidan fixar att äta lite morot eller ett äpple utan att påverkas speciellt. Det är så olika och föräldrar skulle behöva prata med lärarna om detta. Jag tar ofta upp detta på utvecklingssamtal och även på föräldramöte.

    Lite annat ang skollunchen. Jag äter så gott som alltid tillsammans med eleverna i skolan. Passar inte maten mig går jag loss på salladsbuffén som ofta är fantastisk, med allt jag kan önska. Detta har bidragit till att fler och fler av barnen vågat prova och ökat sitt eget grönsaksätande. De kallar fröken för ”grönsaksmonstret”. Tjöta inte, visa att du njuter, förklara varför det är viktigt, beröm dem när de provar och tro inte att de älskar första smakbiten utan se det som ett steg i rätt riktning.

    Med vänlig hälsning,
    Monika Gunnarsson
    @lchf_med_vikingafrun

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg