”Utan tillsatser i maten riskerar vi att dö”

Marie-Louise Danielsson-Tham
Intressant artikel idag på DN Debatt, av Marie-Louise Danielsson-Tham (professor i livsmedelshygien).

Hon menar att vissa tillsatser i maten är nödvändiga för att undvika att svenskar drabbas av (dödlig) matförgiftning.

Och visst är det möjligt att någon enstaka tillsats kan behövas i maten, för att hålla borta farliga bakterier. Men hur ofta behövs det 23 E-nummer för det?

Orsaken till de långa innehållsförteckningarna

Mängder av E-nummer handlar såklart inte om att hålla bort farliga botulinumbakterier i första hand. Det handlar om att kunna ersätta dyrare ingredienser med billigare (ofta fettsnåla). Och få en produkt som ändå liknar och smakar lite som originalet, medan den kan stå på hyllan i månader utan att ruttna.

Det handlar helt enkelt om lönsamhet. Som Danielson-Tham själv säger i dagens artikel:

Om korven innehåller mycket kött, det vill säga skelettmuskulatur, är ingredienslistan kort och korvpriset högt. Om korvpriset är lågt är ingredienslistan oftast lång… I köttet finns proteiner, fett, vatten och smakämnen – alla nödvändiga för att det skall bli en korv. Proteinerna binder fett och vatten, fettet ger smak och saftighet.

Minskar man andelen kött i korvsmeten måste köttet ersättas med andra ingredienser. Alternativa proteinkällor är mjölkprotein, blodplasma, svål, sojaprotein och äggprotein. Som vattenbindande ingrediens kan också potatismjöl och potatisfiber användas. Koksalt, rökarom och kryddor ger smak. Nitrit, askorbinsyra och koksalt är bland annat hållbarhetsbefrämjande. Vill vi ha en korv med högt köttinnehåll måste vi också vara beredda att betala för den.

Valet

1/ Högre pris för en god korv med mycket kött

eller

2/ Lägre pris för korv med mer vatten, ersättningsingredienser och tillsatser

Det är frågan. Svaret är lätt tycker jag. Och ännu enklare i de fall där produkten med naturliga ingredienser dessutom är billigare

Avslutningsvis

De som kritiserar eller raljerar över den långa raden tillsatser i livsmedlens innehållsdeklarationer gör det alltför lätt för sig…

Att raljera med alla E-nummer som finns på innehållsdeklarationen är lätt. Det kräver endast god verbal förmåga. Att värdera informationen och dra korrekta slutsatser kräver många års specialutbildning.

Trots sina ”många års specialutbildning” tycker jag att Danielson-Tham också gör det alltför lätt för sig.

Att döma av hennes artikel är alla dessa E-nummer bara tillsatta av ren godhet. För att rädda liv, och ge oss billig korv. Det hela är en aning komiskt faktiskt.

Bara rubriken – ungefär ”ät våra tillsatser, eller dö”. Någon som känner igen argumentationen?

Läs mer

Tidigare inlägg om livsmedel och E-nummer

Intressant kritik av överdriven oro för alla E-nummer

1 2 3

142 kommentarer

  1. Susanna K
    Vadå? ....eller dö? Menar människan att jag slipper undan döden om jag äter tillsatser?
    Vi föds och vi dör, detta är oundvikligt! Det viktiga är vad vi gör däremellan.
    Jag har valt att må bra, sedan jag gick över till LCHF och ekomat utan tillsatser har jag fått ett underbart välmående.
    Ska jag i detta läge välja att äta ihopsamlat uppskrap från slakterigolvet kryddat med en massa E-nummer? Glöm det! Inte ens om jag får betalt!

    Dessutom, att tillsätta nitrit är ingen garanti från att bli sjuk av korv. Minns en korvtillverkare som fick återkalla ett parti konserver med nitritkorv för att de misslyckats med värmekonserveringen!

  2. Ash
    E-nummer är naturligtvis inget man tillsätter av ren godhet, utan fö ratt ge livsmedlet en viss funktion. E440 tillsätts för att socker och bär ska gelera och vi får en sylt, carragenan för att grädde med lägre fetthalt ska gå att använda i matlagning osv. Gillar man inte carragenan kan man köpa fetare grädde, vill man ha mindre mjölkfett köper man grädde med en lägre fetthalt. Vill man inte ha nåt av det så gör man en sås på tomat eller annat istället. Men allt det här inkometenta gnället...
  3. Staffan i Uppsala
    Ash, vet inte om du riktigt hängt med här? Vi som häckar på den här siten vill inte ha mindre fett i grädden, vi vill ha mer... ;) Är det carragenan (eller annat emulgeringsmedel) i grädden så betyder det att den är för mager. Bra mat behöver inga tillsatser.
  4. Ing-Britt Linden
    Har människor inget sunt förnuft längre? Jag undrar över att vi går på alla lögner.Tillsatser är till för livsmedelsindustrin. Mer pengar i börsen. Hur gjorde vi förr? Jag är född på bondgård, vi slaktade själv och gjorde all mat själv. Jag har druckit opastöriserad mjölk och jag har aldrig varit sjuk i hela mitt liv. Är nu 63. Jag lagar min mat utan tillsatser. Förresten du Ash, det behövs inte alls e440 för att bär skall gelea sig. Pektinet finns i bären som gör att det blir sylt utan tillsatser. Jag syltar och saftar och det håller i evigheter. Inlagda gurkor och rödbetor i handeln innehåller ochså k-medel. Socker och ättika konserverar och ett par bitar pepparrot är ett utmärkt konserveringsmedel. Jag är så trött på alla tillsatser som tillverkare lägger i vår mat för att tjäna mera stålar. Vi får betala med vår hälsa, det är jag säker på.
  5. Lingon innehåller naturligt konserveringsmedel, den syntetiska formen sägs vara identisk men det kan man ju lätt betvivla.

    Mest kända källan till naturligt pektin är väl omogna äpplen, gärna vildäpplen.
    Pektin är för övrigt den viktigaste av äpplets lösliga fibrer vilket förklarar att omogna äpplen ger magknip, för stora mängder gör att effekten inte blir laxerande utan i stället proppar igen så att man får magknip.

  6. Staffan i Uppsala
    Kenneth, det stora problemet med syntetiska naturidentiska molekyler är väl att många organiska molekyler finns i en "vänsterhänt" och en "högerhänt" variant? I naturen framställs bara den ena varianten, men vid syntetisk framställning får man lika mycket av vänster- och högervarianterna.

    Gluten är ett intressant exempel. I naturen framställs vänstervarianten, och det är förstås den som glutenintoleranta inte tål. För många år sedan lekte jag med tanken att man kanske skulle kunna få fram mjöl som istället innehåller högervarianten av gluten, denna skulle då få samma kemiska egenskaper (dvs bra bakbarhet), men passera matsmältningssystemet utan att tas upp i kroppen och utan att reta tarmslemhinnan.

    Nåja, av dessa tankar blev nu intet, och tur är väl det, för det är nog när allt kommer omkring nog inte bara gluten som är orsaken till glutenintolerans. Men som sagt, detta var för många år sedan, på den tiden jag trodde att man blev fet av fett. ;)

  7. Staffan i Uppsala,
    Just gluten tror jag inte kan förklaras med det, där är förklaringen så lätt som att vissa saknar ett enzym för att spjälka gluten till sockerarter som vi kan ta upp, vilket innebär att det fortsätter ner i tjocktarmen där det matar bakterier som orsakar gasbildning.

    Men annars håller jag med dig om mekanismen bakom skillnaden mellan naturliga och syntetiska "naturidentiska" ämnen, natriumglutamat är ett klassiskt exempel. Förmodligen är natriumbenzoat också ett sådant exempel.

    Ett ämne som kan förekomma i två spegelvända former är oftast bara kompatibelt med biologiskt liv i sin ena form, alltså är det bara den formen som tillverkas av biologiska organismer. När man i stället tillverkar det syntetiskt kommer statistiskt sett hälften av varje att tillverkas eftersom processen normalt inte är styrd till att bara producera den rätta formen.

    Möjligen kan något liknande gälla transfetter.

  8. Ash
    Staffan, jag har förstått att folk här vill ha mycket fett i maten, men jag presenterar bara fakta. Det finns ju ingen naturlig fetthalt i grädde eftersom produkten inte finns naturligt. Mejerierna sätter den till det de vill. Runt 40% är den normala, sen finns det de med lägre. En del gillar mjölkfett, medan andra vill undvika det av olika skäl (rädda för transfetter kanske, vad vet jag).

    Ska du kunna koka den med lägre fetthalt så behövs carragenan. Detta är inget emulgeringsmedel, utan används för att stabilisera grädden. Emulgator har du om du vill dispergera fett för att skapa en emulsion, som t ex när du tillsätter ägg för att röra ihop bearnaissesås. Där innehåller ägget emulgatorn (lecitin i detta fallet).

    No offense, men det är det här jag snackar om, folk är livrädda för e-nummer och det har blivit rena konspirationesteorierna om den onda livsmedelsindustrin, sen har de ingen aning om varör de är tillsatta eller vad de har för funktion.

  9. Ash
    Glutenintolerans har inte med nån enzymbrist att göra utan att immunförsvaret reagerar på nåt glutenprotein.
  10. Ash
    Kenneth,

    en omogen frukt innehåller inte så mycket pektin som en mogen. Pektinet bildas nämligen under mognaden.

  11. Staffan i Uppsala
    Ash, du har rätt om att carragen är ett stabiliseringsmedel och inte ett emulgeringsmedel. Som lekman är det inte helt lätt att alltid hålla isär begreppen. ;)

    Att det finns en växande folkstorm mot e-nummer i maten har inte att göra med en omotiverad skräck och okunskap, utan med att den främsta orsaken till att de används är att industrin ska kunna använda billigare (dvs oftast sämre) råvaror. För att vispgrädde ska kunna vispas måste den vara tillräckligt fet. Mjölkfett är dyrare än vatten. Vill tillverkaren spara pengar så minskar de fetthalten och tillsätter carragen för att den ändå ska gå att vispa. Jag väljer att kalla det för fusk och vägrar köpa denna grädde, men konsumenter som inte är lika medvetna kanske missar att grädden är "utspädd", och blir på så sätt lurade. De tror att de köper vispgrädde, men köper en magrare grädde som behöver tillsatser för att kunna vispas.

  12. patrik
    Ash det ligger förstås mycket i ditt påstående "No offense, men det är det här jag snackar om, folk är livrädda för e-nummer och det har blivit rena konspirationesteorierna om den onda livsmedelsindustrin, sen har de ingen aning om varör de är tillsatta eller vad de har för funktion."

    ... men är det inte, i extremt hög grad, livsmedelindustrins självförvållade problem då ju själva mixtrandet (som Staffan i Uppsala skriver) ofta går ut på att skyla över brister i produkterna, eller som "Billig mat - en dyr affär" http://www.bokus.com/b/9789185343164.html uttrycker det:

    "Men också konsumenterna drabbas i form av ett smalare utbud av livsmedel med billigare råvaror, mer vatten och mindre kött, många gånger rena fusket. Billig mat med mer socker och fett har också konsekvenser för våra kroppar. Vi blir fetare och vi mår sämre."

    Är det märkligt att folk blir misstänksamma mot livsmedelstillsatserna med den bakgrunden?

    Det tycker inte jag; tvärtom är det sunt och inte en dag för tidigt!

  13. Ash
    Staffan o Patrik,
    delvis får man ju vad man betalar för och självklart drivs livsmedelsindustrin liksom alla andra branscher av ett vinstintresse. Det tror jag ingen kan eller vill förneka. När det gäller lågfettsprodukter kontra högfetts så kan lågfett ha högre marginal i vissa fall, men i andra tjänar man mer på att tillsätta extra fett. Vilket iofs också sägs i citatet från Patriks inlägg: "Billig mat med mer socker och fett har också konsekvenser för våra kroppar. Vi blir fetare och vi mår sämre"

    Jag tror inte at konsumenter är så pass korkade som beskrivs. De köper en grädde med lägre fetthalt för att de vill ha det, det är ett medvetet val. Jag förstår inte varför de skulle vara lurade? Jag köper själv både 40% grädde och matlagningsgrädde, känner till skillnaderna, och känner mig inte lurad. Jag är inte heller rädd för carragenan.

    Det är sunt att kolla vad man stoppar i sig, men då får man ju också ha lite koll. Varför får ett visst livsmedel helt plötsligt längre hållbarhet? Är det för att man stoppar i konserveringsmedel? Eller är det kanske för att man har bättre råvaror, bättre process och mer hygieniska förpackningar?

  14. Susanna K
    Att folk köper grädde med lägre fetthalt för att de vill ha det är inget annat än kvalificerat nonsens!!! Att tillhandahålla produkter med olika fetthalter är i grund och botten en sorts produktplacering för att tillverkaren vill tjäna mera pengar. Om det bara fanns mejerivaror med naturlig fetthalt skulle ingen komma på tanken att efterfråga en likadan vara med lägre fetthalt. Producenter vet minsann hur man manipulerar människor i eget vinstsyfte.
    Människan är av naturen nyfiken, finns det grädde i butikshyllan med flera olika fetthalter väcker det nyfikenhet eftersom det finns där.

    Jag blir galen på folk som sväljer lightvågen med hull och hår. Jag var på god mat-mässan för en tid sedan, nyfiken på ost i en disk. Den äldre mannen trumpetade ut att -Å så finns den i 17%! Tonfallet i hans ord var som om det var en fantastisk upptäckt detta med 17%. -Aldrig att jag tar en lightost i min mun, deklarerade jag högt och tydligt.

    Det var kloka ord från dig Inga-Britt! Kan du berätta för mig hur jag får tag i opastöriserad mjölk Mälardalsområdet?

  15. Ash
    Susanna K,

    vad är naturlig fetthalt? Grädde existerar ju inte ens naturligt. 40%, 38%, 17%, allt är fetare än den naturliga mjölken som används som råvara.

    Vad är naturlig fetthalt på ost?

    All mjölk som kommer in till mejerierna separeras i skummjölk och gräddfas med en separator, sen späder man de två faserna till olika fetthalter beroende på vilken produkt man vill ha.

    Tycker det är att idiotförklara folk när man säger att de blir lurade. Det står ju fetthalt på gräddpaketet, vad är det som man kan bli lurad på?

  16. Nog finns det naturlig grädde. Vi har använt sådan grädde i tusentals år. Separatorn uppfanns på 1870-talet.

    Sten Sture

  17. Man behöver ingen separator för att utvinna grädde som du så riktigt säger, ställ bara den mymjölkade mjölken några timmar så flyter grädden upp till ytan och kan skummas av. Det behövs alltså ingen form av tillverkning.
  18. Staffan i Uppsala
    Det som är att luras, det är att förespegla konsumenten att man kan göra vispgrädde med en fetthalt på 36%. Den går ju inte att vispa om man inte tillsätter stabiliseringsmedel, men för att få reda på det måste man lusläsa kartongen, och hur många tittar egentligen på innehållsförteckningen för grädde? Den ska ju ändå bara innehålla grädde. ;)
  19. Ash
    Stirra er inte blinda på nåt som inte finns, dvs en naturlig fetthalt i grädde. Vispgrädde har 40% i vissa länder, 30% i andra. Låter du ohomogeniserad mjölk stå så tvivlar jag på att du lyckas pricka 40%, eller vad det "naturliga talet" nu är, men du kan ju alltid försöka.
  20. Staffan i Uppsala
    Kan man verkligen vispa en grädde med 30% fetthalt utan tillsatser? Jag tycker att redan 38-procentig grädde är svårvispad, jämfört med 40%. Någon som provat? Alltså 30%-ig grädde utan tillsatser?

    Det är för övrigt inte fetthalten i sig som gör grädden naturlig, utan att det bara är grädde, inga tillsatser av något slag. ;)

  21. k s
    man kan vispa vatten
  22. ola
    Ash har ett grundfel i sina försvar för tillsatsindustrin.

    Konsumenterna åläggs av Ash att hålla koll på alla produkter och alla ingredienser. Som om det vore två jämnbördiga parter!

    Rent teoretiskt så går det, men i praktiken har vi två MYCKET ojämlika parter:

    Den ENA är en mångmiljardindustri med mängder av både politisk och vetenskaplig lobbying, dvs den internationella Livsmedelsindustrin (där ingår givetsvis tillsatsindustrin och sockerindustrin).

    Den ANDRA är den enskilda konsumenten, som står där i affären och ska lägga några varor i sin kundkorg.

    Den ENA partern har sett till att fylla hyllorna med produkter som är gjorda så onaturligt som möjligt, men ska GE SKEN av att vara så bra och naturliga som möjligt (hemlagat, samma recept som för 80 år sedan, inget extra socker tillsatt, light=nyttigt, Coca-Cola=nu utan kalorier, reklam, cholesterol free, extra vitaminer tillsatta (för råvarorna är så förstörda att de inte längre innehåller vitaminer), luftuppblåst glass, förvrängt, förvanskat, profit före allt annat, ät detta helt konstgjorda margarin så mår ditt hjärta SÅ mycket bättre). Produktplaceringar, lobbying, (undermålig) forskning som stöd, osv,

    Den ANDRA parten har ett jobb, familj, sociala åtaganden, och HINNER inte sätta sig in i allt detta som Ash anser är konsumentens ansvar. Man köper det man tror är bra.

    Jag tror det var Skaldeman som skrev att det behövs inte framtagning av NYA produkter från industrins sida. Så sant, det behövs en återgång till livsmedel med INGA eller så FÅ tillsatser som möjligt. Och Ash, om då ditt omhuldade karragenan visar sig vara en nödvändig tillsats så, inga problem.

    Vad saken gäller är alltså att få folk att förstå att ju färre tillsatser, ju bättre!

    Börjar folk gå efter detta enkla rättesnöre -

    *************************************
    välj bort produkter med tillsatser och konstiga ämnen
    *************************************

    (allt från carragenan till E-nummer och annat underligt) då börjar vi återfå konsumentmakt.

    PS. Tack vare internet så kan sedan några år tillbaka inte längre Livsmedelsindustrin och denna patetiska organisation som går under beteckningen Livsmedelsverket längre torgföra sina budskap oemotsagda!
    Dr Dahlkvist och även Kostdoktorn gör här en mycket stor välgärning för svenska folkets hälsa! (till stort förtret för Livsmedelsindustrin, jäviga forskare och Livsmedelsverket, som tidigare har varit vana vid att kunna kontrollera vilken information som oemotsagd skulle basuneras ut till svenska folket).

  23. Man kan ju iofs vispa lättmjölk ifall man har en visp med tillräckligt hög hastighet, men det är ju mest av akademiskt intresse för oss. :-)

    Numera använder jag mest min latte-visp för att vispa ister och hett vatten för att tvätta det, innan jag låter det skikta sig igen så att jag får bort vattnet och allt vattenlösligt.

    Det kanske kunde vara ett skonsamt sätt att få bort mjölkprotein och laktos från smör ifall man inte tål sådant, då behöver man ju inte värma upp det till 100 grader, det räcker med 60-70 grader eller så.

  24. Ash
    Ola, jag skulle nog hellre kalla mig försvarare av Det sunda förnuftet än av tillsatsindustrin. Vad vi ser är konspirationsteorier som föds ur den kvällstidningstidningsjournalistiska vinklingen av oseriösa debattörer. Som spelar på folks rädsla och okunskap, som försöker övertyga folk genom luddiga resonemang om att folk inte fick cancer förr i tiden osv. Noll värt vetenskapligt. Självklart finns det fusk, självklart finns det onödiga tillsatser, självklart finns det farliga tillsatser, farliga råvaror, osv. Ingen förnekar detta. Men man kan inte sätta likhetstecken mellan tillsatser/ingredienser och matfusk. Plus att gränsen är flytande. ÄR det fusk att tillverka oregelbundna köttbullar till restaurangbranschen så att deras kunder ska få en känsla av att de är hemgjorda? Det får var och en ta ställning till, men det är ju svårt att förbjuda nån att tillverka sina egna oregelbundna köttbullar. Är det fusk att sänka sockerhalten i en marmelad och istället få konsistens genom tillsats av stärkelse? Konsumenten som köper den vill troligen ha en produkt med låg sockerhalt och högt fruktinnehåll, kanske kan hon eller han ta tillsatsen av konsistensgivare.

    Den ultimata makten har alltid konsumeneten. Det är konsumenten som föder livmedelsindustrin, inte tvärtom.

  25. Ash
    Det ätr skillnad på att vispa lättmjölk och grädde. Vispar du lättmjölk får du ett proteinskum, där luften stabiliseras av mjölkproteinerna. Vispar du grädde så är det de bla de delvis krialliserade fettkulorna som stabiliserar. Generellt motverkar fett skumbildning, man kan säga att det punkterar luftbubblorna.
  26. Det är väl logiskt, och enda möjligheten, att hysterin med alla tillsatser och industriförstörda livsmedel bryts med en total helomvändning där man först avstår alla syntetiska och "naturidentiska" tillsatser och alla livsmedel som är processade på ett sätt som man inte gjort i åtminstone några hundra år, för att sedan efter mycket noggrann prövning kan släppa in de som inte visar sig skadliga igen en och en.

    Att ta bort ett ämne i taget till man den vägen hittar dem man blir friskare av att ta bort är inte en rimlig metodik, i stället tar man bort alla och sedan återinför dem en och en och upptäcker man då att ett ämne orsakar sjukdom tar man bort det igen.

    Saken kompliceras ju ytterligare av coktaileffekter där var för sig oskadliga ämnen tillsammans får skadlig effekt.

    En ny livsmedelstillsats når ju betydligt fler människor och borde alltså ställas betydligt högre grad på klinisk prövning innan den tillåts än för ett läkamedel, i dag gör man ju tvärtom.

  27. ola
    Kenneth Ekdahls (december 20th, 2008 klockan 13:54) tankegång om att bryta med en helomvändning är alldeles lysande! Dessutom enkel att ha i tankarna som rättesnöre när man står i affären.

    Ash teoretiserar friskt igen: "Den ultimata makten har alltid konsumeneten. Det är konsumenten som föder livmedelsindustrin, inte tvärtom"

    Tyvärr är detta inte alls i överensstämmelse med verkligheten, se mitt tidigare inlägg (december 19th, 2008 klockan 23:59) om hur jämnbördiga parterna egentligen är i dagsläget...

  28. Ash
    Kenneth, jag tror knappt det är realistiskt att tro att livsmedelsföretagen kommer sluta med alla sina tillsatser. Många livsmedel existerar inte ens utan tillsatser, bland dessa sådana som populärt kallas "naturliga".

    ola, det var just det inlägget, 19 dec, som jag svarade på. Livsmedelsföretagen är grymt känsliga för opinion, på gott och ont.

  29. Naturligtvis kommer livsmedelsföretagen att sluta med sina tillsatsberoende produkter ifall ingen köper dem, men inte innan dess är jag rädd.

    Men nu verkar det ju vara en stark trend bland konsumenter att välja livsmedel utan tillsatser, förhoppningsvis kommer det att tvinga tillverkarna att ändra sin produktion eller gå under ifall de inte kan, och då kommer de att lämna plats för bättre företag.

  30. Charlotte
    Köp E-nummerguiden! http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/tillsatser/enrguide.htm.
    Där kan man se vad medlen innehåller, vilka som tidigare var förbjudna mm.

    Livsmedelsverket ger ut en lista med enbart E-medlens namn, som för en icke-invigd inte säger något.

  31. söder
    det här har väl alla läst kanske,men jag länkar ändå.

    http://www.2000taletsvetenskap.nu/tillsatser.htm

  32. Jimmy
    Faktum är att de flesta naturliga råvaror aldrig hade godkänts om de hade prövats lika hårt som tillsatserna. Potatis, vitkål och många andra grödor innehåller på tok för mycket potentiella gifter (och E-nummer för den delen). Vatten t ex hade haft ett ADI på högst 2 dl, och därmed ett gränsvärde på högst 5% i livsmedel. Det är inte tillsatserna som utgör den stora faran i mat!

    Anledningen till att folk är bekymrade tror jag är att många av dessa låter ganska kemiska, och inte har något trivialnamn. Det betyder inte att det är farligt. Hade vi skrivit om blodsocker (druvsocker eller glukos om ni så vill) till dess kemiska namn så hade det blivit pentahydroxihexanaldehyd. Det hade säkert blivit ramaskri om folk hade sett det i ingrediensförteckningen. Speciellt svårt att hitta farliga effekter av det är det inte heller.

  33. Mikael
    Vet också en viss Annika Dahlqvist som i TV skrek: "ÄTER DU SOM JAG SÅ LEVER DU, ÄTER DU SOM DU SÅ DÖR DU!".

    "Att döma av hennes artikel är alla dessa E-nummer bara tillsatta av ren godhet. För att rädda liv, och ge oss billig korv. Det hela är en aning komiskt faktiskt." Det är precis det där svart- eller vittänkandet som brukar känneteckna pseudovetenskapligt tänkande. Jag tycker det var en bra artikel, hon lägger ingen värdering om "ren godhet".

  34. Ash: Det är ju precis tvärtom vad du skriver 13:04. Det är ju kvällstidningar och tevereklam som slår blå dunster i våra ögon och inbillar oss att exempelvis margarin är nyttigare än smör. Hjärntvätten börjar ju redan på barnprogramtid ( för framtida investeringar?).... Och på tal om sunt förnuft så är det LCHF:s adelsmärke och i stort sett enda fundament, till skillnad mot etablissemangets köpta och friserade forskning. Marknadskrafter med kapacitet till enorma reklamkampanjer har stora möjligheter att lura röven av vilken påläst konsument som helst. Får man desutom lite draghjälp av "opartiska" statliga verk så är lyckan kapital. Tobaksindustrins härjningar och rökridåer fick oss nästan att tro att det var nyttigt med tobak och att det inte orsakade sjukdomar. Det gick nämligen inte att bevisa vetenskapligt. I dag samarbetar några av tobaksjättarna (Philip Morris?) med multinationella livsmedelsindustrier. (Craft?)
  35. Ash: du skriver:" Livsmedelsföretagen är grymt känsliga för opinion, på gott och ont."

    Ja käre Ash, det kan man verkligen se på Unilevers intensifierade reklamkampanjer för Becel på sistone.
    För att industrin skall lägga om kursen krävs mer. Det krävs ett paradigmskifte i hela världen. Det är därför inte uppseendeväckande att världsledande livsmedelsindustrier får vara med och skriva de nya kostrekomendationerna i Eu-parlamentet. Som sakkuniga.
    Europaparlamentet har 785 parlamentariker. Antalet lobbyister med tillträde till parlamentets är omkring 7000 (!). C.a 70%. av dessa är direkt underställda industrin.

  36. Frida lundberg
    Goran på tal om "på barnprogramtid" såg jag ett avsnitt av Byggare Bob häromdagen där de talade om hur förträffligt och gott det är att laga mat med solrosolja. Suck.
  37. Different people that want have high grades search for a reliable classification essay writing service to order their comparison contrast essay from. These things we do also.
  38. 1 kommentar borttagen
  39. David
    Doc jag tycker att du bedömmer hennes artikel väldigt svartvitt. Du får det att låta som att hon är blint FÖR alla tillsatser. "Att döma av hennes artikel är alla dessa E-nummer bara tillsatta av ren godhet. För att rädda liv, och ge oss billig korv. Det hela är en aning komiskt faktiskt." Det är inte vad hon skriver. Hon uttrycker att hon tycker att det finns tydliga kvalitetsproblem i mattillverkningen och att för mycket av fel ingredienser tillsätts. Hon yttrycker dessutom kritik mot dem som rakt av kritiserar alla typer av tillsatser uten tillräcklig kunskap om dem. Hon har alltså två åsikter och det går faktiskt att tycka att det finns problem och fortfarande ha en nyanserad bild av situationen.
  40. janne
    Jag tycker Marie-Louise Danielsson pratar skit!
    Hon är väl rädd om sina sponsorer från Livsmedelsindustrin.
  41. Jens
    Ach är riktigt brutalt betald för sina åsikter..
    Vispgrädde är inte homogeniserad (och den är alltid minst 40% fett), och darför går den att vispa..
    Alla mjölkfettsprodukter under 40% är homogeniserade(undantaget vissa enstaka mjölk, fil och youghurt med naturlig fetthalt).
    Googla (Homogenisering farligt) så får du se klara fakta som belyser vad som sker med tarmen, hjärta, o kärl.. fettpartiklarna blir så små efter homogeniseringen att dom går igenom tarmens barriärer och farliga proteiner dras också med runt.
  42. Danne
    Att ni orkar dividera om grädde XD
  43. Anders Aasa
    Goran #134
    Du har helt rätt, det går inte att bevisa att rökning ger lungcancer.
    60% av lungcancer patienterna är rökare men endast 1% av rökarna får cancer... Svårsmält eller hur.
1 2 3

Lämna en kommentar

Svar på kommentar #0 av

Äldre inlägg