Några frågor om prostatacancer

Professorn svarar

Idag handlar frågan till Professorn svarar om prostatacancer, rött kött. kolhydrater och PSA-värdet – Läs vidare för att ta del av professorns resonemang. Diet Doctors Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, svarar på era frågor flera gånger i veckan. Vi hoppas att du också gillar vårt nya koncept och får med dig en massa ny kunskap på vägen.

Fråga: Hej, Jag har några frågor om prostatacancer.
Fråga 1: Är det OK att äta rött kött om jag har prostatacancer?
Fråga 2: Kolhydraterna omvandlas väl också till socker oavsett om de är snabba eller långsamma. Påverkar de cancern lika ogynnsamt som de rena sockerarterna, och i så fall varför?
Fråga 3: Har för närvarande PSA-kvot: 0.38. Stämmer det att ”ju mer fritt desto bättre”? Varför är det så? Och var ligger ett normalt/friskt värde? Tack!

Professorn svarar: Jag tror verkligen att vi, som härstammar från samlar- och jägarfolk, inte alls tar skada av rött kött. Det är dessutom något våra rörliga delar i kroppen byggs upp av, våra muskler alltså. De epidemiologiska studier som kommit fram till att det skulle förhålla sig annorlunda blandar oftast ihop rött kött med en massa salt- och nitratfyllda korvprodukter av ofta tveksam kvalitet. Epidemiologi är ju egentligen mest en massa statistiska samband på befolkningsnivå och vi fick ju flera glimtar av hur svårt det kan vara under coronapandemin. Så, ja det kan du visst göra, äta rött kött, om du frågar mig (och det gör du ju). Kroppen behöver högvärdigt protein för att ha ett bra immunförsvar, det är jag övertygad om.

Långsamma kolhydrater blir, precis som du antyder, omvandlade till glukos redan i tarmen. De går sedan ut i blodet, precis som vanligt glukos gör. Varför det skulle vara bättre att det går lite långsamt har jag aldrig förstått. Kanske de som tänker så blandar ihop det med svårigheterna att få gamla långsamma insulinsorter vid diabetesbehandling att ge tillräckligt bra och snabb effekt? Så var det när jag började arbeta som läkare för 30 år sedan. Men nu har vi ”extrasnabbt snabb-insulin”, så det funkar faktiskt om man nödvändigtvis vill äta lite socker, eller frukt för den delen.

En teori är att insulinets tillväxtframkallande effekter skulle kunna öka cancerutveckling. Insulin binder till exempel in till IGF-I-receptorn som är samma receptor som tillväxthormon får sin effekt genom. Behandling med metformin, som fungerar så att man ökar sin känslighet för eget insulin (så att nivåerna kan sjunka) vid diabetes, har förknippats med lägre förekomst av vissa cancrar jämfört med när man helt enkelt ger mer insulin som alternativ. Så det finns en del indirekta belägg för nyttan med att välja en kost med lågt behov av insulinfrisättning, alltså t ex LCHF, också i det avseendet. Att ha låga nivåer av insulin kan vara bra på många sätt, inte bara för att hindra diabetes på lång sikt.

PSA är en markör för hur mycket prostatavävnad man har. Det visar egentligen inte exakt hur mycket cancer det finns. Men de flesta prostatacancrar producerar det proteinet och skickar ut det i blodet. Så hos en patient med känd cancer kan PSA följas som en markör för hur bra behandlingen fungerar att minska tumörstorleken. Men det fungerar inte som markör när man ska hitta cancer från allra första början. Exempelvis kan infektioner också höja PSA. Den andel som simmar fritt i blodet (mäts som kvoten av fritt PSA delat med totalt PSA) är ofta lägre om PSA kommer från cancer. Så man tittar på det också i bedömning av vad ett högt värde står för. Men PSA-proteinet i sig är inte någon cancer, det är ett enzym som faktiskt behövs för att man skall kunna fortplanta sig. Men en del läcker ut i blodet och kan därför mätas upp, och om det är mer än normalt talar det för att den körtel som producerar enzymet PSA, prostatan, har vuxit. Våra referensvärden brukar vara justerade för ålder då det anses vara normalt att det stiger med åldern. Detta är vanliga referensområden som anges för när man bör utreda vidare, även om det kan variera en aning beroende på vilket labb som analyserar mm: Män <70 år: PSA ≥ 3 µg/L, män 70–80 år: PSA ≥ 5 µg/L och män >80 år: PSA ≥ 7 µg/L.

Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi, medarbetare på Diet Doctor


Funderar du också över något som rör kroppen, hälsa, sömn, sjukdomar, mat, dryck – ja, nästan vad som helst? Du kanske vill veta hur mycket frukt och grönt du bör äta varje dag, om fasta egentligen är hälsosamt eller om vitamintillskott är nödvändigt? Skicka din fråga till professornsvarar@dietdoctor.com.

Håll utkik här på sajten eller på vår Facebooksida så du inte missar när Fredrik svarar på just din fråga. Kom ihåg att ingen fråga är för dum.

Vi ser fram emot din fråga!


Tidigare frågor

Fråga 10
Fråga 9
Fråga 8
Fråga 7
Fråga 6
Fråga 5
Fråga 4
Fråga 3
Fråga 2
Fråga 1

DD+ MEDLEMSKAP